Motion till riksdagen
1990/91:U653
av Ulla-Britt Åbark och Lennart Nilsson (s)

Kambodja


En snar fredlig politisk lösning av konflikten i Kambodja
är nödvändig. Framsteg har uppnåtts i förhandlingarna
mellan stormakterna genom att ett avtal dem emellan
träffats. Men de röda khmerernas agerande utgör nu det
allvarligaste hindret för att uppnå en överenskommelse
mellan de kambodjanska parterna. De röda khmerernas
aktivitet, som drabbar civilbefolkningen mycket hårt, har
exponerats på ett upprörande sätt i ett TV-program nyligen.
Det finns därför risk för att det nybildade högsta
nationella rådet, bestående av parterna i Kambodja, inte
kommer att fungera och att därmed de fem stormakternas
plan för en fredlig lösning omintetgörs. Detta skulle också
leda till att företrädare för högsta nationella rådet inte kan
inta Kambodjas plats i FN.
Det Demokratiska Kampuchea, där de röda khmererna
har en avgörande maktposition, har alltjämt säte i FN.
Oavsett utgången av förhandlingar mellan de
kambodjanska parterna måste detta förändras. Det är
ohållbart att de röda khmererna intar nuvarande position i
FN.
Om en lösning inte kan nås bör Sverige verka för att
Kambodjas plats intas av Phom Phen-regeringen eller i vart
fall att platsen står obesatt.
Tusentals civila dör eller lemlästas av olika typer av
trampminor som de röda khmererna ständigt placerar ut i
olika delar av Kambodja. Syftet med dessa minor är främst
att stympa utan att döda. Det är en viktig humanitär uppgift
att oskadliggöra dessa minor. Det finns avancerad teknisk
utrustning med vars hjälp detta skulle kunna ske. Den finns
emellertid inte tillgänglig i Kambodja och det är angeläget
att Sverige -- eventuellt tillsammans med andra länder --
bidrar till att sådan utrustning ställs till förfogande och att
utbildningsinsatser görs för att Kambodja självt skall kunna
hantera denna utrustning.
De röda khmerernas folkmord efter Indokinakrigets slut
sätter alltjämt djupa spår i den kambodjanska samhället,
som präglas av stor fattigdom. Internationella samfundet
har ett ansvar för att verkningsfullt bistånd lämnas till
Kambodja och till folkmordets och krigets offer.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige aktivt skall medverka
till en fredlig lösning av Kambodjakonflikten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall agera i fråga om
Kambodjas representation i FN,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige för egen del och
internationellt skall verka för att biståndet till Kambodja
ökar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall ge Kambodja
särskilt stöd för att oskadliggöra minor som utplacerats i
olika delar av landet.

Stockholm den 25 januari 1991

Ulla-Britt Åbark (s)

Lennart Nilsson (s)