Innehåll 1.
Sammanfattning11 2.
Europa i omvandling12 2.1
Den förändrade maktbalansen och ESK-processen13 2.2
Europarådets betydelse för de nya demokratierna13 2.3
EG:s betydelse för de nya demokratierna14 3.
EG:s utveckling under de närmaste åren14 3.1
Politisk union14 3.1.1
Förstärkt inflytande för Europaparlamentet15 3.1.2
Förstärkt utrikespolitiskt samarbete15 3.1.3
Europeiskt medborgarskap15 3.1.4
Utvidgat samarbete15 3.1.5
Ökad effektivitet16 3.2
Ekonomisk och monetär union16 4.
Sveriges val16 4.1
Rösträtt i Europa17 4.2
Medborgarnas Europa18 4.3
Den dynamiska Europamarknaden18 5.
Sveriges väg till medlemskap i EG19 5.1
Medlemskapsförhandlingar19 5.2
Folkomröstning19 5.3
Val till Europaparlamentet20 5.4
Svenskt förberedelsearbete20 5.4.1
Parlamentarisk arbetsgrupp21 5.4.2
Förändring av svenska lagar och regler21 5.4.3
Parlamentarisk grundlagskommitté21 5.5
EEA-förhandlingarna21 6.
Sveriges roll för EG:s framtida utveckling22 6.1
Mångfaldens Europa baserad på subsidiaritetsprincipen22 6.2
Medborgarnas Europa23 6.3
Fria marknader inom EG23 6.4
Frihandel i världshandeln23 6.5
Valutaunion för stabilitet och effektivitet24 6.6
Aktiv europeisk miljöpolitik25 6.7
Ansvar för Central- och Östeuropa26 6.8
Nordiskt samarbete26 7.
Europeiskt inflytande på svensk politik27
Hemställan27 1. Sammanfattning
Tärningen är kastad. Riksdagens historiska beslut den 12 december 1990 innebär att Sverige nu är berett att lägga decennier av isolering bakom sig och gå in i en aktiv europeisk samverkan.
Moderata Samlingspartiet har, som inget annat parti, verkat och berett vägen för ett fullt svenskt medlemskap i det europeiska samarbetet. Kravet på en svensk ansökan om medlemskap, när tiden för en sådan är mogen, har funnits i det moderata partiprogrammet sedan 1960-talet.
Vår vision om det europeiska samarbetet är visionen om ett medborgarnas Europa kännetecknat av mångfald och öppenhet. Det innebär att vi vill riva gränser och hinder för individers och företags samarbete i Europa och därmed skapa nya möjligheter för utveckling och välfärd.
Ett medborgarnas Europa blir ett mångfaldens Europa. Med mer av frihet följer alltid mer av mångfald. Och det är ur mångfaldens motsättningar som utvecklingens kreativitet får sin kraft.
Visionen om medborgarnas Europa bildar front såväl mot den trångsynta isolationismen som den dogmatiska centralismen. Vi vill på europeisk nivå förverkliga den öppenhet, frihet och mångfald för medborgarna som vi arbetar för också på nationell nivå.
Därför vill vi vara med och bygga det europeiska samarbetet enligt närhets- eller subsidiaritetsprincipen. Den innebär att de politiska beslut som måste fattas skall fattas på så låg nivå, och därmed så nära individerna, familjerna och företagen, som möjligt.
Det innebär att det europeiska samarbetet skall omfatta de frågor där de gamla nationalstaterna blivit för små och där europeiskt beslutsfattande innebär klara fördelar. Och det innebär att beslut så långt som möjligt skall decentraliseras.
Vi vill att Sverige skall spela en pådrivande roll i arbetet för ett medborgarnas Europa.
Men det fordrar att Sverige frigör sig från den alltför begränsade och alltför snävt ekonomiskt inriktade EG- tanke som styrt inte minst socialdemokratisk politik. Europapolitiken måste vara långt mer än bara utrikeshandelspolitik.
Det fordrar att vi i Sverige helt och fullt inser det europeiska samarbetets politiska snarare än ekonomiska karaktär. Det handlar om en historisk färd mot en ny politisk framtid för Europas medborgare och nationer. Det ekonomiska samarbetet är i det sammanhanget ett medel, men alls inget mål.
Det fordrar också att gångna decenniers dolda isolationism i det svenska samhället läggs åt sidan. Få nationer har talat så mycket om internationell samverkan och praktiserat så litet. Socialdemokratin har stått för en faktisk isolationism som under minst ett kvarts sekel alldeles i onödan ställt Sverige vid sidan av det europeiska samarbetet.
Vi vill att Sverige redan nu skall börja ett konkret arbete med att förbereda dels förhandlingarna om medlemskap, dels ett eget arbete som medlemmar i det europeiska samarbetet. Sverige har inte råd att, på det sätt som hitintills varit fallet, snubbla in i Europa.
Därför vill vi att det omedelbart tillsätts en parlamentarisk Europagrupp som följer och leder detta arbete. Den uppgiften kan inte vänta. Omedelbart efter de s.k. EEA-förhandlingarna måste Sverige vara berett att gå vidare med en ansökan om medlemskap. Då får vi inte stå oförberedda.
EG:s medlemsstater förbereder nu det tredje stora steget i sitt samarbete efter Rom-avtalet 1957 och den Europeiska Enhetsakten 1987. Principbesluten 1990 om att under 1990-talet gå vidare mot dels en politisk, dels en ekonomisk och monetär union innebär att ett stort nytt steg framåt skall tas i det europeiska samarbetet.
Detta stärker argumenten för ett fullt svenskt medlemskap. Vi accepterar helt och fullt de beslut som fattats om den politiska och den ekonomiska och monetära unionen. De innebär förbättrade möjligheter också för Sveriges utveckling.
Den svenska säkerhetspolitiken, stödd på ett starkt försvar och fristående från militära allianser, är fortsatt viktig. Sverige har inte råd med säkerhetspolitisk illusionism. Vi förhandlar inte om inriktningen eller tolkningen av vår neutralitetspolitik. Den avgör vi själva.
Vi vill delta i ett nytt europeiskt samarbete för fred och säkerhet. Kärnan i detta blir EG:s utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete. Det alleuropeiska samarbetet kommer också att spela en betydelsefull roll.
