med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen

I Sverige, liksom överallt inom den västerländska
civilisationen, har kristen etik och humanism utgjort bas
och förutsättning för samhällsliv, utbildning och t.ex.
rättsväsende.

Demokrati och estetik från antikens Aten, Tio Guds
Bud och kristendomens kärleksbudskap från antikens
Jerusalem och det lagbundna samhället, och senare
humanismen från Rom utgör dessa grundstenar.

Genom århundradena präglades undervisningen av den
kristna etiken och fick sin utformning av humanismen.

Dessa båda strömningar har mer än något annat präglat
vårt samhälle, vår kunskap och våra attityder till varandra.

Allehanda ideologier har försökt ersätta kristen etik och
humanism och omstrukturerat samhälle och undervisning
för att passa sina syften. Tydligast och mest avskräckande
kan detta avläsas i de socialistiska staterna där diktatur
ersatt demokrati, ateism ersatt kristendom och ett
materialistiskt synsätt ersatt ett humanistiskt.

När samhällena i t.ex. Östeuropa nu faller sönder tar
man kraftfullt avstånd från dessa tre ideologiska
indoktrineringar och går åter i riktning mot kristen etik,
humanism och demokrati.

Där socialistiska värderingar -- som i Sverige -- präglat
samhället och kombinerats med demokrati har värdeord
som gemenskap, solidaritet, jämlikhet och ekonomisk
utjämning ställts som de klassiska begreppens motsats.

Sverige har sekulariserats och humanismens bildnings-
och kunskapsideal har ifrågasatts och ersatts av en kring
sociala värderingar uppbyggd undervisning, samtidigt som
kravlöshet och brist på etisk undervisning har gjort
livssituationen ytterst besvärlig för många.

Den här utvecklingen går att avläsa på många områden
och med allt mer oacceptabla konsekvenser.

Tydligast blir den dock i skolan.

Barn och ungdom möter inga tydliga livsråd.
Undervisningen i religionskunskap har, där den
förekommer, ofta allmänbildningskaraktär och handlar mer
om olika religioners särarter än om deras religiösa
budskap.

De självklara plattformar för etisk fostran som finns: Tio
Guds Bud, det kristna kärleksbudskapet (evangelierna) och
humanismens människosyn ges nu ytterst begränsat
utrymme men bör framöver utgöra den självklara basen i en
undervisning om etik inom ramen för religionsämnet.

Helt följdriktigt skriver inte den socialdemokratiske
utbildningsministern överhuvudtaget något om etik och
moral och etiska livsförutsättningar i den proposition om
gymnasieskolan som nu föreläggs riksdagen.

Som vi ser det är det absolut nödvändigt att i en
strukturerad undervisning på gymnasiet ge alla sektorer och
linjer en kontinuerlig undervisning i ämnesområdet etik.

Rimligen är denna undervisning så viktig, så angelägen
och så väl lämpad för undervisning och konstruktiv debatt
mellan lärare och elever, att den bör omfatta två lärotimmar
i veckan i alla gymnasiets stadier och sektorer.

Bristerna i propositionen -- bland annat av ovan angivet
slag -- är så allvarliga att den inte kan läggas till grund för
något beslut i riksdagen. Propositionen bör därför avvisas
för en genomgripande omarbetning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till reformering
av gymnasieskolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag,
inkluderande etikundervisningens utformning inom ramen
för religionsämnet i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 14 mars 1991

Göran Åstrand (m)

Sten Svensson (m)

Bertil Danielsson (m)

Filip Fridolfsson (m)