Utrikesminister Sten Andersson sa i riksdagen när han
kom hem från sitt besök i de baltiska staterna hösten 1989
att Östersjön dör.
Den uppfattningen delas av många i dag. Vi har sett hur
sälstammarna har reducerats från hundratusentals djur till
några tusen i våra dagar.
Fisket tynar och de fiskar som fångas har många skador.
På grund av utsläpp från industrier runt Östersjön håller
många fiskar höga halter av PCB och kvicksilver. Detta
förhållande föranleder svenska myndigheter att gå ut med
kostrekommendationer.
Övergödningen
Inom Östersjöns tillrinningsområde bor 70 miljoner
människor. På grund av övergödning med kväve och fosfor
är enligt Svenska naturskyddsföreningen idag ca 150--200
kvadratkilometer längs Östersjöns, Bottenhavets och
Bottenvikens kuster döda.
Det är sund, skärgårdar och grunda vikar som skulle
kunnat ha en stor produktion av bottendjur och fisk om de
inte varit övergödda.
Giftanhopningen och utsläppen
Östersjön är ett mycket känsligt hav. Den långsamma
vattengenomströmningen gör att gifter ansamlas i
organismer och sediment samtidigt som nedbrytningen går
långsamt. Trots att samtliga länder runt Östersjön har
begränsat användningen av PCB och DDT finns de båda
ämnena fortfarande i höga koncentrationer i Östersjön.
Även dioxiner och andra klorerade kolväten som bildas vid
olika industriprocesser utgör ett problem. Östersjön består
av brackvatten där organismerna är extra känsliga eftersom
de lever på gränsen till vad de kan anpassa sig till.
Orsakerna till hotet mot Östersjön
Orsakerna till den katastrofala situationen i Östersjön är
bland andra industriernas och trafikens utsläpp,
kväveläckage från jord- och skogsbruk samt bristfällig
rening från reningsverk, oljeutvinning och oljetransporter.
Oljehotet
I miljöpartiet de grönas Miljöprogram 88 beskrivs
situationen för Östersjön på följande sätt:
Oljeutsläpp från hamnar och fartyg har lett till en lång
rad katastrofer för sjöfågel, strandlevande organismer, livet
på havsbottnar och stränder. Oljan fördärvar fåglarnas
fjäderdräkt, är giftig, kan förstöra viktiga
häckningsområden för fågel och skada kräftdjur och alger.
Utsläppen är ofta olagliga och som regel helt onödiga.
Särskilt allvarliga är utsläpp inne i Östersjön.
Oljeutsläppen i Östersjön bedöms till 10--20% komma
från olyckor och illegala utsläpp. Ungefär hälften av de 50
000--75 000 ton olja som årligen tillförs området antas
komma med floderna (SNV, 1987) och av detta kommer
troligen en stor del från luftföroreningar. Oljehalten i
sedimenten ökar stadigt. Det är därför angeläget att även
alla de mindre utsläppen till luft och vatten kraftigt
begränsas.
Oljeprospekteringen
Ett stort hot utgörs av den pågående
oljeprospekteringen utanför Gotland. Regeringen har
tillåtit oljeprospektering utanför Gotland.
Nu uppstår den självklara frågan om regeringen och alla
dess miljöorgan med lagar och förordningar i ryggen kan
garantera att de oundvikliga oljeutsläppen inte är
oskadliga?
Om så inte är fallet vore det av intresse att få ta del av de
grunder på vilka regeringen har givit tillstånd till att
prospektera olja i Östersjön.
Få låter sig i dag luras av att det bara rör sig om
prospektering, det vore naivt. Om företag har lagt ner stora
belopp på prospektering måste den för dem givna eller
underförstådda förutsättningen vara att de får starta
utvinning om de funna mängderna är ekonomiskt
gynnsamma.
Med de erfarenheter som finns runt om i världen att
mycket avancerad teknik kan fungera dåligt ihop med
människor måste vi räkna med många allvarliga oljeolyckor
i Östersjön den dag som oljeutvinning börjar.
