I propositionen angående det framtida gymnasiet formuleras ett antal viktiga bildningspolitiska mål. Det framhålls att Sverige har blivit ett både mångnationellt och mångkulturellt samhälle. När vårt intresse för folk och länder runt om i världen ökar, faller det sig naturligt att också ställa sig frågor om vår egen nationella identitet och vår historia och det bidrag vi kan ge till den kulturella mångfalden i världen.
Kunskaper om den egna kulturen och historien är viktiga för att förstå andra folk och kulturer. Vidare talas om att etiska och moraliska frågor måste ha en framträdande plats i läroplaner och kursplaner. Kunskaper om det svenska kulturarvet liksom respekt för andras rätt att hålla sitt eget kulturarv levande måste genomsyra utbildningen. En fast förankring i det egna kulturarvet skapar goda förutsättningar att förstå både främmande kulturer och det egna samhället.
I en situation då Norden alltmer anpassar sig till övriga Europa är det särskilt viktigt att i skolundervisningen bevara och stärka sådana inslag som kan bidra till att anpassningen kan ske med självförtroende och med bevarad och stärkt nordisk identitet. Detta ställer speciella krav på undervisningen i många ämnen bl.a. i språk, psykologi och geografi.
I det fortsatta arbetet med läroplaner och kursplaner bör det nordiska stoffet därför särskilt uppmärksammas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nordiska stoffet.
Stockholm den 12 mars 1991 Lena Öhrsvik (s)