2. Europa i omvandling
Under de senaste 1 1/2 åren har genomgripande politiska förändringar ägt rum i Europa. De kommunistiska diktaturerna i Centraleuropa har rämnat. Utan stöd av hotet från den sovjetiska militärmakten avslöjades regimerna som marionetter utan folkligt stöd. Östtyskland har inträtt i den demokratiska och ekonomiskt framgångsrika förbundsrepubliken Tyskland. I Polen, Tjeckoslovakien och Ungern har demokrati införts och de nya regeringarna försöker återskapa marknadsekonomi efter över 50 år av ekonomisk ockupation. De sovjetiska styrkorna är delvis fortfarande på plats men har förlorat huvuddelen av sin militära och politiska roll.
De tre baltiska republikerna hindras emellertid fortfarande av Sovjetunionen att återupprätta sin nationella suveränitet.
I Rumänien och Bulgarien har också kommunister kunnat hålla sig kvar vid den politiska makten. I Albanien uppträder nu sprickor i det kommunistiska förtrycket. I vissa av de jugoslaviska republikerna har, genom fria val, demokratiska politiker kommit till makten, medan andra fortfarande behärskas av kommunismens arvtagare.
Samtidigt utvecklas ett allt bättre och allt mera omfattande samarbete mellan Västeuropas länder inom ramen för EG.
2.1 Den förändrade maktbalansen och ESK-processen
De politiska och militära förändringarna i Europa har delvis formaliserats genom det ESK-avtal som undertecknades i Paris i november. Detta avtal stipulerar bl.a. trupp- och vapenreduktioner. Avtalets indelning i två militärpakter jämte neutrala länder avspeglar emellertid ett gammalt synsätt. I realiteten existerar bara en militärallians -- NATO. Så länge Sovjetunionen kvarstår som en militär stormakt med stora offensiva styrkor och kärnvapen kommer det att finnas ett intresse hos flertalet av Västeuropas länder att tillsammans med USA upprätthålla en gemensam permanent militär organisation för att kunna avvärja ett eventuellt framtida anfall mot Europa. I realiteten kommer också den militära situationen för länderna vid den sovjetiska gränsen att avgöras av den västliga militäralliansens styrka och enighet.
Det är i dag omöjligt att avgöra i vilken riktning Sovjetunionen kommer att utvecklas. För alla vore det givetvis lyckligast med en omvandling till en demokratisk marknadsekonomi. Det kan emellertid inte uteslutas att en ny repressiv och utrikespolitiskt expansiv regim tar makten.
I detta perspektiv kommer NATO även fortsättningsvis att ha en viktig roll. Så länge Sovjetunionen fortfarande kontrollerar världens största vapenarsenal kommer Västeuropa att behöva amerikanskt stöd. Det militära samarbete inom EG som vissa diskuterar kan inte inom överskådlig framtid ersätta NATO.
Allting tyder på att ''den europeiska pelaren'' inom NATO kommer att baseras på Västeuropeiska Unionen (WEU), som omfattar nio av de nuvarande EG-länderna. WEU kommer också att fylla rollen som förbindelselänk mellan EG och NATO.
Mot denna bakgrund finns det anledning att utgå från att det inte kommer att utvecklas någon militärallians inom ramen för EG av en art som skulle vara oförenlig med den hårda kärnan i svensk neutralitetspolitik. Därigenom torde det inte heller finnas några hinder för Sverige att driva en försvarspolitik som baseras på vår traditionella strävan att själva kunna försvara svenskt territorium vid ett eventuellt anfall mot vårt land.
Inom ramen för ESK skapas nu organ för konfliktlösning inom Europa. Dessa organ kan förväntas få särskild betydelse för eventuella etniska konflikter. Sverige måste arbeta för att dessa nya fredsfrämjande institutioner ges goda förutsättningar. De kan utgöra en bas för en framtida europeisk säkerhetsordning.
2.2 Europarådets betydelse för de nya demokratierna
Frigörelsen i Centraleuropa har medfört en renässans för Europarådet, som kunnat fylla en viktig funktion som brobyggare mellan Västeuropa och de nya demokratierna. Europarådet utvecklades aldrig till det övergripande organ för europeiskt samarbete som dess grundare hade hoppats. Men Europarådet har gjort väsentliga insatser på ett antal delområden, främst som övervakare av de mänskliga rättigheterna i medlemsländerna. Det är som förespråkare och institutionell ram för demokrati och mänskliga rättigheter som Europarådet nu spelar en viktig roll vid demokratiseringen av Central- och Östeuropa. Europarådet har också en viktig uppgift genom att skapa kontakter mellan politiker i de olika demokratiska länderna i Europa.
Europarådet har nu kunnat upptaga Ungern som medlem. Beslut kommer inom kort att fattas om medlemskap för Tjeckolovakien. Polen står på tur efter parlamentsvalet i vår.
Europarådets parlamentarikerförsamling kan också komma att utgöra basen för en parlamentarisk församling till ESK. Målet för Europarådets framtida verksamhet måste vara att värna och stödja demokrati och mänskliga rättigheter för alla Europas invånare.
2.3 EG:s betydelse för de nya demokratierna
EG är det stora europeiska samarbetsprojektet som så flätar samman folk och nationer att krig blir en omöjlighet.
EG:s attraktionskraft visas av att flera länder nu ansökt om medlemskap eller deklarerat en avsikt att inom kort söka medlemskap i EG. Förutom EFTA-landet Österike gäller det även Malta, Cypern och Turkiet.
Samtidigt som det går en våg av nationell medvetenhet över Central- och Östeuropa finns det en stark vilja att medverka i det nya Europa som EG representerar. För de demokratiska politiker som har ansvar för utvecklingen i tidigare kommunistiska länder utgör EG-länderna ett politiskt och ekonomiskt föredöme. Regeringarna i Polen, Ungern och Tjeckoslovakien har som sin ambition ett fullvärdigt medlemskap i EG.
EG:s ekonomiska hjälp är viktig för att ekonomiska reformer skall kunna förverkligas. Inte minst viktig är möjligheten till handel med den stora EG-marknaden.
3. EG:s utveckling under de närmaste åren
Den vitalisering av det europeiska samarbetet, som inleddes i samband med att EG beslutade om enhetsakten och den inre marknaden 1987, fortsätter.
