Inom många områden inom hälso- och sjukvården har utvecklingen hunnit betydligt längre i Sverige än i Central- och Östeuropa. Inte minst gäller detta tandvården, där Sverige intar en internationell tätposition när det gäller att på ett systematiskt sätt förebygga tandsjukdomar hos barn och ungdomar.
Kontakterna mellan den central- och östeuropeiska hälso- och sjukvården och västerländska institutioner har varit synnerligen begränsade. Inom många områden tillämpas synsätt och behandlingsmetoder som är föråldrade och dåligt vetenskapligt underbyggda. När det exempelvis gäller sjuka och utvecklingsstörda barn har ofattbara förhållanden uppenbarats i Rumänien.
Biståndet till Central- och Östeuropa har prioriterats inom områdena miljö, demokrati, kultur, information och utbildning samt förvaltningsutveckling och annat tekniskt bistånd, t ex kring frågor som rör marknadsekonomiers funktionssätt. Hälsooch sjukvård inklusive tandvård har inte nämnts bland de prioriterade områdena.
Karolinska institutet har haft kontakter med Lettlands hälsoministerium och universitetet i Tartu, Estland. Från båda dessa myndigheter har uttryckts intresse för att skapa möjligheter för baltiska studenter att studera odontologi i Sverige. Sjukhus i Stockholm har inlett samarbete med baltiska sjukvårdsinrättningar. Folktandvården i Stockholm har förklarat sig vara intresserad av att ta emot tandvårdspersonal för studier.
Möjligheter för lärare och studerande från central- och östeuropeiska länder att följa undervisningen, forskningen och den praktiska vården i Sverige borde kunna skapa förutsättningar för en starkt förbättrad hälso- och sjukvård inklusive tandvård i de central- och östeuropeiska länderna.
Ett stort problem i sammanhanget är att de kostnader som är förknippade med undervisning och auskultationer samt för de gäststuderandes resor och uppehälle inte kan finansieras med medel från universiteten eller landstingen. De möjligheter som öppnats för personer från de baltiska republikerna att under vissa perioder arbeta i Sverige på ett sådant sätt att de, när de återvände hem, kunde bidra till utvecklingen där, löser inte heller finansieringsproblemet. De på detta sätt öppnade arbetsmöjligheterna synes främst vara anpassade för praktiktjänstgöring inom industrin.
Inriktningen av biståndet till Central- och Östeuropa bör därför utformas så att det inom detta skapas ekonomiska förutsättningar för lärare, studerande och kliniskt yrkesverksamma inom medicin och odontologi att studera som gäster i Sverige. På detta sätt skulle kunskaper om modern hälso- och sjukvård inklusive tandvård snabbare kunna spridas i Central- och Östeuropa och bidra till förbättring av folkhälsan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktning av biståndet till Central- och Östeuropa för utbildning i hälso- och sjukvård inkl. tandvård.
Stockholm den 17 januari 1991 Inger Koch (m) Elisabeth Fleetwood (m) Karin Söder (c) Jan-Erik Wikström (fp)