På förslag av utrikesutskottet gjorde riksdagen förra året
ett särskilt uttalande dels om lönesituationen för
utrikesdepartementets hemmastationerade personal och
dels om den utlandsstationerade personalens medföljare-
frågor.
Ur utrikesutskottets betänkande 1989/90: kan följande
citeras:
En särskild svårighet ligger i den s.k.
medföljandeproblematiken, vilken utskottet tidigare
behandlat. Enligt utskottets mening måste
utrikesförvaltningen ges möjlighet att sörja för att dess
anställda och medföljande makar får acceptabla
ekonomiska villkor, utomlands och hemma. Detta kan ske
på olika sätt; i första hand genom förbättrade möjligheter
till yrkesarbete för den medföljande eller genom ekonomisk
kompensation för utebliven inkomst samt förbättrade
pensionsförmåner.
Därtill kommer att den medföljandes, dvs. i de flesta fall
hustruns, roll hittills undervärderats. Både genom eget
yrkesarbete och genom stödfunktion till den utsände spelar
den medföljande en viktig roll för utrikesförvaltningen.
Dessa frågor är inte nya. Redan i 1975 års utredning om
personalpolitiken inom utrikesförvaltningen belystes de.
UD-familjernas situation utreddes i en partssammansatt
kommitté 1979 liksom i ''Utrikesförvaltningens inriktning
och organisation'' 1988. Riksdagsman Gunnel Jonäng (c)
krävde i en motion 1983 skyndsamma åtgärder. Flera
rapporter och promemorior har utarbetats, en 1981 och en
annan 1987.
Den 29 mars 1990 tillsattes en ensam utredare,
ambassadör Åke Berg att ytterligare utreda dessa frågor. I
augusti 1990 överlämnades hans utredning till
utrikesministern.
I utredningen föreslås ett flertal åtgärder för att förbättra
situationen för de utlandsstationerade anställdas
medföljande. Dessa är förhållandevis inte många. Den 1
juli 1990 var makor, makar och sambor 563. Men gruppen
är viktig. Dessutom kan detta problem bli riktigt svårlöst för
statsmakterna som arbetsgivare om morgondagens
medföljare vägrar att acceptera nuvarande levnadsvillkor.
Sammanfattningsvis föreslår utredningen:
Ett generellt makebidrag om två basbelopp per år att
utgå till utlandsstationerade UD-makar, som ej har
arbetsinkomst. Bidraget skall beskattas och vara ATP-
grundande.
En ny anställningsform skapas på försök vid
utlandsmyndigheter med tidsbegränsad arvodesanställning
för projekt eller uppdragsverksamhet.
Medflyttandebidrag, som nu utgår för försvarets
personal, skall också utgå till UD-makar.
En handläggartjänst för medföljare-frågor bör inrättas
vid administrativa avdelningen i utrikesförvaltningen.
Huvuduppgiften skall bl.a. vara att aktivt hjälpa UD-
makar -- icke minst ej svenskfödda -- att få arbete hemma
och ute.
Bilaterala diskussioner om arbetstillstånd för UD-makar
måste genomföras.
UD-makar måste få särskilt stöd vid dödsfall och
skilsmässa. Detta gäller alldeles särskilt äldre som
exempelvis inte kunnat skaffa poängår i ATP.
Den igångsatta utbildningsverksamheten för dessa
grupper bör ytterligare utvecklas.
Det kan nu slås fast att utredningsarbetet under de
senaste 15--16 åren nått en slutpunkt. Nu är det dags att gå
till beslut och att vidtaga åtgärder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
de UD-anställdas medföljandefrågor omgående löses i
enlighet med föreliggande utredningsförslag.