med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen
''Gymnasieskolan skall erbjuda alla ungdomar en treårig
gymnasieutbildning av god kvalitet'' är den bärande idén
inför riksdagens behandling av regeringens förslag om 3-
årig gymnasieskola. Vi ställer oss bakom propositionens
huvudinriktning men har vissa delkrav som vi vill ha
tillgodosedda.
Hittillsvarande 2-åriga gymnasiala byggyrkesutbildning
är uppdelad i fem grenar:
Trä, betong, murning, anläggnings- och vägarbete
(TBM)
VVS-installation
Plåtslageri och ventilation
Målare
Golvläggare
Under ett sammanhållet första gymnasieår får TBM-
eleverna pröva olika yrkesinriktningar för att under
återstående tid koncentrera sig på utbildning för ''sitt''
yrkesval.
I övriga grenar är det direktintagning till respektive
yrke.
Försöksverksamheten med 3-årig byggyrkesutbildning
har tillämpat samma intagningsmetoder. Med det tredje
gymnasieåret har utbildningen i karaktärsämnet
(yrkesämnet) omfattat 2 788
lektionstimmar jämfört med 2 006
lektionstimmar i den 2-åriga byggyrkesutbildningen.
Enligt proposition 1990/91:85 föreslås att måleri- och
golvläggarutbildningen under första gymnasieåret skall
föras samman med TBM-utbildningen. I andra årskursen
delas programmet upp i en gren för hus- och
anläggningsbyggnad och en gren för måleri.
VVS-utbildningen (installationsteknisk utbildning) skall
ingå i Energiprogrammet medan utbildningen för
plåtslageri och ventilation -- som för närvarande bedrivs på
28 gymnasieorter -- inte över huvud taget finns nämnd i
propositionen.
Enligt ÖGY var avsikten med den från två till tre skolår
förlängda gymnasieutbildningen i de yrkesinriktade
grenarna att dels förlänga undervisningstiden och förbättra
utbildningen i karaktärsämnet, dels ge fördjupad utbildning
i andra gymnasieämnen med inriktning på intagningskraven
i högre utbildning.
Följden av de i proposition 85 lagda förslagen blir att
Byggprogrammets karaktärsämnen under tre gymnasieår
kommer att omfatta 1 330
timmar (=1 995
lektionstimmar). Förlängningen från två till tre
skolår innebär således att det blir mindre tid för
karaktärsämnet än vad som ryms i hittillsvarande 2-åriga
utbildning. Hela den tid som erhålls genom förlängningen
från två till tre skolår ägnas åt andra ämnen än
karaktärsämnet.
Detta har inte varit den ursprungliga andemeningen. För
utbildning till hantverksinriktade byggyrken där
yrkesfärdigheterna lärs in genom övning och åter övning är
det inte heller rimligt med en sådan ordning.
Utbildningen till byggbranschens yrkesområden bör
därför inte samordnas på motsvarande sätt som föreslås för
utbildning till mera industriinriktade yrken. Det är stor
skillnad mellan mureri och målning, mellan golvläggning
och brobyggnad. I dessa och övriga byggyrken, med stort
inslag av manuellt (icke maskinstyrt) arbete, är det
angeläget att utbildningen i största möjliga utsträckning
ägnas åt respektive yrkes särart, verktyg, material och
teknik.
I överensstämmelse med de uppfattningar som samfällt
förts fram av byggbranschens parter förordar vi att
utbildningen enligt Byggprogrammet i den 3-åriga
gymnasieskolan från andra gymnasieåret delas upp i tre
grenar:
Måleri och golvläggning
Byggnadsplåt och ventilation
Trä, betong, murning, anläggning, väg (TBM)
samt att regeringen skall fastställa ett högre antal ''minsta
timmar'' i karaktärsämnet än de 1 330
timmar som anges i propositionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Byggprogrammets uppdelning
och om antal ''minsta timmar'' för undervisning i
programmets karaktärsämnen.
Stockholm den 14 mars 1991
Magnus Persson (s)
Lennart Nilsson (s)
Rune Evensson (s)
Johnny Ahlqvist (s)