I rubr proposition anges bl a att behörighetsfrågorna för lärare och rektorer på folkhögskolorna skall avgöras i samråd mellan huvudmännen och de avtalsslutande parterna. Denna ordning kan innebära att det inte blir ett enhetligt behörighetskrav för hela folkhögskolan. För att hålla samman folkhögskolan som skolform och för att garantera kompetensen hos de lärare som skall genomföra en bra utbildning för eleverna krävs enligt min åsikt enhetliga behörighetsvillkor för lärarna, oavsett vilken huvudman som äger folkhögskolan.
Basen hos folkhögskolan skall utgöras av allmänna långa kurser. Den skrivning som finns i propositionen ger utrymme för fria tolkningar beträffande kursernas längd. Jag föreslår därför att kravet på folkhögskolans bas skall formuleras enligt följande: Allmänna kurser på 2x15 veckor skall utgöra basen i folkhögskolornas verksamhet. Den totala omfattningen av allmänna kurser skall årligen utgöra minst 15 % av verksamheten.
I propositionen sägs det att styrelsen bär ansvaret för skolans verksamhet. Det är styrelsen som tillsammans med skolans personal och elever skall forma skolans inriktning. Ett sådant uttalande, vilket jag instämmer i, leder fram till att det måste garanteras att varje folkhögskola har sin lokala styrelse så nära verksamheten att avgörande beslut kan fattas.
Om centrala styrelser skall överta denna roll kommer det lokala engagemanget att minska och samråd för elever och personal försvåras. Mot denna bakgrund anser jag att riksdagen skall slå fast att varje folkhögskola skall ha sin egen lokala styrelse.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rektors och lärares behörighetskrav för folkhögskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på långa kurser för folkhögskolan,
3. att riksdagen beslutar att i den nya folkhögskoleförordningen skriva in att varje folkhögskola skall ha sin lokala styrelse.
nStockholm den 14 mars 1991 Jan Hyttring (c)