Under hösten 1990 samlades EG-ländernas regeringschefer två gånger, den senaste den 15 och 16 december i Rom. De startade formellt den process som på svenska kallas regeringskonferenser. Dessa två konferenser, som egentligen är en period av förhandlingar mellan medlemsländerna, handlar om dels den s.k. politiska unionen, dels den ekonomiska och monetära unionen. Det anses allmänt att en överenskommelse bör föreligga efter sommaren. En sådan överenskommelse kommer då att ligga till grund för en revision av Romtraktaten.
Redan med ledning av vad som avhandlades i Rom är det möjligt att dra slutsatser om vilka förändringar som i första hand kommer att övervägas. Sådana förändringar skulle generellt sett stärka EG och understryker betydelsen av svenskt medlemskap.
3.1 Politisk union
Detta begrepp används för ett närmare politiskt samarbete inom en rad områden.
3.1.1 Förstärkt inflytande för Europaparlamentet
Bland de viktiga inslag som kommer att övervägas är att parlamentet skall få initiativrätt, ökad kontroll över EG:s budget och verksamhet samt ett direkt deltagande när EG- kommissionen tillsätts. Man skall också finna former för att låta såväl de nationella parlamenten som regionala och lokala institutioner medverka i EG:s fortsatta utveckling.
3.1.2 Förstärkt utrikespolitiskt samarbete
Detta kan komma att ske genom att ministerrådet får ett entydigt beslutsansvar, kommissionen får initiativrätt och ett utrikespolitiskt sekretariat etableras. Kommunikén från mötet i Rom säger att EG skall uppträda med en röst utåt, speciellt i internationella organisationer och i förhållande till u-länder. Enighet skall vara grundregeln för beslut, men ett land skall kunna avstå från att delta i beslutet utan att därmed förhindra enighet. Man skall dock överväga om beslut skall kunna fattas med kvalificerad majoritet vad gäller genomförandet av tidigare överenskommelser.
Vad beträffar gemensam säkerhet talar man i kommunikén om en gradvis utvidgning av EG:s roll, särskilt beträffande nedrustning, fredsbevarande styrkor och liknande. Beträffande försvar sägs att detta måste övervägas med hänsyn till existerande åtaganden och med referens till att stärka banden inom NATO, dock med hänsyn till den traditionella positionen för andra medlemsstater, d.v.s. Irlands neutrala ställning.
I texten finns en särskild passus om den atlantiska länken, d.v.s. en betoning av att USA:s närvaro är viktig.
3.1.3 Europeiskt medborgarskap
Ett europeiskt medborgarskap skall inrättas. Förutom den frihet att bo och arbeta i vilket EG-land som helst som redan etableras inom ramen för den inre marknaden skall medborgarna i EG-länderna garanteras ett antal gemensamma rättigheter.
Utanför EG skall EG-ländernas medborgare åtnjuta ömsesidig hjälp och skydd från de olika EG-länderna. Medborgarskapstanken skall också förverkligas genom att man oavsett medborgarskap väljer Europaparlamentariker i det land man bor. Likaså skall rösträtten i lokala val utsträckas till alla EG-medborgare. Vidare talas om att inrätta en ombudsmannafunktion.
I begreppet kommer troligen också att ingå sociala aspekter, den mycket diskuterade sociala stadgan, varigenom alla EG-medborgare garanteras vissa juridiska och sociala rättigheter.
3.1.4 Utvidgat samarbete
Man talar i kommunikén från mötet i Rom också om att utvidga samarbetet inom bl.a. miljöskydd, forskning, energipolitik, infrastruktur samt kultur- och utbildningsutbyte.
En del av detta samarbete sker i dag formellt sett utanför EG:s ramar. Delvis handlar det om att skapa bättre förutsättningar för t.ex. forskar- och studentutbyte, men det kommer att finnas andra och nya konkreta inslag, t.ex. inom transportområdet. Samtidigt som transportområdet avregleras finns starka krav att bygga upp styrmedel som skapar förutsättningar för mindre miljöstörande transporter, t.ex. ett europeiskt nät för höghastighetståg.
3.1.5 Ökad effektivitet
Man strävar efter att EG lättare skall kunna ta beslut. Den viktigaste förändringen som skall övervägas är att ministerrådet i regel skall fatta beslut med majoritetsbeslut. I dag finns det viktiga områden där det krävs enighet. Man underströk också att uppbyggnaden av den politiska unionen måste åtföljas av förstärkta möjligheter för kommissionen att tillse att fattade beslut genomförs.
3.2 Ekonomisk och monetär union
Regeringscheferna sanktionerade vid mötet i Rom målet att skapa en gemensam valuta till andra hälften av 1990- talet. Det finns ett omfattande underlag som tagits fram av en kommitté under ledning av EG-kommissionens ordförande Delors. Centralsbankscheferna under ledning av Bundesbanksordförande Karl-Otto Pöhl har därefter föreslagit riktlinjer för en gemensam centralbanksfunktion. Enligt planerna skall i fas ett de olika valutorna samordnas inom ramen för ERM, det europeiska växelkurssamarbetet. Inflationstakten måste nedbringas i vissa länder.
I fas två, som inleds 1994, måste centralbankernas oberoende i förhållande till de nationella regeringarna garanteras, samtidigt som centralbankerna i praktiken underställs den gemensamma centralbanksstyrelsen (European System of Central Banks--ESCB).
I fas tre, om vilken beslut skall fattas 1997, skall en gemensam valuta kunna införas.
4. Sveriges val
Sverige och andra länder som nu står utanför EG står inför ett val -- att ansluta sig till det europeiska samarbetet inom ramen för EG eller att stå utanför.
För EFTA-länderna är denna frågeställning akut. Dessa länder har, i dag, de ekonomiska och politiska förutsättningarna att bli medlemmar av EG. Om det tidigare har funnits tvekan inom vissa kretsar inom EG att acceptera fler medlemmar är man nu medveten om att en utvidgning av medlemskretsen både är önskvärd och oundviklig.
Moderata Samlingspartiet har alltsedan svenskt medlemskap först aktualiserades kring 1960 förespråkat att Sverige skall bli medlem av EG. I partiets handlingsprogram, vars text i denna del antogs 1969, står t.ex.: ''När förutsättningarna föreligger för detta bör Sverige i samarbete med andra nordiska länder, och inom ramen för sin alliansfria politik, söka ett fullvärdigt medlemskap i EG.'' Förutsättningarna för att söka ett fullvärdigt medlemskap föreligger nu.
4.1 Rösträtt i Europa
Nu skapas ett demokratiskt europeiskt samarbete.
