Riksdagen tog förra året ett viktigt steg framåt i synen på
Eritreafrågan. Den nya skrivningen om Eritrea lyder ''En
varaktig lösning av konflikten mellan Eritrea och Etiopien
bör bygga på det eritreanska folkets rätt till
självbestämmande.'' Det innebär att Sveriges riksdag
antagit en folkrättsligt riktig ståndpunkt i frågan. Nu gäller
det att handling kopplas till dessa ord.
I olika internationella fora, och då särskilt i FN, måste
Sverige nu driva frågan om det eritreanska folkets rätt till
självbestämmande. Sverige bör föreslå att FN skall arbeta
för en FN-övervakad folkomröstning i Eritrea, där det
eritreanska folket självt får avgöra sitt lands framtid.
Kuwaitkrisens följder
Kalla krigets slut och Kuwaitkrisen har medfört nya
omständigheter kring Eritreakonflikten. Mot Irak står nu
USA, Sovjet, Israel och Saudi-Arabien på samma sida.
Etiopien har sänt tvåhundra soldater till de så kallade
allierade styrkorna. Etiopien har från Saudi-Arabien som
tack för detta erhållit fri bensin till sitt flygvapen.
De israeliska vapenleveranserna av bl.a. splitterbomber
och napalm som stoppades sommaren 1990, bl.a. efter
kritik från USA, har nu återupptagits. Det beror bl.a. på
att Israel i november slöt ett avtal med Etiopien om fortsatt
utvandring av etiopiska judar -- falashas -- till Israel.
Sovjetunionen sände 1990 vapen till ett värde av 800
miljoner dollar (nära 4,5 miljarder kronor!). Nu ska dessa
leveranser upphöra. Men det krävs internationell
uppmärksamhet och övervakning för att se till att så blir
fallet.
Den nya politiska situationen i samband med
Kuwaitkrisen kan medföra att Etiopien kan komma att
förses med både flygbränsle och bomber från olika håll som
gör att bombningarna av Eritrea kan fortsätta.
Det skulle kunna medföra ett utdraget bombkrig med
stort lidande som följd för det eritreanska folket.
Biståndet
En förlängning av kriget kommer också innebära
förlängt lidande för den halvmiljon eritreaner som nu är
instängda i Asmara. 100 000
etiopiska soldater håller Asmara och är belägrade av
40 000
EPLF soldater.
Biståndsinsatser behövs både för de som befinner sig i
det belägrade Asmara och för det eritreanska folket på
landsbygden. Sedan EPLF nu kontrollerar hamnstaden
Massawa kan Sverige i fortsättningen sända direkt bistånd
dit. Redan har bistånd mottagits i Massawa och förts vidare
bl.a. till Asmara.
En fredlig lösning av Eritreakonflikten i form av en
folkomröstning om landets framtid skulle kunna bidra till
stabilitet på Afrikas horn. Ibland brukar EPLF beskrivas
som den ''starkaste regeringen'' i regionen. Regimerna i
Somalia, Sudan och Etiopien framstår vid en jämförelse
som brutala, ineffektiva och i krig med stora delar av sina
egna folk.
Ett fritt Eritrea skulle därför i framtiden kunna spela en
stabiliserande roll på det konflikthärjade Afrikas horn.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i FN skall driva frågan
om att FN måste engagera sig i arbetet för en fredlig lösning
av konflikten mellan Eritrea och Etiopien innefattande en
folkomröstning om Eritreas framtid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige internationellt skall
agera för att alla vapenleveranser till Etiopien stoppas
oavsett varifrån de kommer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att svenskt bistånd i
fortsättningen -- istället för indirekt och i smyg -- sänds
öppet och direkt till Eritrea.
Stockholm den 22 januari 1991
Bertil Måbrink (v)
Bengt Hurtig (v)
Gudrun Schyman (v)
Berith Eriksson (v)
Lars Werner (v)
Rolf L Nilson (v)