Motion till riksdagen
1990/91:U504
av Carl Bildt m.fl. (m)

Medborgarnas Europa


Innehåll 1.
Sammanfattning11 2.
Europa 
i omvandling12 2.1
Den 
förändrade maktbalansen och ESK-processen13 2.2
Europarådets 
betydelse för de nya demokratierna13 2.3
EG:s 
betydelse för de nya demokratierna14 3.
EG:s 
utveckling under de närmaste åren14 3.1
Politisk 
union14 3.1.1
Förstärkt 
inflytande för Europaparlamentet15 3.1.2
Förstärkt 
utrikespolitiskt samarbete15 3.1.3
Europeiskt 
medborgarskap15 3.1.4
Utvidgat 
samarbete15 3.1.5
Ökad 
effektivitet16 3.2
Ekonomisk 
och monetär union16 4.
Sveriges 
val16 4.1
Rösträtt 
i Europa17 4.2
Medborgarnas 
Europa18 4.3
Den 
dynamiska Europamarknaden18 5.
Sveriges 
väg till medlemskap i EG19 5.1
Medlemskapsförhandlingar19 5.2
Folkomröstning19 5.3
Val 
till Europaparlamentet20 5.4
Svenskt 
förberedelsearbete20 5.4.1
Parlamentarisk 
arbetsgrupp21 5.4.2
Förändring 
av svenska lagar och regler21 5.4.3
Parlamentarisk 
grundlagskommitté21 5.5
EEA-förhandlingarna21 6.
Sveriges 
roll för EG:s framtida utveckling22 6.1
Mångfaldens 
Europa baserad på
subsidiaritetsprincipen22 6.2
Medborgarnas 
Europa23 6.3
Fria 
marknader inom EG23 6.4
Frihandel 
i världshandeln23 6.5
Valutaunion 
för stabilitet och effektivitet24 6.6
Aktiv 
europeisk miljöpolitik25 6.7
Ansvar 
för Central- och Östeuropa26 6.8
Nordiskt 
samarbete26 7.
Europeiskt 
inflytande på svensk politik27

