Vårt lands relationer till Öst- och Centraleuropa har
under 45 år präglats av det kalla kriget, kapprustning och
misstro. Under dessa år har ofantliga resurser, som skulle
ha kunnat användas för att tillfredsställa många mänskliga
behov, satsats på militära ändamål. Ansvaret för det kalla
kriget faller tungt på de ansvariga i dåtidens värld.
När de auktoritära och byråkratiska
nomenklaturaregimerna i Öst- och Centraleuropa äntligen
tvingas avgå eller upplösas och organisations- och
åsiktsfrihet ökar då framträder politiska, etniska och
nationella konflikter som tidigare undertryckts.
Ett argument för det förtryck som upprätthållits har varit
att systemet med inskränkta demokratiska fri- och
rättigheter förhindrat att andra värre typer av
förtryckarsamhällen skulle kunna uppstå. Politiken för
glasnost och perestrojka bröt med detta inslag i de
härskande partiernas ideologi.
Glasnost
Politiken för glasnost och perestrojka var en av
förutsättningarna för att den frigörelseprocess som pågår i
många stater kunde påbörjas.
Det vore en tragedi för hela Europa om de politiska,
etniska och nationella konflikter som nu pågår skulle urarta
till nya typer av förföljelser av förtryck eller någon form av
militärdiktatur.
Den utveckling som pågår i de baltiska staterna i januari
1991 är djupt oroande. En majoritet av de baltiska folken
önskar att de baltiska staterna ska få bli självständiga stater.
Denna självständighet måste givetvis förenas med
demokratiska rättigheter och respekt för de minoriteter
som finns i dessa stater. Övergrepp och våldsdåd från
militära enheter under sovjetiskt kommando som pågår
januari 1991 förvärrar situationen och måste skarpt
kritiseras.
Förhandlingslösning
Omvärldens politiska ansträngningar måste gå ut på att
den nödvändiga politiska dialog som kan leda till de baltiska
folkens frigörelse kan förverkligas. Diskussioner inom
ESK-processens ram måste prövas.
Det är rimligt att samarbetet med Öst- och
Centraleuropa har en huvudsaklig inriktning mot Polen,
Baltikum och västra Sovjetunionen. Inriktningen på
miljöområdet är också nödvändig. Vi får anledning att
återkomma med förslag när det gäller miljöinsatserna i
området i samband med miljöpropositionen.
Det finns risk att den nödvändiga övergången till mer
marknadsinriktad ekonomi leder till kraftigt ökad
arbetslöshet och ökad misär för vissa grupper.
Folken i öst måste få möjlighet att ta upp kampen för att
deras länder inte ska permanentas till en efterbliven
bakgård till EG och Västeuropa.
Folkrörelser
För en hållbar, långsiktig utveckling i Öst- och
Centraleuropa gäller, liksom för andra delar av världen, att
de enskilda människornas allsidiga utveckling och sociala
trygghet är en grundförutsättning. Härför behövs starka
folkrörelser och en kollektivt uppbyggd grundtrygghet.
En mycket viktig del i samarbetet är därför att kraftigt
stödja folkrörelsearbetet i Öst- och Centraleuropa.
Fackföreningsrörelse, rörelser för konsument- och
producent-kooperation, miljörörelse och kvinnorörelse
måste stimuleras för att bli instrument för de folkliga
krafterna i öst.
I det gamla systemet har hos stora grupper utvecklats
apati och rent av ovilja att ta initiativ och ansvar. Sådana
attityder hotar möjligheterna till ekonomisk förnyelse och
utveckling.
Ett viktigt led i stödet till folkrörelser i öst är att utveckla
samarbetet med våra egna folkrörelser. Ökat stöd måste ges
för detta. Risken för den byråkratisering och
kommersialisering som drabbat våra egna folkrörelser
måste uppmärksammas.
Stöd till teknisk utrustning,tryckerier och
tidningspapper är en viktig del i samarbetet.
Utbildning
De utbildningssatsningar som vårt land står för får inte
bara riktas in mot högre tjänstemän och makthavare.
Risken finns att det främst blir den gamla nomenklaturen
som bara byter partiboken mot en aktieportfölj.
Utbytet och samarbetet på utbildningsområdet bör
därför gälla att svenska folkhögskolor, yrkesskolor och
lantbruksskolor görs lättgängliga för sökande från den
berörda regionen. Stipendier för högre utbildning är också
ett viktigt instrument i samarbetet. Genom kvotering kan
man försöka påverka utbytet så att lågutbildade och kvinnor
får del av resurserna.
Säsongarbete och praktikantplatser bör användas för att
sprida kunskaper om modern teknik, arbetsplatsdemokrati
och fackliga rättigheter.
På sikt kan en fri arbetsmarknad i samarbetsområdet
utvecklas men först när olikheterna mellan
samhällssystemen någorlunda utjämnats, så att inte de
svagare områdena dräneras på den mest kvalificerade
arbetskraften.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stödet till Öst- och
Centraleuropa ges en social dimension med inriktning på
folkrörelser och utbildning,
2. att riksdagen beslutar att anslå 300
000
000 kr. för öst- och centraleuropeiskt samarbetsstöd.
Stockholm den 25 januari 1991
Bertil Måbrink (v)
Bengt Hurtig (v)
Berith Eriksson (v)
Gudrun Schyman (v)
Lars Werner (v)