Motståndare till europeiskt samarbete hävdar ofta att medlemskap i EG innebär att ett land uppger sin suveränitet. I strikt formell mening är det riktigt att ett land som medlem i EG överlåter en del beslut åt EG:s gemensamma organ.
I realiteten innebär dock ett medlemskap att svenska medborgare och svenska politiker kan vara med att utforma besluten inom EG -- beslut som oavsett om Sverige är medlem i EG eller ej kommer att påverka oss i Sverige.
I ett utvecklat land är avhängigheten av omvärlden så stor att den nationella suveräniteten till en viss del är formell snarare än reell. Sverige kan inte föra en alldeles egen ekonomisk politik med mindre än att vi avskärmar oss från omvärlden på ett sätt som t.o.m. Albanien i dag tvingas överge. Sverige kan inte införa egna produktregler utan att det i längden drabbar oss själva genom att svenska företag får svårt att exportera sina varor och genom att svenska konsumenter får betala ett högt pris för sina varor.
Om Sverige blir medlem av EG får vi rösträtt i Europa. Det kommer att finnas svenskar i Europaparlamentets olika partigrupper. Ett svenskt statsråd kommer att lägga sin röst vid mötena i ministerrådet. Det kommer att sitta en svensk domare i EG-domstolen. När regeringscheferna möts kommer den svenske statsministern att vara en av deltagarna.
EG:s beslutsregler ger stort inflytande åt små länder. Både röstreglerna i ministerrådet och mandattilldelningen i Europaparlamentet ger en kraftig överrepresentation åt de små länderna. n
Tabell 1 Folkmängd och inflytande inom EG
Medlems länder invån. antal milj. kommissio- närer råds- ledamöter råds- röster parlaments- ledamöter
Belgien 10 1 1 5 24 Danmark 5 1 1 3 16 Frankrike 56 2 1 10 81 Grekland 10 1 1 5 24 Irland 4 1 1 3 15 Italien 57 2 1 10 81 Luxemburg 0,41 1 1 2 6 Nederländerna 15 1 1 5 25 Portugal 10 1 1 5 24 Spanien 39 2 1 8 60 Storbritannien 57 2 1 10 81 Tyskland 79 2 1 10 81 Summa 343 17 12 76 518
Blir Sverige medlem kan Sverige förväntas få 20--24 mandat i Europaparlamentet.
Beslutsreglerna i ministerrådet innebär för närvarande, inom de områden där majoritetsbeslut tillämpas, att ett förslag måste få 54 av 76 röster för att kunna antas. Det innebär att inte ens de fem största länderna, som tillsammans svarar för över 5/6 av folkmängden, gemensamt kan driva igenom sin vilja mot de övrigas uppfattning. När EG utvidgas kan man förvänta sig ungefär samma proportioner. Sverige skulle kunna erhålla fyra eller fem röster i ministerrådet.
Det innebär att de nordiska länderna tillsammans med något av de största länderna skulle kunna motsätta sig regler som man anser felaktiga.
Om man jämför en EEA-lösning (European Economic Area -- tidigare benämnd European Economic Space EES) med ett fullt medlemskap finner man att ett EEA-avtal i realiteten innebär att EFTA-länderna avsäger sig en del suveränitet utan att vinna något direkt inflytande på EG:s beslut. Moderata Samlingspartiet accepterar ett EEA-avtal som en kortvarig lösning i väntan på ett fullvärdigt medlemskap. Som permanent lösning är EEA emellertid otillfredsställande, bl.a. eftersom Sverige i realiteten blir underställt beslut som svenska medborgare eller dess valda representanter inte kan påverka.
4.2 Medborgarnas Europa
Nu skapas ett medborgarnas Europa inom EG. Det innebär att en medborgare i ett EG-land blir EG- medborgare med rätt att fritt röra sig inom hela EG, att arbeta, bo och äga egendom var hon eller han vill.
Detta medborgarnas Europa förverkligar en gammal dröm om att nationsgränser inte längre skall hindra individerna. Det kommer att bli naturligt att under längre eller kortare tid arbeta och bo i andra länder inom Europa liksom det blir ett vanligt inslag inom högre utbildning att under en tid studera vid ett universitet eller en högskola inom ett annat språkområde.
EG kommer att medföra nya rika livs- och utvecklingsmöjligheter för Europas invånare. Även svenska medborgare måste kunna dra nytta av dessa fördelar.
4.3 Den dynamiska Europamarknaden
Nu skapas en integrerad inre marknad inom EG. Den kommer att utgöra en bas för en dynamisk tillväxt. Om svenska företag inte kan vara fullvärdiga aktörer på den nya inre marknaden kommer de att förlora i konkurrens med företag inom EG. Det gäller svensk export till EG- marknaden, men också på externa exportmarknader och inte minst på den svenska marknaden.
Under andra hälften av 1980-talet skedde i praktiken en företagsflykt från Sverige, när ett stort antal företag investerade kraftigt inom EG. Bakgrunden till denna investeringsboom var bl.a. en fruktan för att svenska politiker inte skulle se fördelarna med ett svenskt medlemskap i EG. Företagen reagerade på detta med att ''gå med i EG'' på egen hand genom att skaffa tillverkande dotterbolag innanför EG:s gränser.
Det är också uppenbart att Sverige i de flesta utländska investerares ögon inte har varit ett attraktivt land att investera i. En av orsakerna har varit att Sverige inte är medlem av EG.
För svenska konsumenter skulle ett medlemskap i EG innebära fördelar. Förstärkt konkurrens inom t ex livsmedels- och byggmaterialsidan skulle leda till att konsumentpriser och boendekostnader pressas.
5. Sveriges väg till medlemskap i EG
Länge var Moderata Samlingspartiet ensamt bland partierna om uppfattningen att Sverige borde söka medlemskap i EG. De övriga stora partierna har nu reagerat på folkflertalets önskemål att även Sverige fullt ut skall delta i EG-samarbetet genom att i princip inta en positiv hållning till medlemskap.
Riksdagen gav i slutet av förra året regeringen i uppdrag att lämna in en medlemskapsansökan. Moderata Samlingspartiet anser att en sådan ansökan bör inlämnas under 1991.
Under detta år kommer de två regeringskonferenserna om politisk union respektive ekonomisk och monetär union att genomföras och avslutas. Dessa regeringskonferenser kommer att klarlägga vilka krav som ett framtida medlemskap kommer att ställa på Sverige.