Hemställan27 1. 
Sammanfattning
Tärningen är kastad. Riksdagens historiska beslut den 12
december 1990 innebär att Sverige nu är berett att lägga
decennier av isolering bakom sig och gå in i en aktiv
europeisk samverkan.
Moderata Samlingspartiet har, som inget annat parti,
verkat och berett vägen för ett fullt svenskt medlemskap i
det europeiska samarbetet. Kravet på en svensk ansökan
om medlemskap, när tiden för en sådan är mogen, har
funnits i det moderata partiprogrammet sedan 1960-talet.
Vår vision om det europeiska samarbetet är visionen om
ett medborgarnas Europa kännetecknat av mångfald och
öppenhet. Det innebär att vi vill riva gränser och hinder för
individers och företags samarbete i Europa och därmed
skapa nya möjligheter för utveckling och välfärd.
Ett medborgarnas Europa blir ett mångfaldens Europa.
Med mer av frihet följer alltid mer av mångfald. Och det är
ur mångfaldens motsättningar som utvecklingens kreativitet
får sin kraft.
Visionen om medborgarnas Europa bildar front såväl
mot den trångsynta isolationismen som den dogmatiska
centralismen. Vi vill på europeisk nivå förverkliga den
öppenhet, frihet och mångfald för medborgarna som vi
arbetar för också på nationell nivå.
Därför vill vi vara med och bygga det europeiska
samarbetet enligt närhets- eller subsidiaritetsprincipen.
Den innebär att de politiska beslut som måste fattas skall
fattas på så låg nivå, och därmed så nära individerna,
familjerna och företagen, som möjligt.
Det innebär att det europeiska samarbetet skall omfatta
de frågor där de gamla nationalstaterna blivit för små och
där europeiskt beslutsfattande innebär klara fördelar. Och
det innebär att beslut så långt som möjligt skall
decentraliseras.
Vi vill att Sverige skall spela en pådrivande roll i arbetet
för ett medborgarnas Europa.
Men det fordrar att Sverige frigör sig från den alltför
begränsade och alltför snävt ekonomiskt inriktade EG-
tanke som styrt inte minst socialdemokratisk politik.
Europapolitiken måste vara långt mer än bara
utrikeshandelspolitik.
Det fordrar att vi i Sverige helt och fullt inser det
europeiska samarbetets politiska snarare än ekonomiska
karaktär. Det handlar om en historisk färd mot en ny
politisk framtid för Europas medborgare och nationer. Det
ekonomiska samarbetet är i det sammanhanget ett medel,
men alls inget mål.
Det fordrar också att gångna decenniers dolda
isolationism i det svenska samhället läggs åt sidan. Få
nationer har talat så mycket om internationell samverkan
och praktiserat så litet. Socialdemokratin har stått för en
faktisk isolationism som under minst ett kvarts sekel
alldeles i onödan ställt Sverige vid sidan av det europeiska
samarbetet.
Vi vill att Sverige redan nu skall börja ett konkret arbete
med att förbereda dels förhandlingarna om medlemskap,
dels ett eget arbete som medlemmar i det europeiska
samarbetet. Sverige har inte råd att, på det sätt som hitintills
varit fallet, snubbla in i Europa.
Därför vill vi att det omedelbart tillsätts en
parlamentarisk Europagrupp som följer och leder detta
arbete. Den uppgiften kan inte vänta. Omedelbart efter de
s.k. EEA-förhandlingarna måste Sverige vara berett att gå
vidare med en ansökan om medlemskap. Då får vi inte stå
oförberedda.
EG:s medlemsstater förbereder nu det tredje stora
steget i sitt samarbete efter Rom-avtalet 1957 och den
Europeiska Enhetsakten 1987. Principbesluten 1990 om att
under 1990-talet gå vidare mot dels en politisk, dels en
ekonomisk och monetär union innebär att ett stort nytt steg
framåt skall tas i det europeiska samarbetet.
Detta stärker argumenten för ett fullt svenskt
medlemskap. Vi accepterar helt och fullt de beslut som
fattats om den politiska och den ekonomiska och monetära
unionen. De innebär förbättrade möjligheter också för
Sveriges utveckling.
Den svenska säkerhetspolitiken, stödd på ett starkt
försvar och fristående från militära allianser, är fortsatt
viktig. Sverige har inte råd med säkerhetspolitisk
illusionism. Vi förhandlar inte om inriktningen eller
tolkningen av vår neutralitetspolitik. Den avgör vi själva.
Vi vill delta i ett nytt europeiskt samarbete för fred och
säkerhet. Kärnan i detta blir EG:s utrikes- och
säkerhetspolitiska samarbete. Det alleuropeiska
samarbetet kommer också att spela en betydelsefull roll.
2. Europa i omvandling
Under de senaste 1 1/2 åren har genomgripande politiska
förändringar ägt rum i Europa. De kommunistiska
diktaturerna i Centraleuropa har rämnat. Utan stöd av
hotet från den sovjetiska militärmakten avslöjades
regimerna som marionetter utan folkligt stöd. Östtyskland
har inträtt i den demokratiska och ekonomiskt
framgångsrika förbundsrepubliken Tyskland. I Polen,
Tjeckoslovakien och Ungern har demokrati införts och de
nya regeringarna försöker återskapa marknadsekonomi
efter över 50 år av ekonomisk ockupation. De sovjetiska
styrkorna är delvis fortfarande på plats men har förlorat
huvuddelen av sin militära och politiska roll.
De tre baltiska republikerna hindras emellertid
fortfarande av Sovjetunionen att återupprätta sin nationella
suveränitet.
I Rumänien och Bulgarien har också kommunister
kunnat hålla sig kvar vid den politiska makten. I Albanien
uppträder nu sprickor i det kommunistiska förtrycket. I
vissa av de jugoslaviska republikerna har, genom fria val,
demokratiska politiker kommit till makten, medan andra
fortfarande behärskas av kommunismens arvtagare.
Samtidigt utvecklas ett allt bättre och allt mera
omfattande samarbete mellan Västeuropas länder inom
ramen för EG.
2.1 Den förändrade maktbalansen och ESK-processen
De politiska och militära förändringarna i Europa har
delvis formaliserats genom det ESK-avtal som
undertecknades i Paris i november. Detta avtal stipulerar
bl.a. trupp- och vapenreduktioner. Avtalets indelning i två
militärpakter jämte neutrala länder avspeglar emellertid ett
gammalt synsätt. I realiteten existerar bara en
militärallians -- NATO. Så länge Sovjetunionen kvarstår
som en militär stormakt med stora offensiva styrkor och
kärnvapen kommer det att finnas ett intresse hos flertalet av
Västeuropas länder att tillsammans med USA upprätthålla
en gemensam permanent militär organisation för att kunna
avvärja ett eventuellt framtida anfall mot Europa. I
realiteten kommer också den militära situationen för
länderna vid den sovjetiska gränsen att avgöras av den
västliga militäralliansens styrka och enighet.
Det är i dag omöjligt att avgöra i vilken riktning
Sovjetunionen kommer att utvecklas. För alla vore det
givetvis lyckligast med en omvandling till en demokratisk
marknadsekonomi. Det kan emellertid inte uteslutas att en
ny repressiv och utrikespolitiskt expansiv regim tar makten.
I detta perspektiv kommer NATO även fortsättningsvis
