Genom Förenta Nationernas reaktion på Iraks
ockupation av Kuwait har FN:s beslut, formerna för
beslutsfattadet och FN:s roll över huvud taget kommit att
diskuteras av massmedia och allmänhet.
Det är naturligtvis bra att FN:s arbete blir mera känt,
men det borde inte bara ske i samband med svåra
konflikter. Befolkningarna i FN:s medlemsstater bör ha mer
kunskap och information om FN:s vardagliga arbete.
Ingrid Segerstedt Wiberg skriver i sin bok ''Mötesplats
FN'' (1990) under rubriken FN-dokument och information
bl.a. följande:
I FN:s högkvarter finns en pressektion där många av
massmedias representanter har egna rum samtidigt som alla
har tillgång till telefon, telegraf och andra moderna
sändningsmöjligheter.
Inom FN har man trots den servicen aldrig helt förstått
nödvändigheten av att aktivt medverka till en
världsomfattande snabb och effektiv information. Under en
kort period skedde en omsvängning till det bättre. När FN:s
finansiella kris blev allt mer kännbar drabbade den
emellertid hårt FN:s eget informationsnät med alla dess
kontor. Idag sköter FN-förbundet åtskilligt av
informationsarbetet i Sverige. En stor del av det
pressmaterial som tidigare sändes direkt från FN-kontoren
till redaktioner och opinionsbildare har under senare
hälften av 1980-talet dragits in. Skall FN kunna utnyttja det
förbättrade internationella politiska läget till att få en
central plats i världspolitiken och därmed kunna förverkliga
FN-stadgans visioner, är det nödvändigt att
informationsarbetet aktiveras.
Sätts informationen på sparlåga blir massmedia
ointresserade vilket kan ge allmänheten en falsk
föreställning om att FN-arbetet är ineffektivt. Med andra
ord kan det skapas en ödesdiger likgiltighet bland
allmänheten.
Idag råder knappast likgiltighet inför FN:s beslut sedan
den 2 augusti 1990, men debatten visar på behovet av
djupare kunskaper om FN:s arbete. Därför är det angeläget
att förutsättningarna för information om FN och dess
verksamhet ses över.
Även som enskilda ledamöter i Sveriges riksdag kan det
vara svårt att veta vad som händer i FN. Det kan till och
med vara svårt att via UD få information om beslut som
fattats av generalförsamlingen.
Ett särskilt problem är FN:s sedan länge
bekymmersamma finansiella situation beroende på att vissa
medlemsstater inte fullgjort sina betalningsskyldigheter.
Detta har som angetts i citatet ovan fått konsekvenser för
informationsverksamheten. Det är därför angeläget att
Sverige med kraft verkar för att alla medlemmar fullgör sina
skyldigheter utan dröjsmål.
Ett annat problem kan vara att vissa medlemsstater
ibland har intresse av att information om FN-beslut inte
kommer ut. Som exempel kan nämnas beslutet om
informationsverksamhet om avkolonisering som fattades av
generalförsamlingen 1989, där vissa före detta och
nuvarande kolonialmakter inte stödde beslutet.
Sverige bör i FN ta upp frågan om en mer effektiv
informationsverksamhet. Dessutom bör Sverige verka för
att FN avsätter mer medel för informationsändamål.
Frågan om hur den svenska allmänheten bättre kan
informeras om FN bör bli föremål för beredning inom
utrikesdepartementet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige i FN bör ta upp frågan om förbättrad
information om FNs arbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bättre information till den
svenska allmänheten om FNs arbete.
Stockholm den 23 januari 1991
Ingela Mårtensson (fp)
Maria Leissner (fp)