5.1 Medlemskapsförhandlingar
Om en medlemskapsansökan inlämnas under 1991 är det sannolikt att EG under 1992 är beredd att uppta förberedande diskussioner med Österrike och Sverige samt andra EFTA-länder som under året kan komma att ansöka om medlemskap.
Förhandlingarna kommer egentligen att behandla övergångsregler i samband med att dessa länder inträder som medlemmar. Sverige eller andra EFTA-länder skall inte förvänta sig att kunna uppnå permanenta undantag från EG:s regler på några viktiga områden. Ett medlemskap i EG innebär att ett land accepterar gällande regler i utbyte mot dels ett stort antal fördelar, dels ett inflytande på hur EG:s framtida regelverk skall se ut.
Medlemskapsförhandlingar kan därför, jämfört med EEA-förhandlingarna, troligen genomföras förhållandevis snabbt. Det skulle innebära att ett färdigt avtal kan ratificeras av de sökande länderna respektive de nuvarande EG-medlemmarna under 1994 och att medlemskapet kan träda i kraft från årsskiftet 1994/95.
5.2 Folkomröstning
Moderata Samlingspartiet är övertygat om att det även vid denna tidpunkt kommer att finnas ett omfattande stöd för medlemskap både i riksdagen och bland allmänheten. Med tanke på att ett medlemskap i EG är en fråga av stor vikt för Sveriges framtid och att antagandet av ett avtal med EG enligt gällande grundlag kan hävdas ha karaktär och form av grundlagsändring bör dock frågan om godkännande av avtalet bli föremål för en folkomröstning.
Svenska folket skall då i folkomröstningen antaga eller förkasta det framlagda avtalet om medlemskap i EG.
Ett svenskt medlemskap i EG kommer att kräva vissa ändringar av grundlagen. Dessa gäller bl.a. 10 kap. regeringsformen, vilket behandlar förhållandet till andra stater.
Regeringen bör före december 1993 lägga fram förslag till grundlagsändringar på riksdagens bord, eftersom huvudregeln i regeringsformen föreskriver att förslag om grundlagsändring skall läggas fram senast nio månader före valet. Därmed kommer riksdagen att kunna fatta beslut en första gång i saken under våren 1994. I samband med 1994 års val bör frågan om EG-medlemskap bli föremål för folkomröstning. Riksdagen kan därefter slutligt fatta beslut i frågan om grundlagsändringarna. Sverige kan sedan inträda som fullvärdig medlem i EG vid årsskiftet 1994/95.
Det är mot bakgrund av den ovan angivna tidsplanen viktigt att arbetet med grundlagsändringarna snarast inleds.
5.3 Val till Europaparlamentet
I juni 1994 väljs representanter till Europaparlamentet för nära 350 miljoner européer inom EG-länderna. Med allra största sannolikhet kommer detta parlament att ha en starkare ställning än dagens Europaparlament. Det kommer att vara det centrala organet i det europeiska samarbetet.
Av formella skäl kommer Sverige sannolikt inte att kunna delta i Europaparlamentsvalet i juni 1994. I stället kommer troligen samma förfarande att tillämpas som när Spanien och Portugal inträdde som fullvärdiga medlemmar den 1 januari 1986. Då fick de nationella parlamenten utse Europaparlamentariker för återstoden av mandatperioden.
Även Sveriges Europaparlamentariker bör vara direkt valda av befolkningen.
Detta bör ske genom ett särskilt val i samband med valet den 18 september 1994. Ledamöterna blir inte formellt valda till Europaparlamentet utan riksdagen kommer att behöva konfirmera deras mandat. Under förutsättning av att den samtidigt anordnade folkomröstningen leder till ett bifall till svenskt medlemskap bör de svenska Europaparlamentarikerna kunna inträda i församlingen omedelbart efter det att det svenska medlemskapet vinner giltighet, troligen vid årsskiftet 1994/95.
Under förutsättning av att parlamentets storlek eller andra representationsregler inte ändras före nästa val kan man räkna med att Sverige kommer att erhålla 20--24 mandat.
Europa håller på att utvecklas till ett regionernas Europa. Inom ramen för nationerna blir regionerna allt viktigare. I de flesta EG-länder skapar man möjlighet till regional representation i Europaparlamentet genom en indelning av landet i flera olika valkretsar. Så bör även ske i Sverige.
Riket bör indelas i 4--5 valkretsar. Vid Europaparlamentsvalet, liksom vid riksdagsval, bör det finnas utjämningsmandat. Om t.ex. 15 av mandaten fördelas på valkretsar och återstående 7 är utjämningsmandat kan även små partier erhålla mandat i Europaparlamentet.
5.4 Svenskt förberedelsearbete
Det svenska arbetet på medverkan i det europeiska samarbetet har hittills varit ensidigt inriktat på EEA- förhandlingarna. Det krävs nu ett ordentligt förberedelsearbete inför ett svenskt EG-medlemskap.
5.4.1 Parlamentarisk arbetsgrupp
Förberedelsearbetet bör löpande följas av en parlamentarisk arbetsgrupp.
En överväldigande riksdagsmajoritet bestående av de fyra största partierna har enats om att ge regeringen mandat att inlämna en medlemsansökan. Moderata Samlingspartiet har jämte Folkpartiet i en reservation (1990/91:UU8) understrukit nödvändigheten av att en medlemsansökan inlämnas under innevarande år.
Förhandlingarna kring villkoren för det svenska inträdet i EG måste förberedas ordentligt. Det är också nödvändigt med en ordentlig analys av vilka politiska åtgärder som är nödvändiga i samband med Sveriges inträde i EG. En del av detta förberedelsearbete har redan skett i samband med EEA-förhandlingarna, men mycket återstår.
Genom en parlamentarisk arbetsgrupp kan representanter för partierna följa förberedelserna inför och förhandlingar kring medlemskap i EG. Därigenom kan det skapas kontinuitet och samstämmighet i frågan bland de partier som utgör den riksdagsmajoritet som stöder ett svenskt medlemskap i EG.
5.4.2 Förändring av svenska lagar och regler
Den socialdemokratiska regeringen har tyvärr under ett stort antal år uppvisat en negativ inställning till Sveriges medverkan i EG. Nu har partiet till synes ändrat uppfattning. Fortfarande återstår det dock för regeringen att i praktisk handling omsätta partiets nya uppfattning.