att ha en viktig roll. Så länge Sovjetunionen fortfarande
kontrollerar världens största vapenarsenal kommer
Västeuropa att behöva amerikanskt stöd. Det militära
samarbete inom EG som vissa diskuterar kan inte inom
överskådlig framtid ersätta NATO.
Allting tyder på att ''den europeiska pelaren'' inom
NATO kommer att baseras på Västeuropeiska Unionen
(WEU), som omfattar nio av de nuvarande EG-länderna.
WEU kommer också att fylla rollen som förbindelselänk
mellan EG och NATO.
Mot denna bakgrund finns det anledning att utgå från att
det inte kommer att utvecklas någon militärallians inom
ramen för EG av en art som skulle vara oförenlig med den
hårda kärnan i svensk neutralitetspolitik. Därigenom torde
det inte heller finnas några hinder för Sverige att driva en
försvarspolitik som baseras på vår traditionella strävan att
själva kunna försvara svenskt territorium vid ett eventuellt
anfall mot vårt land.
Inom ramen för ESK skapas nu organ för konfliktlösning
inom Europa. Dessa organ kan förväntas få särskild
betydelse för eventuella etniska konflikter. Sverige måste
arbeta för att dessa nya fredsfrämjande institutioner ges
goda förutsättningar. De kan utgöra en bas för en framtida
europeisk säkerhetsordning.
2.2 Europarådets betydelse för de nya demokratierna
Frigörelsen i Centraleuropa har medfört en renässans för
Europarådet, som kunnat fylla en viktig funktion som
brobyggare mellan Västeuropa och de nya demokratierna.
Europarådet utvecklades aldrig till det övergripande organ
för europeiskt samarbete som dess grundare hade hoppats.
Men Europarådet har gjort väsentliga insatser på ett antal
delområden, främst som övervakare av de mänskliga
rättigheterna i medlemsländerna. Det är som förespråkare
och institutionell ram för demokrati och mänskliga
rättigheter som Europarådet nu spelar en viktig roll vid
demokratiseringen av Central- och Östeuropa.
Europarådet har också en viktig uppgift genom att skapa
kontakter mellan politiker i de olika demokratiska länderna
i Europa.
Europarådet har nu kunnat upptaga Ungern som
medlem. Beslut kommer inom kort att fattas om
medlemskap för Tjeckolovakien. Polen står på tur efter
parlamentsvalet i vår.
Europarådets parlamentarikerförsamling kan också
komma att utgöra basen för en parlamentarisk församling
till ESK. Målet för Europarådets framtida verksamhet
måste vara att värna och stödja demokrati och mänskliga
rättigheter för alla Europas invånare.
2.3 EG:s betydelse för de nya demokratierna
EG är det stora europeiska samarbetsprojektet som så
flätar samman folk och nationer att krig blir en omöjlighet.
EG:s attraktionskraft visas av att flera länder nu ansökt
om medlemskap eller deklarerat en avsikt att inom kort
söka medlemskap i EG. Förutom EFTA-landet Österike
gäller det även Malta, Cypern och Turkiet.
Samtidigt som det går en våg av nationell medvetenhet
över Central- och Östeuropa finns det en stark vilja att
medverka i det nya Europa som EG representerar. För de
demokratiska politiker som har ansvar för utvecklingen i
tidigare kommunistiska länder utgör EG-länderna ett
politiskt och ekonomiskt föredöme. Regeringarna i Polen,
Ungern och Tjeckoslovakien har som sin ambition ett
fullvärdigt medlemskap i EG.
EG:s ekonomiska hjälp är viktig för att ekonomiska
reformer skall kunna förverkligas. Inte minst viktig är
möjligheten till handel med den stora EG-marknaden.
3. EG:s utveckling under de närmaste åren
Den vitalisering av det europeiska samarbetet, som
inleddes i samband med att EG beslutade om enhetsakten
och den inre marknaden 1987, fortsätter.
Under hösten 1990 samlades EG-ländernas
regeringschefer två gånger, den senaste den 15 och 16
december i Rom. De startade formellt den process som på
svenska kallas regeringskonferenser. Dessa två
konferenser, som egentligen är en period av förhandlingar
mellan medlemsländerna, handlar om dels den s.k.
politiska unionen, dels den ekonomiska och monetära
unionen. Det anses allmänt att en överenskommelse bör
föreligga efter sommaren. En sådan överenskommelse
kommer då att ligga till grund för en revision av
Romtraktaten.
Redan med ledning av vad som avhandlades i Rom är
det möjligt att dra slutsatser om vilka förändringar som i
första hand kommer att övervägas. Sådana förändringar
skulle generellt sett stärka EG och understryker betydelsen
av svenskt medlemskap.
3.1 Politisk union
Detta begrepp används för ett närmare politiskt
samarbete inom en rad områden.
3.1.1 Förstärkt inflytande för Europaparlamentet
Bland de viktiga inslag som kommer att övervägas är att
parlamentet skall få initiativrätt, ökad kontroll över EG:s
budget och verksamhet samt ett direkt deltagande när EG-
kommissionen tillsätts. Man skall också finna former för att
låta såväl de nationella parlamenten som regionala och
lokala institutioner medverka i EG:s fortsatta utveckling.
3.1.2 Förstärkt utrikespolitiskt samarbete
Detta kan komma att ske genom att ministerrådet får ett
entydigt beslutsansvar, kommissionen får initiativrätt och
ett utrikespolitiskt sekretariat etableras. Kommunikén från
mötet i Rom säger att EG skall uppträda med en röst utåt,
speciellt i internationella organisationer och i förhållande
till u-länder. Enighet skall vara grundregeln för beslut, men
ett land skall kunna avstå från att delta i beslutet utan att
därmed förhindra enighet. Man skall dock överväga om
beslut skall kunna fattas med kvalificerad majoritet vad
gäller genomförandet av tidigare överenskommelser.
Vad beträffar gemensam säkerhet talar man i
kommunikén om en gradvis utvidgning av EG:s roll, särskilt
beträffande nedrustning, fredsbevarande styrkor och
liknande. Beträffande försvar sägs att detta måste
övervägas med hänsyn till existerande åtaganden och med
referens till att stärka banden inom NATO, dock med
hänsyn till den traditionella positionen för andra
medlemsstater, d.v.s. Irlands neutrala ställning.
I texten finns en särskild passus om den atlantiska
länken, d.v.s. en betoning av att USA:s närvaro är viktig.
3.1.3 Europeiskt medborgarskap
Ett europeiskt medborgarskap skall inrättas. Förutom
den frihet att bo och arbeta i vilket EG-land som helst som
redan etableras inom ramen för den inre marknaden skall
medborgarna i EG-länderna garanteras ett antal
gemensamma rättigheter.
Utanför EG skall EG-ländernas medborgare åtnjuta
ömsesidig hjälp och skydd från de olika EG-länderna.
Medborgarskapstanken skall också förverkligas genom att
man oavsett medborgarskap väljer Europaparlamentariker
i det land man bor. Likaså skall rösträtten i lokala val
utsträckas till alla EG-medborgare. Vidare talas om att
inrätta en ombudsmannafunktion.
I begreppet kommer troligen också att ingå sociala