Att producera olja innebär att det kommer ut olja i
vattnet, det är oundvikligt. Det går absolut inte att
garantera att olja inte kommer ut. Därtill kommer att
oljeanvändningen i Sverige och världen med hänsyn till
växthuseffekten måste minskas. Att då öppna nya
oljekällor i Sverige är inte ändamålsenligt.
Det är miljöpartiet de grönas uppfattning att
oljeutvinning i Östersjön skall förbjudas.
Oljetransporterna och åtgärder för att minska
skadeverkningar
Vi har de senaste åren sett vad som hände i Alaska när
ett tankfartyg gick på grund. Handfallenheten när det gällde
att försöka minimera de skador som uppstod var påtaglig.
Det kanske rikaste landet i världen hade ingen organisation
för att effektivt kunna klara av det som alla insåg skulle
kunna hända. I förhållande till sin folkmängd är Sverige
kanske det rikaste av alla länder i världen.Vi har råd att
välja energikällor som inte har samma hotbild som oljan.
Denna situation borde vi utnyttja i Sverige för att undvika
katastrofer av de slag som nu har drabbat Alaska.
Åtgärder
Supertankers lastade med olja förbjuds trafikera
Östersjön, sjötransportplaner upprättas för alla miljöfarliga
transporter till havs; detta för att ge en bättre
katastrofberedskap, undvika känsliga naturområden etc.
Alla oljetransportfartyg i Östersjön, Vänern och
Mälaren ska ha tredubbla skott och dubbla bottnar för att i
möjligaste mån förebygga oljeutsläpp till följd av olyckor
till havs.
Varje oljetransport ska märkas på ett sådant sätt att
utsläppen kan spåras. Sverige ska verka för att ett sådant
system accepteras internationellt.
Det internationella arbetet för att rädda Östersjön
Internationella krafttag krävs för att Östersjön ska
kunna överleva. Vi anser att Sverige ska verka för att
Helsingforskonventionen utvecklas. HELCOM
(Helsingforskommissionen) ska fungera som bas för
samordning av de olika ländernas interna miljölagstiftning.
Lika stränga krav på lokalisering, teknik och utsläpp bör
gälla i samtliga stater. För att detta ska vara möjligt att
genomföra måste man låta de Baltiska staterna få en längre
övergångstid än de övriga staterna.
Ett alternativ kan vara att de övriga länderna stimulerar
ett snabbare genomförande med hjälp av ekonomiska
bidrag.
Kvalitetsnormer för luft och vatten med
genomförandeplaner
HELCOM ska se till att bindande kvalitetsnormer
för luft och vatten fastställs inom konventionens
tillämpningsområde. För att normerna ska kunna
upprätthållas krävs att varje stat har en plan för hur man
tänkt uppnå målet.
De olika staternas genomförandeplaner ska fastställas av
HELCOM. Efter fastställandet får genomförandeplanerna
rättsverkan och blir bindande för medlemsstaterna.
För att kvalitetsnormerna ska kunna upprätthållas är det
viktigt med ett effektivt och fungerande kontrollsystem. Ett
sådant system kan skapas genom att HELCOM utvecklar
ett system för monitoring av utsläpp till havet. Resultatet av
mätningarna ska vara offentliga så att det klart framgår
vilka stater som följer sina villkor.
Helsingforskonventionens bestämmelser måste vara
bindande och inte endast utgöras av rekommendationer.
Bestämmelser om analysmetod och kvalitetskrav på
mätningar måste införas för att inte onödiga tvister ska
uppstå vid tillämpningen.
Efterlevnadskontroll och påföljder
En av orsakerna till den bristande effektiviteten av den
internationella rätten är avsaknaden av
efterlevnadskontroll samt att påföljder för fördragsbrott
sällan utdöms.
Ska Östersjön kunna räddas krävs en effektiv kontroll
samt att de stater som inte följer sina förpliktelser riskerar
någon form av påföljd. HELCOM ska fortlöpande
övervaka tillämpningen av konventionen.
Konventionen förses med en artikel där
medlemsstaterna godkänner att HELCOM har rätt att
utföra monitoring inom de suveräna staternas territorium.