Ett viktigt område där det ännu återstår mycket gäller den nödvändiga anpassningen till EG-regler inom olika områden. Det finns i de allra flesta fall ingen anledning att invänta några EEA- eller medlemskapsförhandlingar. EG:s regler är kända och dessa kommer förr eller senare att påverka även oss svenskar. Därför är det viktigt att det bedrivs ett konkret och målinriktat arbete på att inträde i EG skall kunna ske så snabbt och konfliktfritt som möjligt. Hittills har arbetet gått alltför långsamt.
Arbetets omfattning och inriktning bör successivt redovisas för den ovannämnda arbetsgruppen.
5.4.3 Parlamentarisk grundlagskommitté
En parlamentarisk grundlagskommitté bör utvärdera dels de konstitutionella aspekterna av ett svenskt inträde i EG, dels regler kring val till Europaparlamentet. Den bör även lägga förslag till ändringar i riksdagsordningen som syftar till att skapa goda förutsättningar för riksdagsledamöterna att följa arbetet i EG och upprätthålla goda kontakter med de svenska ledamöterna i Europaparlamentet.
5.5 EEA-förhandlingarna
Förhandlingarna kring ett EEA-avtal har nu pågått i över ett år. Som vi ovan framhållit ser Moderata Samlingspartiet ett EEA-avtal som ett steg på vägen till medlemskap. Genom ett EEA-avtal kan delar av de s.k. fyra friheterna, som EG avser att uppnå genom att skapa den gemensamma inre marknaden, även komma Sverige och andra EFTA-länder till del redan 1993.
Som långsiktig lösning är däremot ett EEA-avtal otillfredsställande, dels eftersom det aldrig kan ge samma praktiska fördelar som medlemskap, dels därför att de EEA-länder som står utanför EG aldrig kommer att kunna få ett reellt inflytande på beslutsprocessen.
För svensk del är det därför viktigt att EEA- förhandlingarna slutförs snabbt i syfte att ge EFTA- ländernas medborgare och företag en så god möjlighet som möjligt att medverka på den inre marknaden.
De länder inom EFTA som skulle komma att bestämma sig för att även i framtiden stå utanför EG men som på specifika områden önskar särskilda samarbetsformer måste troligen lösa en del av dessa frågor på bilateral bas med EG. De nu pågående EEA-förhandlingarna kan inte lösa alla de problem som ett långsiktigt samarbete inrymmer.
6. Sveriges roll för EG:s framtida utveckling
Moderata Samlingspartiet hyser tillförsikt att Sverige vid mitten av 1990-talet skall bli fullvärdig medlem av den Europeiska Gemenskapen. Då kommer Sveriges medborgare att ha rösträtt i Europa.
Den svenska debatten om EG har hittills nästan enbart handlat om huruvida Sverige skall söka medlemskap i EG eller ej. Nu är det tid att diskutera hur Sverige och de svenska partierna skall agera inom ramen för EG. Hur skall EG utvecklas? Vilka områden skall omfattas av samarbetet? Vilka externa relationer skall EG utveckla?
6.1 Mångfaldens Europa baserad på subsidiaritetsprincipen
Vi vill medverka till skapandet ett mångfaldens Europa. Inom ramen för den Europeiska Gemenskapen skall individer och grupper kunna förverkliga olika idéer och tankar. EG betyder inte krav på konformitet -- tvärtom bör EG ge möjlighet att på enskild, lokal eller regional nivå bryta med existerande nationella konformitetskrav.
I framtidens Europa skall olika regioner kunna utvecklas efter sina förutsättningar och befolkningens preferenser.
En grundprincip för samarbetet inom EG måste vara subsidiaritetsprincipen, vilken Sverige har alla skäl att slå vakt om.
Enligt denna skall politiska beslut fattas på lägsta effektiva nivå. Det innebär att en överväldigande del av de politiska besluten kommer att fattas på nationell, regional och lokal nivå.
Inom ett och samma politiska område kan det finns frågor som bör avgöras på europeisk nivå, samtidigt som det finns andra frågor som mest effektivt regleras på regional eller nationell nivå. EG kommer troligen att fastställa övergripande minimiregler, medan nationer eller regioner sedan kan utveckla egna lagar efter sina egna förutsättningar.
Moderata Samlingspartiet anser att subsidiaritetssynsättet också måste prägla omfattningen av politiska beslut. Det politiska beslutsfattandet skall inskränkas till det absolut nödvändiga. Individer, familjer och andra institutioner i samhället skall själva avgöra alla de frågor som bäst sköts utanför den politiska sfären.
6.2 Medborgarnas Europa
Moderata Samlingspartiet vill förverkliga tanken på ett medborgarnas Europa, där alla EG-medborgare garanteras vissa europeiska rättigheter. Dit hör rättssäkerhet och näringsfrihet, men också rätten att fritt resa, arbeta och studera i hela EG.
Till detta kommer viktiga sociala stadganden. EG kan inte detaljreglera detta, men organisationen måste ställa upp riktlinjer och minimikrav för t.ex. utbildningsmöjligheter, socialt försäkringsskydd, arbetsmiljö och likabehandling mellan könen. Olika länder och regioner måste få möjlighet att lösa dessa frågor på olika sätt, men i princip skall en EG-medborgare kunna känna samma trygghet i alla medlemsländer.
6.3 Fria marknader inom EG
EG är en sammanslutning av marknadsekonomier. I begynnelsen av det europeiska samarbetet inom ramen för EG fanns åtskilliga inslag av regleringar av olika näringar. Efter hand har dessa avvecklats och EG är i dag en klar förkämpe för en marknadsekonomi med fri konkurrens. Tanken bakom den gemensamma inre marknaden är just att tillåta fri konkurrens utan hänsyn till nationellt ursprung inom praktiskt taget alla områden. Detta är nu på väg att förverkligas.
Därför avvecklas nu en rad olika regleringar i de olika EG-länderna. Arbetet i EG-kommissionen med konkurrensfrågor är viktigt -- genom ett tydligt regelsystem kan den fria konkurrensen främjas.
Praktiskt taget alla länder har komplicerade regleringsmekanismer för jordbrukssektorn. En av EG:s tidiga framgångar har varit den gemensamma jordbruksregleringen. Nationell acceptans vanns dock till priset av ett mycket komplicerat regleringssystem och en hög subventionsgrad.