aspekter, den mycket diskuterade sociala stadgan,
varigenom alla EG-medborgare garanteras vissa juridiska
och sociala rättigheter.
3.1.4 Utvidgat samarbete
Man talar i kommunikén från mötet i Rom också om att
utvidga samarbetet inom bl.a. miljöskydd, forskning,
energipolitik, infrastruktur samt kultur- och
utbildningsutbyte.
En del av detta samarbete sker i dag formellt sett utanför
EG:s ramar. Delvis handlar det om att skapa bättre
förutsättningar för t.ex. forskar- och studentutbyte, men
det kommer att finnas andra och nya konkreta inslag, t.ex.
inom transportområdet. Samtidigt som transportområdet
avregleras finns starka krav att bygga upp styrmedel som
skapar förutsättningar för mindre miljöstörande
transporter, t.ex. ett europeiskt nät för höghastighetståg.
3.1.5 Ökad effektivitet
Man strävar efter att EG lättare skall kunna ta beslut.
Den viktigaste förändringen som skall övervägas är att
ministerrådet i regel skall fatta beslut med majoritetsbeslut.
I dag finns det viktiga områden där det krävs enighet. Man
underströk också att uppbyggnaden av den politiska
unionen måste åtföljas av förstärkta möjligheter för
kommissionen att tillse att fattade beslut genomförs.
3.2 Ekonomisk och monetär union
Regeringscheferna sanktionerade vid mötet i Rom målet
att skapa en gemensam valuta till andra hälften av 1990-
talet. Det finns ett omfattande underlag som tagits fram av
en kommitté under ledning av EG-kommissionens
ordförande Delors. Centralsbankscheferna under ledning
av Bundesbanksordförande Karl-Otto Pöhl har därefter
föreslagit riktlinjer för en gemensam centralbanksfunktion.
Enligt planerna skall i fas ett de olika valutorna samordnas
inom ramen för ERM, det europeiska växelkurssamarbetet.
Inflationstakten måste nedbringas i vissa länder.
I fas två, som inleds 1994, måste centralbankernas
oberoende i förhållande till de nationella regeringarna
garanteras, samtidigt som centralbankerna i praktiken
underställs den gemensamma centralbanksstyrelsen
(European System of Central Banks--ESCB).
I fas tre, om vilken beslut skall fattas 1997, skall en
gemensam valuta kunna införas.
4. Sveriges val
Sverige och andra länder som nu står utanför EG står
inför ett val -- att ansluta sig till det europeiska samarbetet
inom ramen för EG eller att stå utanför.
För EFTA-länderna är denna frågeställning akut. Dessa
länder har, i dag, de ekonomiska och politiska
förutsättningarna att bli medlemmar av EG. Om det
tidigare har funnits tvekan inom vissa kretsar inom EG att
acceptera fler medlemmar är man nu medveten om att en
utvidgning av medlemskretsen både är önskvärd och
oundviklig.
Moderata Samlingspartiet har alltsedan svenskt
medlemskap först aktualiserades kring 1960 förespråkat att
Sverige skall bli medlem av EG. I partiets
handlingsprogram, vars text i denna del antogs 1969, står
t.ex.: ''När förutsättningarna föreligger för detta bör
Sverige i samarbete med andra nordiska länder, och inom
ramen för sin alliansfria politik, söka ett fullvärdigt
medlemskap i EG.'' Förutsättningarna för att söka ett
fullvärdigt medlemskap föreligger nu.
4.1 Rösträtt i Europa
Nu skapas ett demokratiskt europeiskt samarbete.
Motståndare till europeiskt samarbete hävdar ofta att
medlemskap i EG innebär att ett land uppger sin
suveränitet. I strikt formell mening är det riktigt att ett land
som medlem i EG överlåter en del beslut åt EG:s
gemensamma organ.
I realiteten innebär dock ett medlemskap att svenska
medborgare och svenska politiker kan vara med att utforma
besluten inom EG -- beslut som oavsett om Sverige är
medlem i EG eller ej kommer att påverka oss i Sverige.
I ett utvecklat land är avhängigheten av omvärlden så
stor att den nationella suveräniteten till en viss del är
formell snarare än reell. Sverige kan inte föra en alldeles
egen ekonomisk politik med mindre än att vi avskärmar oss
från omvärlden på ett sätt som t.o.m. Albanien i dag tvingas
överge. Sverige kan inte införa egna produktregler utan att
det i längden drabbar oss själva genom att svenska företag
får svårt att exportera sina varor och genom att svenska
konsumenter får betala ett högt pris för sina varor.
Om Sverige blir medlem av EG får vi rösträtt i Europa.
Det kommer att finnas svenskar i Europaparlamentets olika
partigrupper. Ett svenskt statsråd kommer att lägga sin röst
vid mötena i ministerrådet. Det kommer att sitta en svensk
domare i EG-domstolen. När regeringscheferna möts
kommer den svenske statsministern att vara en av
deltagarna.
EG:s beslutsregler ger stort inflytande åt små länder.
Både röstreglerna i ministerrådet och mandattilldelningen i
Europaparlamentet ger en kraftig överrepresentation åt de
små länderna.
n
Tabell 1
Folkmängd och inflytande inom EG
Medlems
länder
invån.
antal milj.
kommissio-
närer
råds-
ledamöter
råds-
röster
parlaments-
ledamöter
Belgien
10
1
1
5
24
Danmark
5
1
1
3
16
Frankrike
56
2
1
10
81
Grekland
10
1
1
5
24
Irland
4
1
1
3
15
Italien
57
2
1
10
81
Luxemburg
0,41
1
1
2
6
Nederländerna
15
1
1
5
25
Portugal
10
1
1
5
24
Spanien
39
2
1
8
60
Storbritannien
57
2
1
10
81
Tyskland
79
2
1
10
81
Summa
343
17
12
76
518
Blir Sverige medlem kan Sverige förväntas få 20--24
mandat i Europaparlamentet.
Beslutsreglerna i ministerrådet innebär för närvarande,
inom de områden där majoritetsbeslut tillämpas, att ett
förslag måste få 54 av 76 röster för att kunna antas. Det
innebär att inte ens de fem största länderna, som
tillsammans svarar för över 5/6 av folkmängden, gemensamt
kan driva igenom sin vilja mot de övrigas uppfattning. När
EG utvidgas kan man förvänta sig ungefär samma
proportioner. Sverige skulle kunna erhålla fyra eller fem
röster i ministerrådet.
Det innebär att de nordiska länderna tillsammans med
något av de största länderna skulle kunna motsätta sig
regler som man anser felaktiga.
Om man jämför en EEA-lösning (European Economic
Area -- tidigare benämnd European Economic Space EES)
med ett fullt medlemskap finner man att ett EEA-avtal i
realiteten innebär att EFTA-länderna avsäger sig en del
suveränitet utan att vinna något direkt inflytande på EG:s
beslut. Moderata Samlingspartiet accepterar ett EEA-avtal
som en kortvarig lösning i väntan på ett fullvärdigt
medlemskap. Som permanent lösning är EEA emellertid
otillfredsställande, bl.a. eftersom Sverige i realiteten blir
underställt beslut som svenska medborgare eller dess valda
representanter inte kan påverka.
4.2 Medborgarnas Europa
Nu skapas ett medborgarnas Europa inom EG. Det
innebär att en medborgare i ett EG-land blir EG-
medborgare med rätt att fritt röra sig inom hela EG, att
arbeta, bo och äga egendom var hon eller han vill.
Detta medborgarnas Europa förverkligar en gammal
dröm om att nationsgränser inte längre skall hindra
