När president FW de Klerk tillträdde sitt ämbete i september 1989 inledde han därmed den process mot apartheids slutgiltiga avskaffande som han utlovat.
Ett viktigt datum är den 2 februari 1990, då ANC och andra svarta organisationer tilläts att fritt verka politiskt.
Den positiva utvecklingen har sedan sakta men säkert gått vidare. Tyvärr pågår fortfarande fruktansvärda överfall och ett brutalt och meningslöst dödande av många oskyldiga människor. Möjligen skymtar nu en ljusning genom ett länge väntat samtal mellan Nelson Mandela och Mangosuthu Buthelezi.
Vi ser ändå inte början på slutet, men slutet på begynnelsen, av ett definitivt avskaffande av rasism och diskriminering. Det finns i ett nytt Sydafrika inte plats för rasism. Alla medborgare måste ha samma rättigheter som medborgarskapet innebär i varje demokratiskt land.
Det finns ingen återvändo. Det är inte frågan om om utan när det kommer att ske.
Sydafrika befinner sig nu på tröskeln till en snabb utveckling. Denna måste äga rum både på det ekonomiska och sociala området. Apartheids upphörande innebär i varje fall på kort sikt i sig inga drastiska förändringar. Att stärka och bygga upp de svartas företagsamhet är ett viktigt steg för att skapa ett demokratiskt och livskraftigt Sydafrika.
En väl fungerande marknadsekonomi, med enskilt ägande, entreprenörsanda, minskad byråkrati och stora satsningar på vidareutbildning som viktiga ingredienser, kommer att kunna skapa ett samhälle som ger den svarta befolkningen bättre levnadsförhållanden.
Skall Sydafrika kunna utvecklas till ett demokratiskt samhälle måste det få en stark tillväxt. Det kan endast ske genom en snabb utbyggnad av den fria företagsamheten. Det är därför viktigt att redan nu stärka marknadsekonomins institutioner. Sker inte detta är risken stor att processen leder till bakslag.
Det finns starka krafter som motsätter sig en avveckling av apartheid. Det är också av det skälet viktigt att förändringsprocessen leder till ett ökat välstånd och inte till kaos och ökad fattigdom.
I ett framtida fritt Sydafrika där mänskliga rättigheter respekteras har självfallet svenska företag och svenska intressen sin berättigade plats. Genom vår närvaro, och genom ett utvecklat samarbete, förstärks demokratins värderingar och de enskilda människorna kan få ett rikare liv.
Nu är det viktigare att se vad vi kan göra än vad vi har gjort.
Omvärldens ansvar är nu att stimulera utvecklingen mot demokrati i Sydafrika. Mot bakgrund av det som skett och sker i riktning mot en slutlig nationell försoning alla parter emellan finns det anledning att, i överensstämmelse med vad som skett inom t.ex. EG, överväga en successiv avveckling av sanktionerna mot Sydafrika.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en analys av förutsättningarna för en successiv avveckling av sanktionerna mot Sydafrika.
Stockholm den 18 januari 1991 Lars Ahlström (m)