De alkoholrelaterade problemen i tredje världen är
tyvärr tilltagande. De lägger ytterligare sten på den börda
som torka, inflation, befolkningsökning, ekonomisk
stagnation etc utgör. En växande alkoholkonsumtion
försvårar och förstärker de övriga problemen, dessutom
inverkar konsumtionsökningen generellt sett mycket
negativt i utvecklings- och samarbetsprojekt som drivs med
biståndsmedel.
Tyvärr finns det få forskningsrapporter eller andra
faktasammanställningar som belyser problematiken.
Skatteintäkterna för alkoholdrycker svarar även i u-länder
för en icke föraktlig del av statsinkomsterna, vilket
naturligtvis leder till att intresset för konsumtionsminskning
är litet.
Orsaker till konsumtionsökningen
När utbudet av alkohol ökar, till priser som folk kan
betala, då ökar också konsumtionen. Det traditionella
drickandet var omgärdat av olika begränsningar, vilka
saknas när det gäller den alkoholkonsumtion som de
västerländska dryckesvanorna fört med sig. Nya vanor
uppstår också kring de traditionella, hemmagjorda
dryckerna i takt med penningekonomins utbredning.
I korthet kan orsakerna till den ökande
alkoholkonsumtionen i tredje världen sammanfattas i
följande punkter:
Ökad import från i-länder
Här spelar tyvärr Sverige som i-land en kontraproduktiv
roll,som inte kan accepteras. Redan Vin & Sprit AB:s sätt
att marknadsföra Absolut Vodka internationellt ger bevis
för detta. Vin & Sprit AB:s export ökar också snabbt.
Exporten av brännvin och vodka har t.ex. ökat från l30 670
000 kr. l987 till 231 024 000 kr. l989 enligt SCB:s databas.
Marknadsföringen riktar sig inte heller, som Vin & Sprit
AB har hävdat inför riksdagen, bara till länder med väl
utvecklad infrastruktur och ekonomi. Av statistik från l989
framgår att Guatemala, Honduras, Costa Rica, Namibia
och Dominikanska republiken ingår bland de länder Vin &
Sprit AB riktar sig till. Till Namibia lyckades man t.ex.
exportera 28 431
liter och till Dominikanska republiken 30 886
liter under l989. Till andra u-länder har man lyckats
få en kraftig stegring av exporten -- till Thailand t.ex. från
ca 4 000
liter l987 till ll 700
liter l989. Exporten till Filippinerna har ökat från
900 liter l987 till 11 700
liter l989. Panama är, vid sidan om USA, ett av
företagets mest lönsamma exportländer per invånare
räknat. Där har försäljningen ökat från 29
100 liter l987 till 70 710
liter l989.
Och i t.ex. Nigeria tillkom från slutet av 1970-talet till
slutet av 1980-talet 24 ölbryggerier. Spritimporten till
samma land ökade mellan 1981 och 1983 med 30 gånger!
Detta är dubbelmoral. Huvudmotivet för det svenska
monopolsystemet för alkohol är att eliminera vinstintresset
och förhindra konsumtionshöjande marknadsföring. Att av
svenska staten ägda företag bedriver intensiv
marknadsföring av spritdrycker i bl.a. utvecklingsländerna
är ägnat att minska trovärdigheten för det svenska
biståndsarbetet.
Ökad tillgänglighet
Utvecklingsländerna har inte den lagstiftning vi är vana
vid för att kunna begränsa den allmänna tillgängligheten till
alkohol. Handelsmonopol, utskänkningstider och andra
liknande restriktioner är mycket sällsynta. Någon mer
omfattande upplysningsverksamhet förekommer inte
heller. Här bör de svenska frivilligorganisationerna i sitt
biståndsarbete kunna spela en mer framträdande roll.
Ökat välstånd
Ett relativt sett ökat ekonomiskt välstånd bland stora
grupper medför att flera har pengar att spendera på barer
och andra försäljningsställen för alkohol.
Mediernas budskap
Tidningar, TV, affischtavlor etc sprider bilder av
framgångsrika människor, vars framgång verkar höra ihop
med att de dricker just den eller den spritsorten. För att åter
hämta exempel från Nigeria: De 17 dagstidningarna får sina
inkomster till 25 % från annonser och av annonserna
handlar ca 50 % om alkohol!
Historiska beteenden
Som en reminiscens av kolonialtiden förekommer att
många västerlänningar som idag bor i tredje världens länder
ofta tycks göra sitt bästa för att föra sina alkoholtraditioner
vidare och stärka intrycket att det är ''flott'' och ''bildat'' att
dricka kraftigt. Detta felaktiga beteende kan i u-landsmiljö
skapa oönskad efterföljd.
Västerländskt berusningsbeteende
Med de västerländska alkoholvanorna har även följt de
därmed sammanhängande berusningsbeteendena. I flera
områden t.ex. bland Basutofolket i södra Afrika, var
alkoholförtäringen traditionellt sett inte förknippad med
våld och slagsmål, något som dock numera gjort sitt intåg
i kölvattnet av införande av europeiskt öl och destillerade
drycker.
Statligt intresse
Skatteinkomster från alkoholförsäljning är i många
stater en av de viktigaste inkomstkällorna. Intäkterna kan
svara för en oproportionerligt stor andel av de totala
statsinkomsterna. De arbetstillfällen som skapas i
bryggerier är heller inte ointressanta i länder med närmast
oändlig arbetslöshet.
