Ukraina är Sovjetunionens näst största republik med över 50 miljoner invånare. På samma sätt som i Estland, Lettland och Litauen har en självständighetsrörelse, Rukh, vuxit fram.
Ukraina var den första staten i denna del av världen med Kiev som ekonomiskt och kulturellt centrum alltifrån 1000- talets mitt. Senare kom Ukraina under polsk dominans. 1648 reste sig det ukrainska folket mot Polen men hamnade i stället under ryskt inflytande och ryskt förtryck. Det ukrainska samarbetet med Sverige under det stora nordiska kriget var ett uttryck för motstånd mot Ryssland. Ukraina förklarade sig självständigt den 22 januari 1918 och den dagen betraktas än i dag av många som nationaldag. Självständighetssträvandena krossades av bolsjevikerna under inbördeskriget efter revolutionen. Ukrainarna har ett eget språk, en egen kultur och en stark nationalkänsla.
Stark opposition
Vid valet i Ukraina till republikens högsta sovjet den 4 mars 1990 ställde oppositionen upp kandidater över hela landet. De största framgångarna noterades i Västukraina, där självständighetsrörelsen länge varit särskilt stark men även i huvudstaden Kiev och större städer som Odessa, Donetsk och Kharkiv lyckades den demokratiska oppositionen väl. I provinsen Lviv (Västukrainas huvudstad) segrade Demokratiska blocket i 18 av de 24 valdistrikten. I nio av de 12 valdistrikten i Ivano-Frankivsk var resultatet detsamma.
Efter andra valomgången har Ukrainas högsta sovjet numera omkring 150 parlamentsledamöter från Demokratiska blocket (som använder beteckningen Narodna Rada, nationalrådet) av sammanlagt 450. Det anses att 239 ledamöter ingår i oppositionen. Återstoden stöder kommunistpartiet.
Den ukrainska folkfronten Rukh bildades i september 1989. Tanken att bilda en front hade då funnits sedan hösten 1988. Vid den konstituerande kongressen deltog 1 100 delegater från republikens samtliga regioner.
Rukhs andra kongress hölls den 25--28 oktober 1990 med omkring 2000 delegater. Till ordförande valdes den välkände poeten Ivan Drach. Under året lämnade han Sovjetunionens kommunistiska parti, där han varit medlem sedan 1959. Förste vice ordförande är sociologen Mikhail Goryn, som varit dömd till 12 års fängelse för motstånd mot regimen. Han är medlem av Ukrainas republikanska parti.
Under 1990 har det vuxit fram en rad partier i Ukraina, vilka kan utgöra stommen i ett kommande demokratiskt flerpartisystem:Ukrainas republikanska parti (URP) grundades vid ett möte med Ukrainas Helsingforsgrupp i april 1990. Främst på partiets program står fullständig självständighet för Ukraina. Partiordförande är Levko Lukyanenko, en advokat som en gång varit dömd till döden för motstånd mot regimen. Straffet förvandlades emellertid till 15 års fängelse. Han benådades senare och är nu medlem av högsta sovjet i Ukraina.Ukrainas demokratiska parti grundades vid en kongress i december 1990. Huvudkraven i programmet är självständighet för Ukraina och en demokratisering av samhället. Parlamentsledamöter i partiet utgör den största fraktionen i Demokratiska blocket. Ordförande är poeten Dmytro Pavlychko, som är medlem i presidiet i Ukrainas högsta sovjet.Ukrainas gröna parti grundades vid en kongress den 28--30 september 1990. 86 delegater deltog. Grundarna och initiativtagarna är medlemmar av miljöorganisationen Zeleny Svit. I programmet finns krav på ukrainsk neutralitet. Ledare för det gröna partiet är författaren och läkaren Jurij Sherjbak, som besökte Sverige under 1990.
Till dessa partier kommer Ukrainas nationella parti (UNP), vars ordförande är Hryhorio Prykhodko, Ukrainas nationaldemokratiska parti (UNDP), Ukrainska landsbygdens parti (USDP) och Ukrainas socialdemokratiska parti.
Ukrainas betydelse
Ett viktigt led i utvecklingen mot självbestämmande är det samarbete, som har inletts mellan Ukraina och den ryska rådsrepubliken. Dess president Boris Jeltsin har under januari 1991 i kraftfulla ordalag protesterat mot centralregeringens agerande i Baltikum. Ryssland och Ukraina ingick under 1990 ett fördrag på tio år, vars huvudpunkter går ut på attde två republikerna erkänner varandras ställning som suveräna stater;invånarnas lika rättigheter och friheter garanteras;de invånare från respektive republik som finns på den andras territorium skall skyddas;gränserna mellan de bägge republikerna inom Sovjetunionen erkänns och respekteras;behovet erkänns av ett system för kollektiv säkerhet, inklusive bilateralt samarbete inom försvaret och på säkerhetsområdet;var och en av parterna har rätt att självständigt bestämma vilken form av äganderätt man vill ha;gemensamma fördrag kan slutas om ömsesidiga leveranser och tjänster, betalningar, priser m.m.
Det är naturligt för Sverige att i första hand stödja självständighetssträvandena i Estland, Lettland och Litauen. Men det bör inte hindra att Sverige ger stöd åt strävandena efter demokrati och självständighet också i andra republiker i Sovjetunionen. Ukrainas betydelse kan knappast överskattas. Utvecklingen i Ukraina är i mångt och mycket avgörande för utvecklingen i hela Sovjetunionen.
Ett svenskt konsulat bör snarast komma till stånd i Kiev, så att den svenska regeringen ges möjlighet att följa utvecklingen i Sovjetunionens näst största republik.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen uttalar sitt principiella stöd också för självständighetssträvandena i Ukraina,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett svenskt konsulat bör upprättas i Kiev.
Stockholm den 25 januari 1991 Birger Hagård (m)