Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
Under allmänna motionstiden 1987 lades en
trepartimotion (s, fp, c) om att avsevärt höja anslaget F 3
Information om freds- och nedrustningssträvanden m.m.
under utrikesdepartementet. Riksdagen biföll motionen
och anslaget höjdes från drygt 9 milj.kr. till 15 milj.kr.
Vidare föreslogs i motionen att anslaget skulle ges en ny
beteckning nämligen Information, studier och forskning om
freds- och nedrustningssträvanden m.m. Detta gjordes för
att markera att visst stöd nu skulle kunna utgå från detta
anslag till de enskilda organisationers studier och forskning,
som tidigare kunnat erhålla bidrag från fredslotteriet.
Därefter höjdes anslaget de följande två åren med 5
milj.kr. och med 1 milj.kr. budgetåret 1990/91. I den senaste
budgetpropositionen föreslås oförändrat anslag dvs. 26
milj.kr. med hänvisning till det statsfinansiella läget.
I trepartimotionen framhölls att ''det ligger ett stort
värde i att svenskt uppträdande i säkerhetspolitiska frågor
är föremål för en ständig, folklig granskning. Detta är en
central punkt i vårt vaktslående om demokratiska fri- och
rättigheter.'' Motionärerna tyckte det var olämpligt att låta
denna verksamhet vila på så osäker grund som folks intresse
för lotteri. De ansåg att det föreföll rimligt att ett
kontinuerligt och väsentligt ökat stöd skulle ges till sådan
verksamhet. Som riktpunkt för medelsanvisningen
nämndes en promille av försvarskostnaderna.
Försvarskostnaderna uppgår under nuvarande budgetår
till 35 milj.kr. Det betyder att informationsanslaget för att
utgöra en promille skulle vara 35 milj.kr. Även om det kan
finnas invändningar mot denna typ av koppling, så skulle
riktmärket ändå kunna gälla. En plan bör upprättas hur
denna målsättning skall kunna uppnås.
Utrikesdepartementet beviljar från anslaget
Information om freds- och nedrustningssträvanden m.m.
dels grundbidrag till enskilda svenska organisationer och
dels projektbidrag. Projektbidragen utgjorde budgetåret
1987/88 cirka tre fjärdedelar av den totala summan. Sedan
dess har dess andel successivt sjunkit. I årets
budgetproposition föreslås den utgöra hälften.
Det är svårt att veta hur den egentliga styrningen av
anslagsfördelningen går till. Vilka principer gäller? Vilka
resonemang ligger bakom uppdelningen på grundbidrag
och projektbidrag? När medelstilldelningen totalt inte ökar
utan i realiteten minskar så får dessa frågor allt större
betydelse.
I trepartimotionen framhölls vikten av kontinuitet.
''Forskning om den skall bli meningsfull och effektiv, bör ha
ett långsiktigt perspektiv.'' Detta synsätt gäller i högsta grad
även idag.
Enligt årets budgetförslag får alla de ''gamla
fredsorganisationerna'' minskade grundbidrag och ytterst få
projektbidrag.
För att effektivt kunna utnyttja anslaget Information,
studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m.m. krävs enligt min mening en översyn av de mål och
riktlinjer som gäller för anslagets fördelning.
Hemställan
Med hänvisning till vad som anförts ovan hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av mål och
riktlinjer vad gäller fördelningen av anslaget Information,
studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m.m.
Stockholm den 25 januari 1991
Ingela Mårtensson (fp)