I vårt föränderliga samhälle är det svårt för ungdomar att redan i grundskolan bestämma sig för vilket yrke man ska välja och därmed också linje på gymnasieskolan. Därför är förslaget om den nya gymnasieskolan Växa med kunskap där eleverna har ett kursliknande val och större individuella möjligheter en god start, inför det framtida samhälle som dagens elever ska leva och verka i.
Det är betydelsefullt att den gymnasieskola som vi kommer att få inom kort har ett innehåll som är anpassat till ungdomars behov av vardagsnära kunskaper och samhällets förändringar.
I dagens samhälle förvärvsarbetar de flesta människorna, 85 % av kvinnorna har idag arbete utanför hemmet. Många barn lever med en vuxen. Tiden för hushållsarbete i hemmet minskar. Det finns alltför få som kan föra kunskaper och traditioner vidare till barn och ungdomar.
Det ökade antalet äldre kommer att medföra en ökad efterfrågan på arbetskraft inom bl.a. hemtjänsten under 1990-talet. Kunskap inom området kost och hushållning måste få en stark ställning i omvårdnadsprogrammet. Dessutom bör kost- och konsumentkunskap ingå i alla gymnasielinjer.
Många kommuner och staten satsar idag stora resurser på konsumentupplysning och friskvård och glömmer bort att vi kan få medvetna och kunniga konsumenter genom en förstärkt kost- och konsumentutbildning på gymnasieskolan.
Ett av målen med gymnasieskolans samtliga linjer är att undervisningen ska ge allsidiga vardagskunskaper och god handlingsberedskap för vuxenlivet. Hit hör kunskaper som rör kost- och konsumentområdet, att kunna sköta sina egna kläder och textilier samt bostadens inredning och utrustning.
Vi anser att eleverna i den för varje elev gemensamma kärnan av ämnen i estetisk verksamhet och individuella val skall kunna välja hemkunskap och slöjd (textil och trä och metall).
De kunskaper och färdigheter som eleverna kan tillägna sig i hemkunskap och slöjd är mycket viktiga för elevens hela utveckling och självförverkligande samt för att tillägna sig kunskaper för att klara sina levnadsförhållanden på ett bra sätt.
När det gäller undervisningen i idrott och hälsa anser vi att den ska ske i samarbete, i lärarlag mellan idrotts- och hushållslärare. Den skisserade fortbildningen av idrottslärare är onödig eftersom hushållslärarna redan har en mycket god kompetens inom hälsoområdet.
Även i ämnet samhällskunskap bör undervisningen organiseras i lärarlag för att ämnet skall ge eleverna en helhetssyn på miljö- och resursfrågor.
I propositionen liksom i dagens samhälle får miljöfrågorna en framskjuten plats. Organisationen av undervisningen i dessa viktiga frågor diskuteras. Vi vill här framhålla att hushållslärare och slöjdlärare har specifika kunskaper inom dessa områden.
Ur jämställdhetssynpunkt har även de individuella valen en stor betydelse. Valmöjligheten kan attrahera såväl pojkar som flickor och därmed bidra till att skapa en jämnare könsfördelning i såväl skola som samhälle och i kommande yrkesinriktning.
För det fortsatta kursplanearbetet vill vi framhålla att hushållsvetenskap och slöjd är ämnesområden med stor betydelse för individ, familj och samhälle. Dessa ämnen har en berättigad plats i gymnasieskolan för att ge eleverna möjligheter att växa med kunskaper.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger riksdagen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av undervisningen i hemkunskap och slöjd på gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kursplanearbetet.
Stockholm den 13 mars 1991 Marianne Carlström (s) Lisbet Calner (s) Ulla Pettersson (s) Lahja Exner (s) Inga-Britt Johansson (s)