Försvagade motkrafter
Det traditionella drickandet omgavs av klara gränser.
Berusning var tabubelagd, debutåldrarna var betydligt
högre -- flera faktorer bidrog till att begränsa
skadeeffekterna. Idag innebär de sociala omvälvningarna,
med urbanisering, familjeupplösning och nya
levnadsmönster även att nya dryckesmönster anammas.
Konsekvenser av alkoholkonsumtionsökningen
Konsekvenserna av den ökande alkoholkonsumtionen
liknar på flera punkter de effekter som sedan länge kunnat
dokumenteras i Sverige och andra industriländer. De kan
sammanfattas enligt följande:
Ekonomiska konsekvenser
I t.ex. Zambia och Tanzania beräknas ca 15 % av
statsinkomsterna bestå av skatter och andra avgifter på
alkohol. Kostnadssidan är p.g.a. sjuk- och
socialvårdssektorernas begränsade omfattning betydligt
svårare att dokumentera. Det faktum att en stor del av
trafikskadorna och våldsbrotten hänger samman med
alkoholförtäring registreras inte.
Folkhälsan
Enligt bedömningar av professor Alan Haworth som
studerat alkoholproblematiken i Zambia under många år är
alkoholberoende en av de vanligaste orsakerna till
undernäring. Kopplingen mellan barns undernäring och
föräldrars alkoholmissbruk är uppenbar enligt Haworth,
något som uppmärksammats i mycket liten grad.
Skador och kriminalitet
Till sjukhusens akutmottagningar kommer offren för
våld, eldsvådor och trafikolyckor -- nära relaterade till
alkoholförtäring. Senare tids alkoholforskning har klart
visat att alkoholberoende utgör en mindre del av de skador
som orsakas av alkoholkonsumtion.
Våld och kriminalitet är i likhet med i industrialiserade
länder starkt relaterat till alkohol. En studie i Dar es Salaam
1981 visade att vid 80 % av alla anhållanden för våld mot
person vid ett par polisstationer var gärningsmannen
och/eller offren alkoholpåverkade.
Eliten
I de flesta utvecklingsländer är skaran av välutbildade
mycket liten. I dessa grupper finns emellertid en
överrepresentation av alkoholberoende av västerländsk
typ. Sårbarheten blir stor när de som skall leda ett land
framåt i tilltagande grad fastnar i alkoholberoende.
Familjeplanering och sexuellt överförda sjukdomar
Erfarna familjeplanerare, t.ex. i Kenya, vittnar om att
alkoholen utgör ett verksamt hinder för familjeplaneringen.
Alkoholen är även en viktig faktor vid aidsspridning,
veneriska sjukdomar och prostitution.
Åtgärder
Att bemästra hela den komplicerade problembild som
tecknas ovan kräver naturligtvis en rad insatser av större
och mindre karaktär. Det är tredje världens länder, med
stöd från t.ex. WHO och andra FN-organ samt från
industriländerna, som själva måste ta sig an uppgiften. Det
behövs bl.a.:utvidgad forskning om
alkoholkonsumtionen i utvecklingsländernaen
restriktiv statlig alkoholpolitik och en effektiv
lagstiftning, förslagsvis enligt WHO:s riktlinjer
information, utbildning och debatt i länderna
folkliga rörelser och opinionsbildning.
Svenska insatser
I de svenska biståndsprojekt som SIDA driver bör i
framtiden alkoholfrågan uppmärksammas. Ett
jordbruksprojekt som riktar sig till kvinnorna men låter
männen sitta kvar och lägga pengarna på barens utbud
förfelar sin verkan, likaså ett familjeplaneringsprojekt som
inte integrerar alkoholupplysning. Det borde utredas i
vilken grad alkoholproblem utgör hinder för måluppfyllelse
och effektivt genomförande av biståndsprojekt. Likaväl
som miljöaspekterna inverkar på många biståndsområden
och numera återfinns som ett av de övergripande
biståndsmålen, bör övervägas att lyfta fram alkoholen som
utvecklingshinder i biståndsverksamheten.
Vidare bör svenskar i biståndstjänst reflektera över sina
egna alkoholvanor och ta ställning till hur deras agerande
påverkar människor de arbetar och umgås med. Det är
väsentligt att de inte obetänksamt för vidare västerländska
alkoholvanor, som kan bidra till att biståndsinsatserna inte
får avsedd effekt.
Aktualisering av denna problematik med
biståndsmottagande länders regeringsföreträdare kan vara
känsligt och kanske föga framgångsrikt. Motkrafterna får
då stöttas på annat sätt, t.ex. genom stöd till enskilda
svenska organisationers biståndsprojekt som inriktas på
information och utbildning i alkoholfrågan samt genom stöd
till folkliga rörelser med alkoholupplysning och
opinionsbildning på programmet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om alkoholens roll som
utvecklingshinder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att beakta alkoholproblematiken
vid utformningen och tillämpningen av svenskt bistånd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskning om alkohol
som utvecklingshinder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att alkoholupplysningsprojekt
bör kunna få stöd inom ramen för anslaget till enskilda
organisationers biståndsarbete.
Stockholm den 25 januari 1991
Anders Castberger (fp)