Organisationsformen för Sveriges importfrämjande organ
Exportfrämjande är en central uppgift för länder med
utlandsberoende ekonomi och näringsliv. Företagens
exportarbete stöds av offentliga insatser i olika former.
Sverige satsar av budgetmedel ca 250 miljoner kronor på
direkt exportfrämjande. Till detta kommer kostnader för
det svenska exportkreditsystemet och andra insatser från
regeringskansliet med exportfrämjande karaktär.
Utveckling av exporten är viktig även för länder med
mindre utvecklad ekonomi. Här är de egna
exportinsatserna ofta mera trevande och ofullständiga.
U-länderna
Mot denna bakgrund är insatser för att stödja u-
ländernas export väl motiverade och utvecklingsfrämjande.
Genom att utveckla och öka exporten av
konkurrenskraftiga u-landsprodukter skapas ett livskraftigt
näringsliv i u-länderna.
Sverige var ett av de första länderna som tog
konsekvenserna av denna insikt och satsar särskilda
resurser för att främja exporten av u-landsprodukter till
Sverige. Självständiga importkontor finns nu i många i-
länder. Sedan 1975 arbetar Importkontoret för u-
landsprodukter som offentlig myndighet med syfte att
främja import från u-länderna. Cirka 25 miljoner kronor
plus särskilda medel för insatser i södra Afrika står f.n. till
IMPOD förfogande. Organisationen har verksamt bidragit
till ökad kunskap om u-landshandel och ökade kontakter
och svensk import av u-landsprodukter under de 15 år
IMPOD verkat.
Östeuropa
Många av de argument som låg bakom IMPOD:s
tillkomst är giltiga för de öst- och centraleuropeiska
länderna i dag. Företag får nu ta eget ansvar för
produktutveckling, produktion och för export.
Målsättningen är att skapa ett starkt näringsliv som grund
för ekonomisk, politisk och social utveckling och stabilitet.
Här finns en konkret möjlighet för Sverige att under en
uppbyggnadsperiod bidra med kunskap och hjälp. Ett sätt
att göra detta är att stödja de öst- och centraleuropeiska
ländernas export till Sverige på samma sätt som görs i u-
länderna.
För att importfrämjande i offentlig regi skall bli effektivt
krävs en nära anknytning till näringslivet. Det är viktigt att
exportörerna, som i allt större omfattning är privata
företag, känner igen sig. De vill ha hjälp av en företagsnära
organisation, inte av en myndighet. Regeringen har
presenterat ett förslag, som skulle innebära en
sammanslagning av IMPOD med SIDA:s industribyrå och
SWEDFUND till ett särskilt biståndsorgan för
industriutveckling. Organen har olika intressenter och
målgrupper och skild inriktning på verksamheten. För ett
importfrämjande organ är kontakten med och stödet till
företag i exportländerna och i Sverige den väsentliga
resursbasen på vilken verksamheten byggs.
Samverkan med näringslivet
Näringslivsprofilen är viktig för det importfrämjande
arbetet, man skall hjälpa och stödja företag att göra affärer
med företag, inte myndigheter. En utbyggd samverkan med
näringslivets organ är därför naturlig och viktig.
Förebild för ett effektivt importfrämjande för företag i
såväl Öst- och Centraleuropa som i u- och NIC-länder kan
sökas i det danska systemet, där man, i stället för att
etablera en särskild myndighet, gett det danska näringslivet
genom dess importorganisation
Grosserersocieteten/Danmarks Handelskammare
uppdraget att främja u-landsimporten. För dessa insatser
utgår överenskommen statlig ersättning, som regleras i
särskilt avtal. Systemet fungerar väl, man får en nära
anknytning till näringslivet och importfrämjandet sköts
rationellt och professionellt och till lägre kostnad än om ett
särskilt organ hade byggts upp.
Sammantaget leder erfarenheterna av företagens behov
av stöd både i östhandeln och importen från u- och NIC-
länder till ett svenskt importfrämjande organ med en egen
verksamhet i nära samverkan med svenskt näringsliv.
Näringslivets engagemang är viktigt, inte minst genom den
erfarenhet som finns där. Huvuddelen av den import som i
dag sker från östoch från u-länderna är resultat av de
svenska importerande företagens arbete att finna nya
leverantörer och produkter. Vidare har näringslivets
organisationer en gedigen erfarenhet av importfrämjande
för dessa länderområden. Genom dessa samlade
erfarenheter finns goda förutsättningar att göra konkreta
insatser ifråga om marknadsföring, produktanpassning och
en mer aktiv export till Sverige.
Med mönster från statens samverkan med näringslivet i
Sveriges Exportråd bör ett importfrämjande organ för öst-,
uoch NIC-länderna etableras med staten och den svenska
importörorganisationen Grossistförbundet SVENSK
Handel som huvudmän. Detta skulle ge en eftersträvad
effektivisering och näringslivsanknytning, sammantaget till
en lägre kostnad.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om organisationsformer för Sveriges
importfrämjande verksamhet.