Livsmedelspriserna är lägre i EG än i Sverige och de andra nordiska EFTA-länderna. Detta beror till stor del på lägre skattetryck och kostnadsläge. Ett medlemskap i EG skulle pressa livsmedelspriserna.
Det finns anledning för Sverige att i framtiden aktivt verka för att EG:s jordbrukspolitik utvecklas i riktning mot färre regleringar och minskad stödnivå.
6.4 Frihandel i världshandeln
Moderata Samlingpartiet är entydig anhängare av frihandel. Genom frihandel utnyttjas jordens resurser på bästa möjliga sätt till gagn för alla.
Såsom medlem av EG kan ett land i princip inte föra en egen handelspolitik. Därför är det viktigt att Sverige klart tar ställning för att EG skall föra en frihandelspolitik. EG som helhet gynnas lika litet som ett enskilt land i längden av protektionism.
Därför måste frihandelsprinciperna utvecklas vidare. Oavsett hur de nu pågående GATT-förhandlingarna avslutas krävs det fler insatser för internationell frihandel. EG måste aktivt arbeta för detta.
Det är viktigt att industriländerna löser sina handelspolitiska motsättningar. Konsekvenserna för världsekonomin av ett s.k. handelskrig mellan de stora handelsblocken, Europa, Nordamerika och Japan med Sydostasien, kan lätt bli förödande. Alla parter skulle tjäna på fri konkurrens. Inom kretsen av OECD-länder borde tanken på de fyra friheterna -- den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och människor -- kunna förverkligas.
Frihandel är ännu viktigare för utvecklingsländerna. De måste få tillgång till marknader för sina produkter. Utan frihandel kan inte utvecklingsländerna utvecklas. EG har genom det s.k. Lomé-fördraget givit förmånlig behandling till många produkter från utvecklingsländerna.
Moderata Samlingspartiet har länge kritiserat de speciella kvantitativa restriktionerna för export av tekoprodukter från u-länder, de s.k. multifiberavtalen. Sverige kommer, i enlighet med vårt förslag, inte längre att sluta några nya multifiberavtal. Inom EG vill man fortfarande använda multifiberavtalen för att hålla nere importen av billiga teko-produkter. Sverige bör inom EG arbeta för att multifiberavtal och andra inskränkningar av frihandelsprinciperna snarast upphör.
6.5 Valutaunion för stabilitet och effektivitet
Erfarenheterna i flera europeiska länder visar att en nationellt kontrollerad valuta leder till hög inflationstakt och återkommande spekulationer om förekommande växelkursförändringar.
Inflation skadar ekonomin genom att de marknadsmässigt motiverade prisförändringarna skyms av den allmänna prisstyrningen. Inte ens med ett sofistikerat indexeringssystem är det möjligt att helt undvika att vissa personer eller grupper konsekvent förlorar på inflationen.
Endast ett fåtal länder har visat förmåga att kontrollera inflationen. Gemensamt för dessa har varit en försiktig finanspolitik och en stram penningpolitik, styrd av en självständig centralbank.
För att en gemensam europeisk valuta skall kunna förverkligas är det viktigt att alla medverkande länder ålägger sig finanspolitisk disciplin. Ett land som förstör statsfinanserna genom en dålig politik kan inte förvänta sig hjälp från de övriga länderna. Finansiering av de enskilda ländernas budgetunderskott ''genom sedelpressarna'' förhindras automatiskt genom att en gemensam centralbank inrättas. Samma krav måste givetvis ställas även vad gäller EG:s centrala budget. Därtill bör ett land normalt endast lånefinansiera i en utsträckning som högst motsvarar de offentliga investeringarna.
Den gemensamma centralbanken måste få en fristående ställning.
Det finns många vinster med en gemensam europeisk valuta. Osäkerheten vid handel med andra delar av EG minskar och transaktionskostnaderna för att växla pengar försvinner i princip. Genom en gemensam europeisk valuta skapas dessutom en ny stark reservvaluta i värlshandeln -- en valuta som troligen blir viktigare än dollar och yen. Det kan öka stabiliteten på valutamarknaderna.
Beräkningar tyder på att välfärdsvinsterna på grund av minskade transaktionskostnader inom EG kan uppgå till mellan 100 och 150 miljarder kronor per år. Vinsterna är proportionellt sett större för små länder med stor utrikeshandel.
Men den allra viktigaste vinsten är att en enskild regering inte längre kan agera kortsiktigt och föra en politik som leder till inflation.
Det är i första hand företag som handlar med utlandet som kommer att märka fördelarna med en gemensam valuta. För huvuddelen av medborgarna innebär en gemensam valuta också en praktisk fördel vid utlandsresor.
Moderata Samlingspartiet anser att valutasamarbetet inom EG bör leda till en gemensam valuta som ersätter de nuvarande nationella valutorna.
Sverige bör aktivt arbeta för att valutaunionen snarast möjligt förverkligas.
6.6 Aktiv europeisk miljöpolitik
Sedan miljöfrågorna stadgemässigt infogades i EG:s verksamhetsområde 1987 har det skett en snabb och dynamisk utveckling i miljövänlig riktning. Därför finns det anledning att hysa stor tilltro till att EG i framtiden kan göra grundläggande insatser för miljön i Europa. Om Sverige och andra EFTA-länder blir medlemmar av EG kan de arbeta för att ytterligare aktivera miljöpolitiken inom EG. Det bör vara en viktig uppgift för Sverige att driva dessa frågor.
Genom EG kan Sverige vara med om att fastställa miljöregler för mer än 350 miljoner européer. Givetvis är i många fall sådana viktigare för miljön än särskilda svenska regler, som bara omfattar 8,5 miljoner människor i Sverige.
Miljöproblemen gör inte halt vid nationsgränserna. Vissa frågor, t.ex. kring klimatförändringarna, måste angripas på global basis. EG kan såsom ett tungt block av länder spela en betydelsefull roll i det internationella miljöarbetet. EG har t.ex. utarbetat en gemensam klimatvårdsstrategi.
Luftföroreningar måste oftast bekämpas på internationell nivå. I ett avgränsat geografiskt område som Europa är det mycket möjligt att utsläpp i ett land förorsakar skador i grannländerna. Samma förhållande gäller beträffande föroreningar i havet. Inom dessa områden är därför EG-regler särskilt viktiga.
EG:s miljökrav fungerar som en miniminivå. Länder som vill införa strängare miljökrav har rätt att göra det. Sverige bör arbeta för att minimikraven successivt skärps.
