Miljöskadorna i Östeuropa har antagit sådana
proportioner att man officiellt infört beteckningen
ekologiska katastrofområden. Detta gäller bl a områden i
vår närmiljö som Baltikum och Polen. I dessa länder visar
medicinska undersökningar på lägre medellivslängd, högre
barnadödlighet, högre dödlighet i arbetsför ålder och
väsentligt högre frekvens av sjukdomar som cancer och
luftvägsbesvär.
I en mycket läsvärd publikation, ''Östersjön -- leva eller
låta dö'', nyss utgiven av Greenpeace, kan man t ex läsa
följande:
På 1800-talet vallfärdade man till Bärnstenshavets rena
sandstränder och dess kurorter för att njuta, koppla av och
bli frisk. Sedan kom industrialiseringen och människan
förlorade respekten för naturen. Idag döljer bärnstenshavet
ingen rikedom, utan en kloak. En fjärdedel av havsbottnen
är redan död och andelen ökar snabbt. Fiskens
reproduktionsområden längs kusten och ute i öppna havet
är allvarligt hotade. Kurorterna är stängda och det är
förbjudet att bada längs många stränder.
Det är lätt att konstatera detta om man t ex reser till den
estniska staden Pärnu. Den gamla kurortens fina
sandstränder på andra sidan Östersjön är ödsliga. Det är
förenat med hälsofara att bada där! De två
oljeskifferverken vid Narva är Europas fjärde största
svavelförorenare. Det sägs att utsläppen från
industrianläggningarna i Narva är större än de
sammanlagda utsläppen från hela den svenska industrin.
Reser man i Polen, kan man t ex få se död fisk flyta i
floden Wisla -- på väg mot Östersjön. Lika dystert är det att
färdas genom Katowice-området, där utsläppen från
stålverken vållat omfattande miljöskador.
För de östeuropeiska ländernas del torde krävas mycket
stora investeringar och andra insatser för att uppfylla de
utfästelser länderna gjort genom att skriva under
internationella deklarationer. Möjligheterna för dessa
länder att själva, utan hjälp utifrån, fullgöra dessa
åtaganden torde närmast vara obefintliga.
Mot bakgrund av den synnerligen svåra
föroreningssituationen i Baltikum och Polen måste svenska
biståndsmedel användas i betydande omfattning för att
hjälpa dessa länder. Det borde vara möjligt att kanalisera
sådana medel, liksom lån, genom Nordiska
investeringsbanken. Det är naturligt att industrin kopplas in
i detta arbete. Inom industrin finns goda kunskaper om och
erfarenheter av förebyggande och förbättrande åtgärder
och ett avancerat kunnande i miljöteknologi.
Den internationella havsföroreningskonferensen, som
hölls i Köpenhamn i oktober 1989, uttalade sig för ''att
näringsliv, regeringar och andra myndigheter skulle
samarbeta för att eliminera föroreningarna''.
Nordiska företag bör, med nordiska lån och/eller bidrag,
kunna gå samman med företag i Baltikum och Polen i
''joint-venture-företag'' för satsningar på miljöutrustning
och miljöteknologi. Det torde inte råda mycket tvivel om
att miljöinvesteringar i Baltikum, Polen och övriga
Östeuropa också får positiva effekter för Norden.
De östeuropeiska länderna står inför stora utmaningar
när det gäller att bygga upp industrin. Investeringsbehoven
är enorma när det gäller miljön och infrastrukturen. Genom
nordisk miljövårdssamverkan kan vi hjälpa till med
miljöinvesteringar och andra projekt, förslagsvis i form av
ett kombinerat bistånds- och miljövårdsprogram avseende
lån och bidrag till miljöinvesteringar i Baltikum och Polen.
De politiska förändringarna i Östeuropa har skapat bättre
förutsättningar för ett sådant miljövårdssamarbete.
I detta sammanhang är det emellertid angeläget att
frågan rörande förbättrade finansieringsmöjligheter till
Östeuropa för miljöinvesteringar tas upp, bl a möjligheten
till finansiering genom bidrag. Enligt min mening bör
åtgärderna företrädesvis inriktas på Baltikum och Polen.
Samtliga initiativ bör sammanhållas i ett kombinerat
bistånds- och miljövårdsprogram avseende lån och bidrag
till miljöinvesteringar i Baltikum och Polen. Särskilt viktigt
är att berörda regeringar går in i ett sådant program i nära
samarbete med näringslivet.
Den svenska regeringen bör således medverka till att i
nära samarbete med näringsliv och myndigheter utforma ett
bistånds- och miljövårdsprogram, som skall initiera
investeringar i Baltikum och Polen för att nedbringa vatten-
och luftföroreningarna i Östersjöns mest utsatta områden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenska biståndsinsatser inom
miljöområdet i Baltikum och i Polen.