individerna. Det kommer att bli naturligt att under längre
eller kortare tid arbeta och bo i andra länder inom Europa
liksom det blir ett vanligt inslag inom högre utbildning att
under en tid studera vid ett universitet eller en högskola
inom ett annat språkområde.
EG kommer att medföra nya rika livs- och
utvecklingsmöjligheter för Europas invånare. Även
svenska medborgare måste kunna dra nytta av dessa
fördelar.
4.3 Den dynamiska Europamarknaden
Nu skapas en integrerad inre marknad inom EG. Den
kommer att utgöra en bas för en dynamisk tillväxt. Om
svenska företag inte kan vara fullvärdiga aktörer på den nya
inre marknaden kommer de att förlora i konkurrens med
företag inom EG. Det gäller svensk export till EG-
marknaden, men också på externa exportmarknader och
inte minst på den svenska marknaden.
Under andra hälften av 1980-talet skedde i praktiken en
företagsflykt från Sverige, när ett stort antal företag
investerade kraftigt inom EG. Bakgrunden till denna
investeringsboom var bl.a. en fruktan för att svenska
politiker inte skulle se fördelarna med ett svenskt
medlemskap i EG. Företagen reagerade på detta med att
''gå med i EG'' på egen hand genom att skaffa tillverkande
dotterbolag innanför EG:s gränser.
Det är också uppenbart att Sverige i de flesta utländska
investerares ögon inte har varit ett attraktivt land att
investera i. En av orsakerna har varit att Sverige inte är
medlem av EG.
För svenska konsumenter skulle ett medlemskap i EG
innebära fördelar. Förstärkt konkurrens inom t ex
livsmedels- och byggmaterialsidan skulle leda till att
konsumentpriser och boendekostnader pressas.
5. Sveriges väg till medlemskap i EG
Länge var Moderata Samlingspartiet ensamt bland
partierna om uppfattningen att Sverige borde söka
medlemskap i EG. De övriga stora partierna har nu
reagerat på folkflertalets önskemål att även Sverige fullt ut
skall delta i EG-samarbetet genom att i princip inta en
positiv hållning till medlemskap.
Riksdagen gav i slutet av förra året regeringen i uppdrag
att lämna in en medlemskapsansökan. Moderata
Samlingspartiet anser att en sådan ansökan bör inlämnas
under 1991.
Under detta år kommer de två regeringskonferenserna
om politisk union respektive ekonomisk och monetär union
att genomföras och avslutas. Dessa regeringskonferenser
kommer att klarlägga vilka krav som ett framtida
medlemskap kommer att ställa på Sverige.
5.1 Medlemskapsförhandlingar
Om en medlemskapsansökan inlämnas under 1991 är det
sannolikt att EG under 1992 är beredd att uppta
förberedande diskussioner med Österrike och Sverige samt
andra EFTA-länder som under året kan komma att ansöka
om medlemskap.
Förhandlingarna kommer egentligen att behandla
övergångsregler i samband med att dessa länder inträder
som medlemmar. Sverige eller andra EFTA-länder skall
inte förvänta sig att kunna uppnå permanenta undantag från
EG:s regler på några viktiga områden. Ett medlemskap i
EG innebär att ett land accepterar gällande regler i utbyte
mot dels ett stort antal fördelar, dels ett inflytande på hur
EG:s framtida regelverk skall se ut.
Medlemskapsförhandlingar kan därför, jämfört med
EEA-förhandlingarna, troligen genomföras förhållandevis
snabbt. Det skulle innebära att ett färdigt avtal kan
ratificeras av de sökande länderna respektive de nuvarande
EG-medlemmarna under 1994 och att medlemskapet kan
träda i kraft från årsskiftet 1994/95.
5.2 Folkomröstning
Moderata Samlingspartiet är övertygat om att det även
vid denna tidpunkt kommer att finnas ett omfattande stöd
för medlemskap både i riksdagen och bland allmänheten.
Med tanke på att ett medlemskap i EG är en fråga av stor
vikt för Sveriges framtid och att antagandet av ett avtal med
EG enligt gällande grundlag kan hävdas ha karaktär och
form av grundlagsändring bör dock frågan om godkännande
av avtalet bli föremål för en folkomröstning.
Svenska folket skall då i folkomröstningen antaga eller
förkasta det framlagda avtalet om medlemskap i EG.
Ett svenskt medlemskap i EG kommer att kräva vissa
ändringar av grundlagen. Dessa gäller bl.a. 10 kap.
regeringsformen, vilket behandlar förhållandet till andra
stater.
Regeringen bör före december 1993 lägga fram förslag
till grundlagsändringar på riksdagens bord, eftersom
huvudregeln i regeringsformen föreskriver att förslag om
grundlagsändring skall läggas fram senast nio månader före
valet. Därmed kommer riksdagen att kunna fatta beslut en
första gång i saken under våren 1994. I samband med 1994
års val bör frågan om EG-medlemskap bli föremål för
folkomröstning. Riksdagen kan därefter slutligt fatta beslut
i frågan om grundlagsändringarna. Sverige kan sedan
inträda som fullvärdig medlem i EG vid årsskiftet 1994/95.
Det är mot bakgrund av den ovan angivna tidsplanen
viktigt att arbetet med grundlagsändringarna snarast inleds.
5.3 Val till Europaparlamentet
I juni 1994 väljs representanter till Europaparlamentet
för nära 350 miljoner européer inom EG-länderna. Med
allra största sannolikhet kommer detta parlament att ha en
starkare ställning än dagens Europaparlament. Det
kommer att vara det centrala organet i det europeiska
samarbetet.
Av formella skäl kommer Sverige sannolikt inte att
kunna delta i Europaparlamentsvalet i juni 1994. I stället
kommer troligen samma förfarande att tillämpas som när
Spanien och Portugal inträdde som fullvärdiga medlemmar
den 1 januari 1986. Då fick de nationella parlamenten utse
Europaparlamentariker för återstoden av mandatperioden.
Även Sveriges Europaparlamentariker bör vara direkt
valda av befolkningen.
Detta bör ske genom ett särskilt val i samband med valet
den 18 september 1994. Ledamöterna blir inte formellt
valda till Europaparlamentet utan riksdagen kommer att
behöva konfirmera deras mandat. Under förutsättning av
att den samtidigt anordnade folkomröstningen leder till ett
bifall till svenskt medlemskap bör de svenska
Europaparlamentarikerna kunna inträda i församlingen
omedelbart efter det att det svenska medlemskapet vinner
giltighet, troligen vid årsskiftet 1994/95.
Under förutsättning av att parlamentets storlek eller
andra representationsregler inte ändras före nästa val kan
man räkna med att Sverige kommer att erhålla 20--24
mandat.
Europa håller på att utvecklas till ett regionernas
Europa. Inom ramen för nationerna blir regionerna allt
viktigare. I de flesta EG-länder skapar man möjlighet till
regional representation i Europaparlamentet genom en
indelning av landet i flera olika valkretsar. Så bör även ske
i Sverige.
Riket bör indelas i 4--5 valkretsar. Vid
Europaparlamentsvalet, liksom vid riksdagsval, bör det
finnas utjämningsmandat. Om t.ex. 15 av mandaten
fördelas på valkretsar och återstående 7 är
utjämningsmandat kan även små partier erhålla mandat i
