Rädda barnens grundare, Eglantyne Jebb, uttryckte
redan för 70 år sedan: ''Det är barn som betalar det högsta
priset för vår kortsiktiga ekonomiska politik, våra
missgrepp, våra krig.''
Dessa ord tål att upprepas. Kortsiktig ekonomisk
politik, politiska missgrepp och vanstyre, våld och krig, är
alla faktorer som ligger bakom den alarmerande
miljösituationen i stora delar av världen.
Miljöförstöringen drabbar barn direkt och indirekt, den
drabbar barn nu och i framtiden.
Många barn och unga engagerar sig i dag i kampen för
en bättre miljö och för räddandet av ovärderliga
naturtillgångar. De känner sig djupt oroade över den värld
de skall ta i arv. Oron är befogad även mot bakgrund av att
barnens antal på jorden ökar dramatiskt.
En dålig miljö, föroreningar och psykisk oro hos
mamman drabbar barnet redan i moderlivet. Därför finns
det ett oupplösligt samband mellan kvinnors, flickors och
barns situation. Detta kom också till uttryck vid
barntoppmötet i New York, liksom man där i den antagna
aktionsplanen tog upp barn och miljö.
Dålig miljö kan ge upphov till undernäring, sjukdomar
och handikapp. Den vållar stora lidanden. Detta strider mot
barnkonventionens artiklar, som säger att varje barn har
rätt att få sina basbehov tillgodosedda. Det är alldeles
uppenbart att ren miljö är ett viktigt basbehov, varför det ur
barnens synpunkt är en skyldighet att skapa sådana.
Barn är mer känsliga för föroreningar än vuxna. Den
växande och outvecklade kroppen är känslig och sårbar.
Miljögifter kan anrikas i bröstmjölken. Barnen har också
känsligare kroppsfunktioner, njurarna är t ex inte fullt
utvecklade förrän i 4-årsåldern. Sjukdomsbenägenheten
ökar i dålig miljö. I de fattiga länderna, där flertalet barn
bor, drabbar miljöförstöringen barnen särskilt hårt, då
deras omgivning i övrigt är hårt prövad. Luftföroreningar
orsakar varje år omkring 4 miljoner småbarns död. Totalt
beräknas 14 miljoner barn i u-länder dö årligen på grund av
miljöföroreningar och effekter av dem. Därtill kommer de
barn som drabbas av livslånga handikapp och de oerhörda
svårigheter det innebär när inget stöd eller möjligheter till
habilitering finns.
Exempel på miljökatastrofer som drabbat barn under
senare år är luftföroreningssituationen i Katowice i Polen,
Bhopal-olyckan i Indien och Tjernobylkatastrofen.
Andra hälsorisker är de gifter av olika slag som ganska
okontrollerat och skoningslöst sprids framförallt i de
fattigaste länderna. Detta kan gälla bekämpningsmedel för
vars användning ingen kunskap finns. Många dödsfall
orsakas av dessa varje år.
Även i vårt land är barnen utsatta för skadlig
miljöpåverkan som t ex från bilavgaser.
Redan fostret är utsatt för miljöföroreningar. Kvinnor
som arbetat i blyförorenad miljö visar en ovanligt hög andel
sterilitet, spontana aborter, dödfödda barn och
fosterskador. Ett annat vanligt miljögift -- kvicksilver --
påverkar bevisligen fostret. Höga halter kan leda till
hjärnskadade barn. Koloxid och DDT påverkar också
fostret på ett skadligt sätt. Rökning och alkohol har effekter
på fostrets utveckling, detsamma gäller joniserande
strålning.
Exemplen på negativ miljöpåverkan på barn kan bli
många. Barnen är mycket oskyddade inför de hot som en
skadlig miljö innebär. Framtiden ser ut att öka dessa risker
om inget drastiskt görs.
En grundlig genomgång av de miljöhot som drabbar
barnen skulle vara till stor nytta för hela miljöarbetet. Det
som är bra för barn är ju som oftast bra för vuxna. Att sätta
upp regler som utgår från vad barnen tål skulle gagna alla.
Det viktigaste är att klarlägga miljöns påverkan på barnens
hälsa och utvecklingsmöjligheter. Det är naturligtvis en
gigantisk uppgift att göra en sådan undersökning, men den
skulle vara av stort värde i allt utvecklingsarbete, också i
den rika världen.
Regeringen bör få i uppdrag att i internationella organ,
exempelvis FN, föreslå en genomgång av effekterna på barn
i skadliga miljöer av olika föroreningar och gifter.
Regeringen bör ge i uppdrag till något miljöinstitut eller
någon forskningsinstitution att studera barnens
miljösituation i ett speciellt område, som Baltikum eller
något av de svårt sargade områdena i Centraleuropa
exempelvis Katowice, för att få en snabb start på arbetet.
En genomlysning av ovan nämnda problem skulle bli av
ovärderlig nytta för arbetet före och under
miljökonferensen i Brasilien 1992.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en genomgång och
belysning av skadliga miljöeffekter på barn i internationellt
organ,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppdrag till forskning och
undersökning av miljöpåverkan på barn i särskilt utsatta
områden, exempelvis Baltikum.
Stockholm den 25 januari 1991
Karin Söder (c)
Stina Eliasson (c)