I Iran bryter regimen gång på gång på det grövsta sätt mot de mänskliga rättigheterna. Dödstraff är dagligen förekommande. Och än värre är, att politiska fångar döms till döden under förevändningen att de är droglangare. Sedan slutet av augusti har regeringen officiellt meddelat att minst 175 avrättats på grund av knarkhandel. Och pålitliga källor rapporterar att många av dessa egentligen är politiska fångar.
Mellan januari och november 1990 har 550 avrättningar ägt rum. Detta meddelar regeringen genom media.
Politiska mord i utlandet som genomförts genom statens eller säkerhetspolisens ingripande förekommer och ibland har de kunnat spåras. Det mest kända är mordet på Mr K. Rajavi 24 april 1990.
Mogladai, som innehar den ledande befattningen i Irans högsta domstol har flera gånger uttalat att tortyr är acceptabelt. En gång sade han följande: ''När den anklagade har information kan förföljelse och tortyr av honom vara användbart för att neutralisera en komplott mot systemet eller nödvändigt att skydda regeringen''. (Fritt översatt) Den 9 december 1990 yttrade han följande: ''Även utan att skulden är fastställd är det tillåtet att förhöra den anklagade eller misstänkte, göra husundersökning, arrestera, tortera och sätta honom i fängelse''.(Fritt översatt)
Genom FN:s rapportör Galindo Pohls subjektiva rapport har regimen vågat fortsätta sina massavrättningar, sin tortyr och godtyckliga fängslanden.
Även frivilligorganisationer som internationella Röda korset förbjuds besöka fängelser och vissa läger.
Irans behandling av kurderna är också helt oacceptabel. En iransk kvinna sade, att när de är hotade och förföljda kan de skjutas med en kula, men kurderna skjuts med två. Kurdernas situation behandlas i en annan av mp:s motioner.
Sverige har mycket goda handelsförbindelser med bl.a. Iran och genom att minska dem och hålla dem på låg nivå kan Sverige visa hur allvarligt vi ser på Irans brott mot de mänskliga rättigheterna.
Var dödsstraffet än tillämpas i världen ska Sverige verka för dess upphörande.
med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges handelsförbindelser med Iran,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige genom FNs kommission för de mänskliga rättigheterna tar upp kränkningarna i Iran,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kampen mot dödsstraffet intensifieras.
Stockholm den 22 januari 1991 Ragnhild Pohanka (mp) Eva Goe s (mp)