Europaparlamentet.
5.4 Svenskt förberedelsearbete
Det svenska arbetet på medverkan i det europeiska
samarbetet har hittills varit ensidigt inriktat på EEA-
förhandlingarna. Det krävs nu ett ordentligt
förberedelsearbete inför ett svenskt EG-medlemskap.
5.4.1 Parlamentarisk arbetsgrupp
Förberedelsearbetet bör löpande följas av en
parlamentarisk arbetsgrupp.
En överväldigande riksdagsmajoritet bestående av de
fyra största partierna har enats om att ge regeringen mandat
att inlämna en medlemsansökan. Moderata Samlingspartiet
har jämte Folkpartiet i en reservation (1990/91:UU8)
understrukit nödvändigheten av att en medlemsansökan
inlämnas under innevarande år.
Förhandlingarna kring villkoren för det svenska inträdet
i EG måste förberedas ordentligt. Det är också nödvändigt
med en ordentlig analys av vilka politiska åtgärder som är
nödvändiga i samband med Sveriges inträde i EG. En del
av detta förberedelsearbete har redan skett i samband med
EEA-förhandlingarna, men mycket återstår.
Genom en parlamentarisk arbetsgrupp kan
representanter för partierna följa förberedelserna inför och
förhandlingar kring medlemskap i EG. Därigenom kan det
skapas kontinuitet och samstämmighet i frågan bland de
partier som utgör den riksdagsmajoritet som stöder ett
svenskt medlemskap i EG.
5.4.2 Förändring av svenska lagar och regler
Den socialdemokratiska regeringen har tyvärr under ett
stort antal år uppvisat en negativ inställning till Sveriges
medverkan i EG. Nu har partiet till synes ändrat
uppfattning. Fortfarande återstår det dock för regeringen
att i praktisk handling omsätta partiets nya uppfattning.
Ett viktigt område där det ännu återstår mycket gäller
den nödvändiga anpassningen till EG-regler inom olika
områden. Det finns i de allra flesta fall ingen anledning att
invänta några EEA- eller medlemskapsförhandlingar. EG:s
regler är kända och dessa kommer förr eller senare att
påverka även oss svenskar. Därför är det viktigt att det
bedrivs ett konkret och målinriktat arbete på att inträde i
EG skall kunna ske så snabbt och konfliktfritt som möjligt.
Hittills har arbetet gått alltför långsamt.
Arbetets omfattning och inriktning bör successivt
redovisas för den ovannämnda arbetsgruppen.
5.4.3 Parlamentarisk grundlagskommitté
En parlamentarisk grundlagskommitté bör utvärdera
dels de konstitutionella aspekterna av ett svenskt inträde i
EG, dels regler kring val till Europaparlamentet. Den bör
även lägga förslag till ändringar i riksdagsordningen som
syftar till att skapa goda förutsättningar för
riksdagsledamöterna att följa arbetet i EG och upprätthålla
goda kontakter med de svenska ledamöterna i
Europaparlamentet.
5.5 EEA-förhandlingarna
Förhandlingarna kring ett EEA-avtal har nu pågått i
över ett år. Som vi ovan framhållit ser Moderata
Samlingspartiet ett EEA-avtal som ett steg på vägen till
medlemskap. Genom ett EEA-avtal kan delar av de s.k.
fyra friheterna, som EG avser att uppnå genom att skapa
den gemensamma inre marknaden, även komma Sverige
och andra EFTA-länder till del redan 1993.
Som långsiktig lösning är däremot ett EEA-avtal
otillfredsställande, dels eftersom det aldrig kan ge samma
praktiska fördelar som medlemskap, dels därför att de
EEA-länder som står utanför EG aldrig kommer att kunna
få ett reellt inflytande på beslutsprocessen.
För svensk del är det därför viktigt att EEA-
förhandlingarna slutförs snabbt i syfte att ge EFTA-
ländernas medborgare och företag en så god möjlighet som
möjligt att medverka på den inre marknaden.
De länder inom EFTA som skulle komma att bestämma
sig för att även i framtiden stå utanför EG men som på
specifika områden önskar särskilda samarbetsformer måste
troligen lösa en del av dessa frågor på bilateral bas med EG.
De nu pågående EEA-förhandlingarna kan inte lösa alla de
problem som ett långsiktigt samarbete inrymmer.
6. Sveriges roll för EG:s framtida utveckling
Moderata Samlingspartiet hyser tillförsikt att Sverige vid
mitten av 1990-talet skall bli fullvärdig medlem av den
Europeiska Gemenskapen. Då kommer Sveriges
medborgare att ha rösträtt i Europa.
Den svenska debatten om EG har hittills nästan enbart
handlat om huruvida Sverige skall söka medlemskap i EG
eller ej. Nu är det tid att diskutera hur Sverige och de
svenska partierna skall agera inom ramen för EG. Hur skall
EG utvecklas? Vilka områden skall omfattas av
samarbetet? Vilka externa relationer skall EG utveckla?
6.1 Mångfaldens Europa baserad på
subsidiaritetsprincipen
Vi vill medverka till skapandet ett mångfaldens Europa.
Inom ramen för den Europeiska Gemenskapen skall
individer och grupper kunna förverkliga olika idéer och
tankar. EG betyder inte krav på konformitet -- tvärtom bör
EG ge möjlighet att på enskild, lokal eller regional nivå
bryta med existerande nationella konformitetskrav.
I framtidens Europa skall olika regioner kunna utvecklas
efter sina förutsättningar och befolkningens preferenser.
En grundprincip för samarbetet inom EG måste vara
subsidiaritetsprincipen, vilken Sverige har alla skäl att slå
vakt om.
Enligt denna skall politiska beslut fattas på lägsta
effektiva nivå. Det innebär att en överväldigande del av de
politiska besluten kommer att fattas på nationell, regional
och lokal nivå.
Inom ett och samma politiska område kan det finns
frågor som bör avgöras på europeisk nivå, samtidigt som det
finns andra frågor som mest effektivt regleras på regional
eller nationell nivå. EG kommer troligen att fastställa
övergripande minimiregler, medan nationer eller regioner
sedan kan utveckla egna lagar efter sina egna
förutsättningar.
Moderata Samlingspartiet anser att
subsidiaritetssynsättet också måste prägla omfattningen av
politiska beslut. Det politiska beslutsfattandet skall
inskränkas till det absolut nödvändiga. Individer, familjer
och andra institutioner i samhället skall själva avgöra alla de
frågor som bäst sköts utanför den politiska sfären.
6.2 Medborgarnas Europa
Moderata Samlingspartiet vill förverkliga tanken på ett
medborgarnas Europa, där alla EG-medborgare garanteras
vissa europeiska rättigheter. Dit hör rättssäkerhet och
näringsfrihet, men också rätten att fritt resa, arbeta och
studera i hela EG.
Till detta kommer viktiga sociala stadganden. EG kan
inte detaljreglera detta, men organisationen måste ställa
upp riktlinjer och minimikrav för t.ex.
utbildningsmöjligheter, socialt försäkringsskydd,
arbetsmiljö och likabehandling mellan könen. Olika länder
och regioner måste få möjlighet att lösa dessa frågor på
olika sätt, men i princip skall en EG-medborgare kunna
känna samma trygghet i alla medlemsländer.
6.3 Fria marknader inom EG
EG är en sammanslutning av marknadsekonomier. I
begynnelsen av det europeiska samarbetet inom ramen för
