FN:s beslutande organ
Huvuddelen av FN:s verksamhet sker i utskott där ganska sällan majoritetsbeslut tas. Man söker nå consensus och man försöker att genom gemensamma uttalanden i debatterna påverka varandra i en för världsamfundet positiv riktning. Utskotten har inte makt att genomdriva sina beslut; de olika nationerna är suveräna, men följer oftast FN:s rekommendationer.
Dock finns ett beslutande organ och det är säkerhetsrådet, som givits befogenheter att sätta auktoritet bakom sina beslut. Under den senaste tiden har de fem permanenta medlemsstaterna inte utnyttjat sin vetorätt, vilket ofta skedde tidigare och som då lamslog rådets handlingskraft.
Det är bra att säkerhetsrådet numera är i stånd att fatta beslut i frågor som gäller världens säkerhet även om händelserna i Mellanösternkonflikten visar att säkerhetsrådet måste vara försiktigt i formuleringen av sina beslut så att stormakterna inte får tillfälle att rättfärdiggöra krig i vilka de har ekonomiska eller andra egna intressen.
Inom två andra områden är det också mycket viktigt att världens nationer gemensamt kan ta beslut. Det gäller ekonomiska frågor och det gäller miljöfrågor. Vi föreslår att FN bör inrätta beslutande råd inom dessa fält och vill motivera våra förslag som följer:
Ekonomiskt råd
Världens ekonomiska situation präglas av ojämlikhet. I världens rikaste länder har människor en inkomst som med en faktor 100 överstiger den i världens fattigaste länder. Delvis som konsekvens härav är livslängd, läskunnighet, jämställdhet och många andra komponenter av livskvalitén ojämt fördelade. De ekonomiska krafter som styr utvecklingen är dels de rika ländernas finanspolitik, dels de multinationella företagens behov av förtjänster. Problemen penetreras visserligen i FN, men beslut som kan lösa problemen har man hittills inte kunnat komma fram till. Den specielle rådgivaren till UNDP (United Nations Development Programme) Mahbub ul Haq, tidigare pakistansk regeringsmedlem, har fört fram tanken på att ett ekonomiskt råd inrättas. Vi delar denna uppfattning och önskar att regeringen genom sin FN-representation för fram förslaget i generalförsamlingen.
Miljöråd
Den globala miljökatastrofen har många komponenter. Främst har man på senare år diskuterat drivhuseffekten av koldioxidoch metangasutsläppen samt ozonlagrets nedbrytning. Andra allvarliga problem är den tilltagande föroreningen av dricksvatten, utdöendet av djur- och växtarter samt giftspridning i mark och hav. Det är ofta svårt att uppnå fullt engagemang i dessa frågor från något enstaka land, eftersom ett lands åtgärder inte räcker för att avhjälpa problemen. Det fordras bindande internationella konventioner och även i många fall övervakning av olika länders uppföljning av dessa konventioner. Vi anser att ett beslutande miljöråd vid FN vore det lämpligaste organet för dessa uppgifter.
Lämpligen borde Sverige ta upp frågan om inrättandet av ett FN-miljöråd vid den av FN ledda miljökonferensen i Brasilien i juni 1992. Så snart som det är möjligt bör regeringen lämna förslag härom till de arbetsgrupper som nu förbereder nämnda miljökonferens.
Representationen i FN
Både bland tjänstemän och diplomater är dominansen av manlig personal påfallande. Visserligen har man under senare år försökt hålla en viss könskvotering bland tjänstemän, men den har huvudsakligen verkställts genom att kvinnor anställts på de lägre nivåerna medan män fortfarande besätter de högre posterna. Detta är inte acceptabelt för en organisation som skall värna om hela världens intressen och där kvinnliga egenskaper såsom samarbetsvilja och ansvarskännande borde prioriteras. Vi föreslår att Sverige initierar sådana nya regler för anställning av personal vid FN att på varje nivå en rimlig grad av könsfördelning iakttas.
I fråga om diplomatisk representation måste givetvis varje land tillämpa sådana regler som har förankring i landets kulturella mönster och generella regler bör därför inte föreslås i det fallet. Dock bör Sverige visa gott exempel och i sina utnämningar av diplomater iaktta könsfördelning. Så bör till exempel de två ambassadörerna vid den svenska beskickningen vara en kvinna och en man.
Aktuella frågor
Dödsstraffet
En fråga av stor etisk betydelse är frågan om dödsstraffets avskaffande i alla länder. Sverige bör driva denna fråga på ett mer intensivt sätt än vad hittills varit fallet. Eftersom det vore naivt att tro att alla länder är beredda att avskaffa detta omänskliga straff, vore en framkomlig väg att bilda en association av länder i vilka dödsstraffet redan är avskaffat. Dessa länder skulle då underteckna en konvention enligt vilken de förbinder sig att inte återinföra dödsstraffet och som innehåller gemensamma regler som förhindrar utlämnandet av fångar till länder där dessa riskerar att avrättas.
Vapenhandeln
En fråga i vilken vi menar att FN borde ta mera aktiva initiativ gäller den internationella vapenhandeln. Både den legala och den svarta handeln med vapen sker huvudsakligen från i-länder till u-länder. Detta är en helt omoralisk hantering, där länder som behöver sina resurser för att klara ett drägligt liv för sina invånare i stället köper krigsmateriel, ofta avsedda för länder på liknande levnadsnivå. Även om vapnen inte kommer till användning innebär de en allvarlig belastning för utvecklingsländerna. Om de kommer till användning utgör den förstörelse de åstadkommer en fruktansvärd börda för befolkningen i dessa länder.
Den är nödvändigt att handeln med vapen avvecklas så snart detta är praktiskt möjligt. Vi har i en annan motion framlagt förslag om hur en procedur kan inledas för skrotning av redan befintliga vapen inom u-länderna. Oberoende av detta program bör Sverige ta initiativet till avveckling av den internationella vapenhandeln, såväl illegal som legal.
Pornografi
En annan fråga av internationella dimensioner är den industri som syftar till att framställa pornografisk litteratur och pornografiska filmer. Bakom sådan produktion ligger mänskligt lidande, mänsklig förnedring och brott av allvarligaste sort. FN:s utskott för sociala frågor borde ta upp problemet till öppen diskussion och söka komma fram till åtgärder att stoppa denna avskyvärda handel med människor.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett ekonomiskt råd vid FN,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett miljöråd vid FN,
3. att riksdagen hos regeringen begär att nya regler föreslås för anställning som tjänsteman vid FN så att jämställdhet uppnås,
4. att riksdagen hos regeringen begär att nya regler införs för utnämning av diplomater vid Sveriges beskickning till FN enligt vad som framförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avvecklandet av dödsstraffet i hela världen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avvecklandet av den internationella vapenhandeln,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bekämpandet av den internationella handeln med pornografi.
Stockholm den 25 januari 1991 Gösta Lyngå (mp) Anna Horn af Rantzien (mp) Kaj Nilsson (mp) Elisabet Franzén (mp)