För att förstärka miljöskyddet har EG bestämt att obligatoriska miljökonsekvensbedömningar och väl definierade kvalitetsnormer för vatten och luft skall införas. I Sverige pågår utredningar.
EG-samarbetet tvingar en del medlemsländer att skärpa miljökraven. Storbritannien vägrade till exempel att skriva under det s.k. svavelprotokollet angående minskningar av svavelutsläppen. EG som helhet har dock skrivit under svavelprotokollet, vilket innebär att Storbritannien därmed också tvingas att följa överenskommelsen.
Ett EG-medlemskap skulle därför bland annat kunna leda till att Sverige tvingas följa till exempel Bern- konventionen om skydd för utrotningshotade växter och djur.
För att EG effektivt skall kunna angripa miljöproblemen krävs en gemensam miljötillsynsmyndighet. I mars 1990 enades EG:s miljöministrar om att inrätta en europeisk miljöbyrå, European Environment Agency. Den skall skapa ett europeiskt nätverk för miljöinformation och observation och kan få en betydelsefull roll vad gäller kunskapsuppbyggnad. Enligt vår mening måste European Environment Agency förstärkas och även få i uppgift att direkt kontrollera hur de olika medlemsländerna uppfyller EG:s miljödirektiv.
6.7 Ansvar för Central- och Östeuropa
Alla demokratiska europeiska länder som har fungerande marknadsekonomier måste kunna delta i det europeiska samarbetet. När tiden är mogen skall därför alla sådana länder vara välkomna som fullvärdiga medlemmar i EG.
EG kommer under det närmaste decenniet att ha ett särskilt ansvar för de nya demokratierna i Europa. För dessa länder i Central- och Östeuropa är det viktigt med ett starkt Västeuropa.
I första hand måste EG ge dessa länder möjlighet till frihandel med Västeuropa.
EG måste också hjälpa dessa länder att få utländska investeringar. I vissa fall kommer det att bli nödvändigt med rent ekonomiskt stöd.
6.8 Nordiskt samarbete
De nordiska länderna utgör i många stycken ett gemensamt kulturområde tvärs över nationsgränserna. De skandinaviska språken står varandra så nära att danskar, norrmän och svenskar oftast utan problem kan tala med varandra på sina hemspråk. Den folkliga kulturen uppvisar stora likheter i alla de fem nordiska länderna. Men Norden är samtidigt, såväl kulturellt som ekonomiskt, en del av Europa.
Varje enskilt nordiskt land måste utifrån sina egna förutsättningar finna former för det europeiska samarbetet. Men inget land kan i sina överväganden bortse från den styrka ett samlat Norden i EG skulle innebära eller den försvagning som en ny splittring av Norden skulle innebära. Moderata Samlingspartiet anser att det vore till fördel för Norden och det nordiska samarbetet om de nordiska länderna vore medlemmar av EG.
Det finns redan sedan det förra århundradet en tradition av samarbete bland de nordiska länderna. Det finns nu en nordisk passunion, en gemensam arbetsmarknad och ett nordiskt socialförsäkringsavtal.
Danmark har sedan över femton år både varit medlem av EG och medverkat i det nordiska samarbetet.
Medlemskap i EG för flera nordiska länder ger möjligheter att ytterligare utveckla det nordiska samarbetet. Enskilda EG-medlemmar kan aktivt samarbeta även utanför EG:s institutioner. När gränskontrollerna för individer nu skall tas bort mellan sex av EG-länderna sker det inom ramen för den s.k. Schengen-gruppen.
De nuvarande nordiska institutionerna kan utgöra basen för ett fördjupat samarbete på många områden. Så borde t.ex. den gamla tanken på gemensam nordisk lagstiftning åter prövas. På kulturområdet finns också stora möjligheter till fruktbringande samarbete.
Men redan nu bör det tas steg för utvidga det nordiska samarbetet inför de vidare europeiska uppgifterna. Ett Nordiskt Politiskt Samarbete (NPS) enligt samma mönster och liknande inriktning som det nuvarande EPS-samarbetet inom EG bör övervägas.
Genom NPS skulle de nordiska länderna kunna agera med större tyngd i olika europeiska utrikespolitiska frågor.
7. Europeiskt inflytande på svensk politik
Ett medlemskap i EG kommer även att förändra svensk politik och samhällsdebatt.
När välfärdssystemen i Sverige jämförs med andra västeuropeiska lösningar kommer behovet av förändring att bli än mera uppenbart. Svenskar kommer inte att acceptera vårdköer när andra västeuropéer inte gör det. När svenskt skol- och universitetsväsende direkt jämförs med andra länders kommer viktiga förändringsimpulser att spridas i Sverige. När svenskar direkt, ecu för ecu, kan jämföra löner, skatter och priser i olika europeiska länder kommer kraven på sänkt skattetryck och högre effektivitet att resa sig än starkare.
Politiska och ekonomiska förändringar skulle gjort sig gällande i Sverige även om vi inte hade haft möjligheten att medverka i det europeiska samarbetet. Inget land kan leva avskuret från impulser utifrån, men Sveriges närmande till och framtida medlemskap i EG kommer snabbt att öka medvetandet om behov och möjligheter till förändringar.
Den politik Moderata Samlingspartiet lägger fram under denna motionsperiod innehåller förslag till nödvändiga förändringar på praktiskt taget alla samhällsområden. Härigenom vill vi också lägga en god grund för Sveriges framtida roll i Europa.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör inlämna en medlemskapsansökan i EG under innevarande år,
2. att riksdagen hos regeringen begär tillsättandet av en parlamentarisk arbetsgrupp i enlighet med vad som i motionen anförts,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående förberedelser inför val av svenska representanter i Europaparlamentet,1]
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående EEA-förhandlingarna,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående subsidiaritetsprincipen,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående framtida europeiskt valutasamarbete,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående frihandelsprincipen, 3]
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om European Environment Agency.
Stockholm den 11 januari 1991 Carl Bildt (m) Lars Tobisson (m) Ingegerd Troedsson (m) Anders Björck (m) Görel Bohlin (m) Rolf Clarkson (m) Rolf Dahlberg (m) Ann-Cathrine Haglund (m) Gunnar Hökmark (m) Gullan Lindblad (m) Bo Lundgren (m) Arne Andersson (m) i Ljung Sonja Rembo (m)
1 1990/91:K703 2 1990/91:Fi202 3 1990/91:N204