I propositionen föreslår regeringen att landstingskommunerna före primärkommunerna skall ges rätt att anordna utbildning i gymnasieskolan på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad. Om landstingskommun har anordnat sådan utbildning får kommunerna inom landstingskommunen inte anordna samma utbildning utan överenskommelse med landstingskommunen.
Detta är enligt vår mening ett olyckligt förslag med luddiga formuleringar framförallt när det gäller omvårdnadsprogrammet. I den omfattande försöksutbildningen inom de yrkesförberedande utbildningarna som har föregått propostionsförslaget har både landsting och kommun fått vara huvudman för omvårdnadslinjen. I dag anordnar cirka 30 kommuner omvårdnadslinjen inom försöksverksamheten. Vad händer med dessa om landstingen säger nej till ett fortsatt primärkommunalt huvudmannaskap? Vilket ansvar tar regeringen för de kommuner som har velat satsa på denna viktiga utbildning? Uppenbarligen inget ansvar alls eftersom man inte nämner hur dessa frågor skall lösas i propositionen. Många indikationer pekar på att landstingen kommer att välja att driva omvårdnadslinjen själva och inte tillåta någon kommun att anordna denna utbildning.
Skolöverstyrelsens utvärderare har inte funnit någon skillnad i kvalitet etc. beroende på vem som i försöket varit huvudman. Snarare är det så att små kommuner satsat större resurser på omvårdnadslinjen än vad landstingen har gjort. All verksamhet inom social omsorg, som i princip utgör underlag för halva omvårdnadslinjen, finns endast primärkommunalt. Att låta landstingen få företräde som anordnare av utbildningen utan skyldighet till samverkan med kommunerna är enligt vår mening olyckligt, framförallt mot bakgrunden av det beslut som riksdagen nyligen fattade om att föra över delar av äldrevården till primärkommunerna. Därför är det vår uppfattning att både primärkommun och landstingskommun måste garanteras samma rätt att anordna omvårdnadsprogrammet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag som gör det möjligt för primärkommun att även i fortsättningen bedriva omvårdnadsutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 14 mars 1991 Ulf Melin (m) Birgit Henriksson (m)