med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen
I vårt föränderliga samhälle är det svårt för ungdomar att
redan i grundskolan bestämma sig för vilket yrke man ska
välja och därmed också linje på gymnasieskolan. Därför är
förslaget om den nya gymnasieskolan Växa med kunskap
där eleverna har ett kursliknande val och större individuella
möjligheter en god start, inför det framtida samhälle som
dagens elever ska leva och verka i.
Det är betydelsefullt att den gymnasieskola som vi
kommer att få inom kort har ett innehåll som är anpassat till
ungdomars behov av vardagsnära kunskaper och samhällets
förändringar.
I dagens samhälle förvärvsarbetar de flesta
människorna, 85 %
av kvinnorna har idag arbete utanför hemmet. Många
barn lever med en vuxen. Tiden för hushållsarbete i
hemmet minskar. Det finns alltför få som kan föra
kunskaper och traditioner vidare till barn och ungdomar.
Det ökade antalet äldre kommer att medföra en ökad
efterfrågan på arbetskraft inom bl.a. hemtjänsten under
1990-talet. Kunskap inom området kost och hushållning
måste få en stark ställning i omvårdnadsprogrammet.
Dessutom bör kost- och konsumentkunskap ingå i alla
gymnasielinjer.
Många kommuner och staten satsar idag stora resurser
på konsumentupplysning och friskvård och glömmer bort
att vi kan få medvetna och kunniga konsumenter genom en
förstärkt kost- och konsumentutbildning på
gymnasieskolan.
Ett av målen med gymnasieskolans samtliga linjer är att
undervisningen ska ge allsidiga vardagskunskaper och god
handlingsberedskap för vuxenlivet. Hit hör kunskaper som
rör kost- och konsumentområdet, att kunna sköta sina egna
kläder och textilier samt bostadens inredning och
utrustning.
Vi anser att eleverna i den för varje elev gemensamma
kärnan av ämnen i estetisk verksamhet och individuella val
skall kunna välja hemkunskap och slöjd (textil och trä och
metall).
De kunskaper och färdigheter som eleverna kan tillägna
sig i hemkunskap och slöjd är mycket viktiga för elevens
hela utveckling och självförverkligande samt för att tillägna
sig kunskaper för att klara sina levnadsförhållanden på ett
bra sätt.
När det gäller undervisningen i idrott och hälsa anser vi
att den ska ske i samarbete, i lärarlag mellan idrotts- och
hushållslärare. Den skisserade fortbildningen av
idrottslärare är onödig eftersom hushållslärarna redan har
en mycket god kompetens inom hälsoområdet.
Även i ämnet samhällskunskap bör undervisningen
organiseras i lärarlag för att ämnet skall ge eleverna en
helhetssyn på miljö- och resursfrågor.
I propositionen liksom i dagens samhälle får
miljöfrågorna en framskjuten plats. Organisationen av
undervisningen i dessa viktiga frågor diskuteras. Vi vill här
framhålla att hushållslärare och slöjdlärare har specifika
kunskaper inom dessa områden.
Ur jämställdhetssynpunkt har även de individuella valen
en stor betydelse. Valmöjligheten kan attrahera såväl
pojkar som flickor och därmed bidra till att skapa en
jämnare könsfördelning i såväl skola som samhälle och i
kommande yrkesinriktning.
För det fortsatta kursplanearbetet vill vi framhålla att
hushållsvetenskap och slöjd är ämnesområden med stor
betydelse för individ, familj och samhälle. Dessa ämnen har
en berättigad plats i gymnasieskolan för att ge eleverna
möjligheter att växa med kunskaper.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger riksdagen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av undervisningen i
hemkunskap och slöjd på gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kursplanearbetet.
Stockholm den 13 mars 1991
Marianne Carlström (s)
Lisbet Calner (s)
Ulla Pettersson (s)
Lahja Exner (s)
Inga-Britt Johansson (s)