Förändringen i Östeuropa från ett auktoritärt politiskt system med kommandoekonomi till demokrati och marknadsekonomi får stor betydelse också för övriga Europa. Kooperationen i Sverige och inom EG följer utvecklingen för att kunna ge stöd till en ny kooperativ utveckling, som till skillnad från den gamla kooperationen förhoppningsvis skall bygga på medlemmarnas aktiva medverkan för självhjälp och ömsesidig hjälp på det ekonomiska och sociala området.
Den gamla kooperationen i Östeuropa kom att bli en del av den illa omtyckta och nu raserade maktapparaten och kunskaperna om kooperativa metoder och mål, som bygger på internationellt vedertagna normer och begrepp, är ytterst begränsade. Stor okunnighet råder också om marknadsekonomins spelregler och om demokratins villkor och funktion.
Kooperationen och kooperationsliknande verksamhet, t.ex. folkrörelsedrivna företag (enligt internationellt språkbruk betecknade som ''economie sociale''), kännetecknas främst av en demokratisk struktur, ekonomiska (affärsmässiga) mål och ett socialt ansvar. En sådan sektor av ekonomierna i Östeuropa kommer att få en avgörande betydelse för att förverkliga de mål som de nya ledarna ställt upp för ländernas politiska, ekonomiska och sociala utveckling. De mål som den svenska regeringen ställt upp för stödet till Östeuropa, nämligen utveckling mot demokrati, sociala förbättringar, marknadshushållning samt en förbättrad miljö, skulle likaså gagnas av en effektiv kooperativ verksamhet.
Svensk kooperation och folkrörelseföretag har börjat knyta kontakter med nya kooperativa strukturer som utvecklas i avsikt att stödja och etablera affärssamverkan. Mot bakgrunden av de historiska erfarenheterna försvåras detta arbete på grund av misstro och okunnighet om kooperationens mål och medel hos både myndigheterna och hos allmänheten. De svenska organisationernas beränsade ekonomiska och personella resurser utgör likaså ett allvarligt hinder för stöd och samverkan över gränserna.
Svenskt stöd till kooperativ utveckling i öststaterna är en angelägenhet inte bara för kooperativa organisationer och andra folkrörelseföretag, utan också för den svenska staten. Genom stöd från BITS och SIDA kan delar av ''Folkrörelse- Sverige'' medverka i uppbyggnaden av demokratiskt styrda företag, som förenar affärsmässig effektivitet med ett socialt ansvar.
Hopkopplingen mellan den gamla kooperationen med en auktoritär och ineffektiv kommandoekonomi och okunnigheten om kooperationens natur, arbetssätt och möjligheter riskerar att göra de nu ansvariga ledarna kallsinniga till initiativ och förslag angående ny kooperativ utveckling. Utan de nya ledarnas och myndigheternas stöd kan kooperationens möjligheter att erbjuda ett alternativ till privat företagsamhet i praktiken försvåras.
De krav på myndighetsgodkännande för bistånds- och samarbetsprojekt, som de svenska myndigheterna ställer i kontakterna med Östeuropa, måste därför förutsätta en betydande informationsinsats i dessa länder när det gäller möjligheterna för kooperationen och andra folkrörelseföretag att medverka till förändringen och förnyelsen av samhällssystemen i demokratisk riktning.
För att en ny kooperation i Östeuropa skall kunna utvecklas och bidraga till den ekonomiska och politiska utvecklingen i demokratisk riktning erfordras internationellt stöd. Ett sådant förbereds också bl.a. inom EG och i övriga nordiska länder. Svenska kooperativa organisationer och företag, tillsammans med andra folkrörelseägda företag, är likaså beredda att medverka i ett stöd till reformarbetet i Östeuropa.
Det behövs emellertid den svenska statens ekonomiska och praktiska stöd för att kunna bidraga med överföring av kunnande och teknologi samt specifika, kooperativa erfarenheter vilka kan användas i den pågående reformprocessen. Ett sådant stöd skulle kunna vara att de svenska beskickningarna i Östeuropa sprider information om bl.a. kooperationens mål och arbetsmetoder.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medverkan till att skapa förutsättningar för utvecklingen av nya kooperativa organisationer och företag i Östeuropa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av aktivt underlättande av informationsspridning om kooperationens mål och arbetsmetoder och om dess bidrag till demokratiseringen på det ekonomiska området i samband med förberedelse av kooperativa samverkansprojekt.
Stockholm den 22 januari 1991 Nils T Svensson (s) Roland Sundgren (s) Lars Svensson (s) Bo Forslund (s) Oskar Lindkvist (s)