Av tillgänglig information framgår att det internationella samarbetet med EG inom det EES-avtal som nu är under förhandling kommer att begränsa de nationella möjligheterna att skärpa miljökraven. Samtidigt ger dessa förhandlingar och det fortsatta samarbetet inom ramen för avtalet möjligheter att verka för skärpta miljökrav i andra länder. Som redovisats i propositionen bedrivs också det internationella miljöarbetet inom ramen för en rad avtal, konventioner och organisationer.
Vänsterpartiet understryker betydelsen av övernationella beslut för att komma till rätta med de gränsöverskridande miljöproblemen. Vi hänvisar här till vår motion 1990/91:U616 om Sverige, EFTA, EG och Europa där vi tagit upp förslaget om ett all-europeiskt parlament (organiserat genom Europarådet) med sådan befogenhet. Fördelen med detta förslag är att det inte bara skulle omfatta EGs medlemmar utan, inom några år, alla europeiska stater. Förslaget finns konkret beskrivet i motion 1990/91:U616.
Vid ett medlemskap i EG kommer den nationella självbestämmanderätten på miljöområdet att ytterligare kringsskäras. EG är inte i första hand någon samarbetsorganisation för miljöfrågor utan en organisation med syftet att kraftigt öka den ekonomiska tillväxten hos medlemsstaterna och förstärka dessa staters ekonomiska och politiska samarbete på alla områden. I en av EG- kommissionen beställd rapport förutspåddes redan 1989 kraftigt ökade miljöproblem på grundval av den tillväxtpolitik som tillämpas inom organisationen.
Trots att EG byggt sitt regelverk sedan 1957 var det först 1987 som EG påbörjade sitt arbete att skapa ett för EG- länderna gemensamt regelverk. Det är därför naturligt att EG:s regler för miljön är mindre utvecklade än Sveriges.
Möjligheterna för Sverige att bibehålla redan uppnådda högre normer begränsas av EES-avtalets övergripande målsättning att säkra varors fria rörlighet. Om Sverige begagnar sig av tillfälliga skyddsåtgärder för att nå högre miljösäkerhet förefaller avtalet komma att ge motparten rätt vidta motåtgärder i de fall den införda skyddsåtgärden anses vara handelshinder. Några permanenta undantag för att behålla högre miljöskydd kommer inte att medges.
Vid ett medlemsskap i EG kommer regler för miljöskydd att beslutas med majoritetsprinciper och enskilda länder kommer inte att kunna tillämpa mer långtgående regler annat än i mycket speciella undantagsfall.
Ett EES-avtal som inte ger Sverige möjlighet att i huvudsak bibehålla de normer och skyddsnivåer på miljöområdet som är mer långtgående än EG:s normer måste avvisas. Med nuvarande beslutsordning inom EG uppstår ännu större svårigheter att ha höga nationella ambitioner på miljöområdet. Därför bör ansökan om medlemsskap anstå tills beslutsordningen förändrats.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avvisande av EES-avtal vid svårighet att bibehålla uppnådda skyddsnivåer på miljöområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att låta medlemsansökan till EG anstå tills beslutsordningen angående miljöfrågor inom EG förändrats.
Stockholm den 11 mars 1991 Bengt Hurtig (v) Alexander Chrisopoulos (v) Viola Claesson (v) Rolf L Nilson (v) Jan-Olof Ragnarsson (v) Annika Åhnberg (v)