Vid genomgång av regeringens proposition 1990/91:85 ''Växa med kunskaper'' finner man att i framtidens utbildning finns det inte något utrymme för kunskaper inom området kost, hälsa och konsumentkunskap. I gymnasieskolan ingår dessa ämnen endast i vissa sammanhållna yrkeslinjer. De elever som väljer annan utbildning har inte möjlighet att skaffa sig kunskaper inom detta område.
Hushållsskolorna -- de förutvarande lanthushållsskolorna -- läggs ner. När de helt har försvunnit finns det ingen utbildning som erbjuder en eller två terminers utbildning som omfattar kost och näring, familjekunskap, konsumentkunskap m.m. Trots att sambandet kost och hälsa får allt större betydelse och familjeekonomi blir allt mer omfattande minskar möjligheterna till utbildning inom detta så viktiga område.
Hemmet och familjen kommer återigen att få en större betydelse på grund av förändrade värderingar. Med bättre kunskaper om både relationer och familjeekonomi blir förutsättningarna att hålla ihop familjen större. Det kommer i framtiden inte att finnas någon möjlighet för en flicka eller pojke att under ett sabbatsår eller efter gymnasieutbildning förkovra sig i dessa ämnen.
De kvarvarande lanthushållsskolorna är av stor betydelse för bygden. De har inte bara förmedlat undervisning utan har även varit en kulturbärare som fört arvet vidare.
Vi har i andra motioner föreslagit att statsbidraget skall följa eleven. Detta innebär att de kvarvarande hushållsskolorna har en möjlighet att fortsätta sin verksamhet. Statsbidraget skall vara utformat så att det möjliggör även för enskilda utbildare att erbjuda utbildning.
Hushållsskolorna kan drivas av enskilda som stiftelse eller i annan lämplig form. Flera intressenter kan gå samman, exempelvis hushållningssällskap och livsmedelsproducenter, andra företag kan ingå, samt lärare vid skolorna. I vissa län finns det planer på att samla all information och kunskap till ett lantbrukscentrum. Hushållsskolorna kan utgöra en del av detta i de delar av vårt land där så är lämpligt.
Skolorna skulle kunna erbjuda sina tjänster till kommuner och landsting när det gäller vidareutbildning inom vård och omsorg eller kortkurser inom speciella sektorer. En fortlöpande vidareutbildning kommer att behövas av all personal.
Det är nödvändigt att enskilda utbildare ges en möjlighet att erbjuda kunskaper inom detta område som så totalt har förbigåtts med tystnad på senare år. Om inte detta sker kommer en otrolig resursförstöring att bli följden när alla skolor efter hand läggs ner och både lokaler, utrustning och lärarkompetens skingras.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hushållsskolornas fortsatta verksamhet.
Stockholm den 14 mars 1991 Ingrid Hemmingsson (m) Karl-Gösta Svenson (m)