I regeringens proposition 1990/91:85 föreslås att språkundervisningen i gymnasieskolan skall få avsevärt färre timmar än för närvarande. I nu gällande förordning garanteras B-språken (fortsättningsspråken) 291 undervisningstimmar och C-språken (nybörjarspråken) minst 324 undervisningstimmar om 60 minuter.
Regeringen föreslår nu i propositionen minst 140 undervisningstimmar om 60 minuter. Omräknat till 40- minuterslektioner innebär detta 210 lektioner. Det minsta antalet garanterade undervisningstimmar sänks alltså från nuvarande 291 för B-språken till 210 och från 324 för C- språken till 210. Motsvarande minskning föreslås för engelska. Regeringens förslag innebär alltså en minskning med ungefär 1/3 av det garanterade antalet undervisningstimmar i förhållande till nu.
Jag finner regeringens förslag anmärkningsvärt, dels mot bakgrunden av tidigare regeringsuttalanden att språkundervisningen skall förstärkas, dels med hänsyn till den pågående debatten om internationalisering och en eventuell EG-anslutning.
Förslagen kommer att leda till lägre kvalitet och sämre språkkunskaper samt en klart försämrad kunskapsförberedelse för högskoleutbildning. Sverige borde i stället höja ambitionsnivån när det gäller språkundervisningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till reformering av gymnasieskolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till reformering av gymnasieskolan, bl.a. vad gäller språkutbildningen, i enlighet med vad som i motionen anförts.
Stockholm den 13 mars 1991 Hans Dau (m)