Nordirlandkonflikten har pågått under så lång tid att alltför få nu reagerar på att det fortfarande pågår en konflikt där trots att den påverkar säkerheten i Europa.
Fredsprisvinnaren Sean MacBride har kallat den nordirländska ekonomin för en ''apartheidekonomi''. MacBride har presenterat nio principer för att motverka diskriminering på grund av religion eller etnisk bakgrund. Dessa principer borde vara självklara i en demokrati, men det är de inte.
Arbetslösheten för katoliker är två till tre gånger så hög som för protestanter. Så till exempel är:86% av katolikerna i stadsdelen Ballymurphy i Belfast utan arbete27% katolska män och 15% katolska kvinnor i staden Omagh arbetslösa. Motsvarande tal för protestanterna är 10,9% resp. 9,4%43% av de katolska kvinnorna och männen i Cookstown arbetslösa.
Tidigare var irländarna tvungna att ange religion när de sökte en statlig anställning. Nu är det kravet borttaget, men trots det är det mycket lätt att veta om en sökande är katolik eller protestant. Två uppgifter ger klara besked nämligen vilken skola man gått i och var man bor, eftersom segregeringen i det nordirländska samhället är mycket omfattande. Hög arbetslöshet, stor fattigdom och en statlig diskriminering är problem som inte kan lösas med vapen i hand.
Den norska Helsingforskommittén har särskilt studerat de mänskliga rättigheterna på Nordirland och presenterat sina iakttagelser i en rapport som publicerades förra året. Bland annat anser kommittén att ''Storbritannien har svarat med våld på det vi uppfattar som sociala problem i det nordirländska samhället. Det ser ut som den brittiska regeringen är mer intresserad av en militär lösning än att ta politiska initiativ. Denna praxis är i strid med både Helsingforsavtalen och andra internationella konventioner och avtal som den brittiska regeringen har skrivit under.''
ESK-konferensen om den mänskliga dimensionen har särskilt diskuterat etniska och nationella minoriteters situation i Europa. Vid mötet i Köpenhamn förra året uttalades farhågor för att den i övrigt så gynnsamma europeiska utvecklingen skulle väcka liv i gamla motsättningar, vilka skulle kunna äventyra säkerheten i Europa. Då avsåg man minoriteterna i Öst- och Centraleuropa. Men det gäller att inte glömma den nordirländska konflikten som också handlar om en minoritets lika rättigheter till arbete, m.m.
Sverige bör enligt min mening ta upp frågan om konflikten på Nordirland i olika internationella fora t.ex. i ESK eller Europarådet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konflikten på Nordirland.
Stockholm den 22 januari 1991 Ingela Mårtensson (fp)