EG fanns åtskilliga inslag av regleringar av olika näringar.
Efter hand har dessa avvecklats och EG är i dag en klar
förkämpe för en marknadsekonomi med fri konkurrens.
Tanken bakom den gemensamma inre marknaden är just att
tillåta fri konkurrens utan hänsyn till nationellt ursprung
inom praktiskt taget alla områden. Detta är nu på väg att
förverkligas.
Därför avvecklas nu en rad olika regleringar i de olika
EG-länderna. Arbetet i EG-kommissionen med
konkurrensfrågor är viktigt -- genom ett tydligt regelsystem
kan den fria konkurrensen främjas.
Praktiskt taget alla länder har komplicerade
regleringsmekanismer för jordbrukssektorn. En av EG:s
tidiga framgångar har varit den gemensamma
jordbruksregleringen. Nationell acceptans vanns dock till
priset av ett mycket komplicerat regleringssystem och en
hög subventionsgrad.
Livsmedelspriserna är lägre i EG än i Sverige och de
andra nordiska  EFTA-länderna. Detta beror till stor del på
lägre skattetryck och kostnadsläge. Ett medlemskap i EG
skulle pressa livsmedelspriserna.
Det finns anledning för Sverige att i framtiden aktivt
verka för att EG:s jordbrukspolitik utvecklas i riktning mot
färre regleringar och minskad stödnivå.
6.4 Frihandel i världshandeln
Moderata Samlingpartiet är entydig anhängare av
frihandel. Genom frihandel utnyttjas jordens resurser på
bästa möjliga sätt till gagn för alla.
Såsom medlem av EG kan ett land i princip inte föra en
egen handelspolitik. Därför är det viktigt att Sverige klart
tar ställning för att EG skall föra en frihandelspolitik. EG
som helhet gynnas lika litet som ett enskilt land i längden av
protektionism.
Därför måste frihandelsprinciperna utvecklas vidare.
Oavsett hur de nu pågående GATT-förhandlingarna
avslutas krävs det fler insatser för internationell frihandel.
EG måste aktivt arbeta för detta.
Det är viktigt att industriländerna löser sina
handelspolitiska motsättningar. Konsekvenserna för
världsekonomin av ett s.k. handelskrig mellan de stora
handelsblocken, Europa, Nordamerika och Japan med
Sydostasien, kan lätt bli förödande. Alla parter skulle tjäna
på fri konkurrens. Inom kretsen av OECD-länder borde
tanken på de fyra friheterna -- den fria rörligheten av varor,
tjänster, kapital och människor -- kunna förverkligas.
Frihandel är ännu viktigare för utvecklingsländerna. De
måste få tillgång till marknader för sina produkter. Utan
frihandel kan inte utvecklingsländerna utvecklas. EG har
genom det s.k. Lomé-fördraget givit förmånlig behandling
till många produkter från utvecklingsländerna.
Moderata Samlingspartiet har länge kritiserat de
speciella kvantitativa restriktionerna för export av
tekoprodukter från u-länder, de s.k. multifiberavtalen.
Sverige kommer, i enlighet med vårt förslag, inte längre att
sluta några nya multifiberavtal. Inom EG vill man
fortfarande använda multifiberavtalen för att hålla nere
importen av billiga teko-produkter. Sverige bör inom EG
arbeta för att multifiberavtal och andra inskränkningar av
frihandelsprinciperna snarast upphör.
6.5 Valutaunion för stabilitet och effektivitet
Erfarenheterna i flera europeiska länder visar att en
nationellt kontrollerad valuta leder till hög inflationstakt
och återkommande spekulationer om förekommande
växelkursförändringar.
Inflation skadar ekonomin genom att de
marknadsmässigt motiverade prisförändringarna skyms av
den allmänna prisstyrningen. Inte ens med ett sofistikerat
indexeringssystem är det möjligt att helt undvika att vissa
personer eller grupper konsekvent förlorar på inflationen.
Endast ett fåtal länder har visat förmåga att kontrollera
inflationen. Gemensamt för dessa har varit en försiktig
finanspolitik och en stram penningpolitik, styrd av en
självständig centralbank.
För att en gemensam europeisk valuta skall kunna
förverkligas är det viktigt att alla medverkande länder
ålägger sig finanspolitisk disciplin. Ett land som förstör
statsfinanserna genom en dålig politik kan inte förvänta sig
hjälp från de övriga länderna. Finansiering av de enskilda
ländernas budgetunderskott ''genom sedelpressarna''
förhindras automatiskt genom att en gemensam
centralbank inrättas. Samma krav måste givetvis ställas
även vad gäller EG:s centrala budget. Därtill bör ett land
normalt endast lånefinansiera i en utsträckning som högst
motsvarar de offentliga investeringarna.
Den gemensamma centralbanken måste få en fristående
ställning.
Det finns många vinster med en gemensam europeisk
valuta. Osäkerheten vid handel med andra delar av EG
minskar och transaktionskostnaderna för att växla pengar
försvinner i princip. Genom en gemensam europeisk valuta
skapas dessutom en ny stark reservvaluta i värlshandeln --
en valuta som troligen blir viktigare än dollar och yen. Det
kan öka stabiliteten på valutamarknaderna.
Beräkningar tyder på att välfärdsvinsterna på grund av
minskade transaktionskostnader inom EG kan uppgå till
mellan 100 och 150 miljarder kronor per år. Vinsterna är
proportionellt sett större för små länder med stor
utrikeshandel.
Men den allra viktigaste vinsten är att en enskild
regering inte längre kan agera kortsiktigt och föra en politik
som leder till inflation.
Det är i första hand företag som handlar med utlandet
som kommer att märka fördelarna med en gemensam
valuta. För huvuddelen av medborgarna innebär en
gemensam valuta också en praktisk fördel vid utlandsresor.
Moderata Samlingspartiet anser att valutasamarbetet
inom EG bör leda till en gemensam valuta som ersätter de
nuvarande nationella valutorna.
Sverige bör aktivt arbeta för att valutaunionen snarast
möjligt förverkligas.
6.6 Aktiv europeisk miljöpolitik
Sedan miljöfrågorna stadgemässigt infogades i EG:s
verksamhetsområde 1987 har det skett en snabb och
dynamisk utveckling i miljövänlig riktning. Därför finns det
anledning att hysa stor tilltro till att EG i framtiden kan göra
grundläggande insatser för miljön i Europa. Om Sverige
och andra EFTA-länder blir medlemmar av EG kan de
arbeta för att ytterligare aktivera miljöpolitiken inom EG.
Det bör vara en viktig uppgift för Sverige att driva dessa
frågor.
Genom EG kan Sverige vara med om att fastställa
miljöregler för mer än 350 miljoner européer. Givetvis är i
många fall sådana viktigare för miljön än särskilda svenska
regler, som bara omfattar 8,5 miljoner människor i Sverige.
Miljöproblemen gör inte halt vid nationsgränserna.
Vissa frågor, t.ex. kring klimatförändringarna, måste
angripas på global basis. EG kan såsom ett tungt block av
länder spela en betydelsefull roll i det internationella
miljöarbetet. EG har t.ex. utarbetat en gemensam
klimatvårdsstrategi.
Luftföroreningar måste oftast bekämpas på
internationell nivå. I ett avgränsat geografiskt område som