Resultaten av mätningarna skall vara offentliga så att
enskilda och organisationer har möjlighet att agera då stat
inte följer sina åtaganden.
Östersjösekretariatet och försurningssekretariatet
Enskilda och organisationer ska givetvis ha möjlighet att
kunna påverka de beslut som får betydelse för Östersjöns
framtid. Det är därför viktigt att stödja Svenska
naturskyddsföreningens initiativ att tillsammans med
miljöorganisationer i de andra kuststaterna starta en
gemensam organisation -- ett Östersjösekretariat
som bl.a. får till uppgift att stödja de nya
miljöorganisationerna i Östeuropa.
Även arbetet inom det internationella
försurningssekretariatet (The Swedish NGO secretariat
on Acid Rain) bör uppmuntras. Det internationella
försurningssekretariatet fungerar som en informationsbank
och opinionsbildare. Sekretariatet gör det möjligt för stater
att få ut information via en icke statlig organisation.
Internationella överenskommelser eller Östersjöoljans
moment 22
Östersjökonventionen kräver att fördragsslutande part
''skall vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra
förorening av Östersjöområdets marina miljö som har
orsakats av utforskning (exempelvis oljeletning,
provborrning) eller utvinning''.
Enligt kontinentalsockellagen har staten rätt att
meddela tillstånd vid provborrning eller utvinning. Vid
denna tillståndsprövning kan regeringen handla godtyckligt
och behöver inte ta hänsyn till miljöaspekter.
10 § kontinentalsockellagen medför att
miljöskyddslagen inte gäller förrän anläggningen är
upprättad.
Detta är knutpunkten i regeringens falska handläggande
av oljefrågan i Östersjön.
Anledningen är att Östersjökonventionen inte görs till
lag när den har undertecknats. Konventioner används av
regeringen som alibi för att den inte gör något i
miljöfrågorna.
Hemställan
Med anledning av ovanstående hemställs
[att riksdagen beslutar förbjuda stora båtar lastade med
olja att trafikera Östersjön,1]
[att riksdagen beslutar att alla oljetransportfartyg i
Östersjön, Vänern och Mälaren skall ha tredubbla skott och
dubbla bottnar för att i möjligaste mån förebygga
oljeutsläpp till följd av olyckor till havs,1]
[att riksdagen beslutar att varje oljetransport skall
märkas på ett sådant sätt att utsläppen kan spåras, och att
riksdagen beslutar att Sverige skall verka för att ett sådant
system accepteras internationellt,1]
[att riksdagen beslutar att de påbörjade
prospekteringarna i Östersjön skall avbrytas med
omedelbar verkan,2]
[att riksdagen beslutar att oljeutvinning från svensk sida
inte skall tillåtas utanför Gotland,2]
1. att riksdagen begär att regeringen skall se till att
HELCOM (Helsingforskommissionen) skall fungera som
bas för samordning av Östersjöländernas interna
miljölagstiftning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige skall verka för att Helsingforskonventionen
utvecklas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att lika stränga krav på lokalisering, teknik och utsläpp bör
gälla i samtliga Östersjöstater,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att HELCOM skall se till att bindande kvalitetsnormer för
luft och vatten fastställs inom Helsingforskonventionens
tillämpningsområde,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att HELCOM skall se till att varje Östersjöstat skall
upprätta en genomförandeplan som fastställs av HELCOM,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att genomförandeplanerna får rättsverkan och blir
bindande för Sverige och de övriga Östersjöstaterna,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att för att kvalitetsnormerna skall kunna upprätthållas det
skall införas ett effektivt och fungerande kontrollsystem
vars mätningar skall vara offentliga och öppet redovisas så
att det klart framgår vilka stater som följer sina
villkor,3]
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Helsingforskonventionens bestämmelser måste vara
bindande och inte endast utgörs av rekommendationer,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att bestämmelser om analysmetod och kvalitetskrav på
mätningar måste införas för att inte onödiga tvister skall
uppstå vid tillämpningen,3]
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att HELCOM fortlöpande skall övervaka tillämpningen av
konventionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den internationella rätten skall kompletteras med
efterlevnadskontroll och med påföljder för fördragsbrott.