Kriget i Eritrea har pågått i 30 år. Det gäller ett litet folks rätt till självbestämmande. De slåss för sin självklara rätt att besluta om sina egna angelägenheter och sin rätt att själva bestämma vilka relationer de vill ha till sin omvärld.
Etiopien hindrar med vapenmakt Eritrea att utöva denna självklara rätt.
Större delen av Eritrea är befriat och i de områdena har folket under ledning av EPLF (Eritrean Peoples Liberation Front) inlett uppbyggnaden och utvecklingen av sitt samhälle. Det sker under svåra förhållanden eftersom etiopiskt flyg fortfarande hotar bomba också i de befriade områdena.
Trots det ges barnen utbildning, sjuka och skadade får vård, transporter av livsmedel och mediciner går genom landet. Man tillverkar själva en del av det man behöver i mycket enkla anläggningar.
Eritrea söker internationellt stöd i sin strävan att få till stånd en internationellt övervakad folkomröstning om landets framtid och dess relation till omvärlden. Riksdagen uttalade 1990 sitt stöd för den strävan. Det betyder också att Sverige utfäster sig att bidra till att resultatet av en folkomröstning genomförs. Det kräver att Etiopien förmås acceptera dels folkomröstningen, dels dess resultat. Det är viktigt att den internationella opinionen stärks för en sådan fredlig lösning av konflikten.
Sverige bör agera för att frågan kommer upp till behandling i Förenta Nationerna.
Kriget och en långvarig torka i området medför att livsmedelssituationen nu är mycket svår. Det behövs akuta insatser med livsmedel för att undvika en svältkatastrof. Det behövs också politiskt stöd för den överenskommelse mellan EPLF och den etiopiska regeringen som gör det möjligt att transportera och distribuera livsmedel i stridszonerna. Sverige bör så långt som möjligt bidra till att avhjälpa en hungerkatastrof i området.
Dessutom bör Sverige hålla hög beredskap även för annat bistånd till Eritrea. Om inte fredsprocessen lyckas riskerar befolkningen i Asmara att bli indragen i en militär slutstrid som orsakar mycket lidande. Staden är i dag det sista etiopiska fästet i Eritrea och dess befolkning utgör något av en mänsklig sköld som dessutom inringas av de militära styrkorna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det eritreanska folkets rätt till självbestämmande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd för fredsprocessen och FNs medverkan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd för att undvika hungersnöd i Eritrea,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskap för annat bistånd för att lindra civilbefolkningens lidande på grund av kriget.
Stockholm den 24 januari 1991 Eva Johansson (s) Berit Löfstedt (s) Barbro Evermo Palmerlund (s) Inga-Britt Johansson (s)