Europa är det mycket möjligt att utsläpp i ett land
förorsakar skador i grannländerna. Samma förhållande
gäller beträffande föroreningar i havet. Inom dessa
områden är därför EG-regler särskilt viktiga.
EG:s miljökrav fungerar som en miniminivå. Länder
som vill införa strängare miljökrav har rätt att göra det.
Sverige bör arbeta för att minimikraven successivt skärps.
För att förstärka miljöskyddet har EG bestämt att
obligatoriska miljökonsekvensbedömningar och väl
definierade kvalitetsnormer för vatten och luft skall införas.
I Sverige pågår utredningar.
EG-samarbetet tvingar en del medlemsländer att skärpa
miljökraven. Storbritannien vägrade till exempel att skriva
under det s.k. svavelprotokollet angående minskningar av
svavelutsläppen. EG som helhet har dock skrivit under
svavelprotokollet, vilket innebär att Storbritannien därmed
också tvingas att följa överenskommelsen.
Ett EG-medlemskap skulle därför bland annat kunna
leda till att Sverige tvingas följa till exempel Bern-
konventionen om skydd för utrotningshotade växter och
djur.
För att EG effektivt skall kunna angripa miljöproblemen
krävs en gemensam miljötillsynsmyndighet. I mars 1990
enades EG:s miljöministrar om att inrätta en europeisk
miljöbyrå, European Environment Agency. Den skall
skapa ett europeiskt nätverk för miljöinformation och
observation och kan få en betydelsefull roll vad gäller
kunskapsuppbyggnad. Enligt vår mening måste European
Environment Agency förstärkas och även få i uppgift att
direkt kontrollera hur de olika medlemsländerna uppfyller
EG:s miljödirektiv.
6.7 Ansvar för Central- och Östeuropa
Alla demokratiska europeiska länder som har
fungerande marknadsekonomier måste kunna delta i det
europeiska samarbetet. När tiden är mogen skall därför alla
sådana länder vara välkomna som fullvärdiga medlemmar i
EG.
EG kommer under det närmaste decenniet att ha ett
särskilt ansvar för de nya demokratierna i Europa. För
dessa länder i Central- och Östeuropa är det viktigt med ett
starkt Västeuropa.
I första hand måste EG ge dessa länder möjlighet till
frihandel med Västeuropa.
EG måste också hjälpa dessa länder att få utländska
investeringar. I vissa fall kommer det att bli nödvändigt med
rent ekonomiskt stöd.
6.8 Nordiskt samarbete
De nordiska länderna utgör i många stycken ett
gemensamt kulturområde tvärs över nationsgränserna. De
skandinaviska språken står varandra så nära att danskar,
norrmän och svenskar oftast utan problem kan tala med
varandra på sina hemspråk. Den folkliga kulturen uppvisar
stora likheter i alla de fem nordiska länderna. Men Norden
är samtidigt, såväl kulturellt som ekonomiskt, en del av
Europa.
Varje enskilt nordiskt land måste utifrån sina egna
förutsättningar finna former för det europeiska samarbetet.
Men inget land kan i sina överväganden bortse från den
styrka ett samlat Norden i EG skulle innebära eller den
försvagning som en ny splittring av Norden skulle innebära.
Moderata Samlingspartiet anser att det vore till fördel för
Norden och det nordiska samarbetet om de nordiska
länderna vore medlemmar av EG.
Det finns redan sedan det förra århundradet en tradition
av samarbete bland de nordiska länderna. Det finns nu en
nordisk passunion, en gemensam arbetsmarknad och ett
nordiskt socialförsäkringsavtal.
Danmark har sedan över femton år både varit medlem
av EG och medverkat i det nordiska samarbetet.
Medlemskap i EG för flera nordiska länder ger
möjligheter att ytterligare utveckla det nordiska
samarbetet. Enskilda EG-medlemmar kan aktivt samarbeta
även utanför EG:s institutioner. När gränskontrollerna för
individer nu skall tas bort mellan sex av EG-länderna sker
det inom ramen för den s.k. Schengen-gruppen.
De nuvarande nordiska institutionerna kan utgöra basen
för ett fördjupat samarbete på många områden. Så borde
t.ex. den gamla tanken på gemensam nordisk lagstiftning
åter prövas. På kulturområdet finns också stora möjligheter
till fruktbringande samarbete.
Men redan nu bör det tas steg för utvidga det nordiska
samarbetet inför de vidare europeiska uppgifterna. Ett
Nordiskt Politiskt Samarbete (NPS) enligt samma mönster
och liknande inriktning som det nuvarande EPS-samarbetet
inom EG bör övervägas.
Genom NPS skulle de nordiska länderna kunna agera
med större tyngd i olika europeiska utrikespolitiska frågor.
7. Europeiskt inflytande på svensk politik
Ett medlemskap i EG kommer även att förändra svensk
politik och samhällsdebatt.
När välfärdssystemen i Sverige jämförs med andra
västeuropeiska lösningar kommer behovet av förändring att
bli än mera uppenbart. Svenskar kommer inte att acceptera
vårdköer när andra västeuropéer inte gör det. När svenskt
skol- och universitetsväsende direkt jämförs med andra
länders kommer viktiga förändringsimpulser att spridas i
Sverige. När svenskar direkt, ecu för ecu, kan jämföra
löner, skatter och priser i olika europeiska länder kommer
kraven på sänkt skattetryck och högre effektivitet att resa
sig än starkare.
Politiska och ekonomiska förändringar skulle gjort sig
gällande i Sverige även om vi inte hade haft möjligheten att
medverka i det europeiska samarbetet. Inget land kan leva
avskuret från impulser utifrån, men Sveriges närmande till
och framtida medlemskap i EG kommer snabbt att öka
medvetandet om behov och möjligheter till förändringar.
Den politik Moderata Samlingspartiet lägger fram under
denna motionsperiod innehåller förslag till nödvändiga
förändringar på praktiskt taget alla samhällsområden.
Härigenom vill vi också lägga en god grund för Sveriges
framtida roll i Europa.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige bör inlämna en
medlemskapsansökan i EG under innevarande år,
2. att riksdagen hos regeringen begär tillsättandet av en
parlamentarisk arbetsgrupp i enlighet med vad som i
motionen anförts,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående förberedelser inför val av
svenska representanter i Europaparlamentet,1]
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående EEA-förhandlingarna,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående
subsidiaritetsprincipen,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående framtida europeiskt
valutasamarbete,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående frihandelsprincipen,
3]
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om European Environment Agency.

Stockholm den 11 januari 1991

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Ingegerd Troedsson (m)

Anders Björck (m)

Görel Bohlin (m)

Rolf Clarkson (m)

Rolf Dahlberg (m)

Ann-Cathrine Haglund (m)

Gunnar Hökmark (m)

Gullan Lindblad (m)

Bo Lundgren (m)

Arne Andersson (m)
i Ljung

Sonja Rembo (m)
1 1990/91:K703
2 1990/91:Fi202
3 1990/91:N204