Inom många områden inom hälso- och sjukvården har
utvecklingen hunnit betydligt längre i Sverige än i Central-
och Östeuropa. Inte minst gäller detta tandvården, där
Sverige intar en internationell tätposition när det gäller att
på ett systematiskt sätt förebygga tandsjukdomar hos barn
och ungdomar.
Kontakterna mellan den central- och östeuropeiska
hälso- och sjukvården och västerländska institutioner har
varit synnerligen begränsade. Inom många områden
tillämpas synsätt och behandlingsmetoder som är
föråldrade och dåligt vetenskapligt underbyggda. När det
exempelvis gäller sjuka och utvecklingsstörda barn har
ofattbara förhållanden uppenbarats i Rumänien.
Biståndet till Central- och Östeuropa har prioriterats
inom områdena miljö, demokrati, kultur, information och
utbildning samt förvaltningsutveckling och annat tekniskt
bistånd, t ex
kring frågor som rör marknadsekonomiers
funktionssätt. Hälsooch sjukvård inklusive tandvård har
inte nämnts bland de prioriterade områdena.
Karolinska institutet har haft kontakter med Lettlands
hälsoministerium och universitetet i Tartu, Estland. Från
båda dessa myndigheter har uttryckts intresse för att skapa
möjligheter för baltiska studenter att studera odontologi i
Sverige. Sjukhus i Stockholm har inlett samarbete med
baltiska sjukvårdsinrättningar. Folktandvården i Stockholm
har förklarat sig vara intresserad av att ta emot
tandvårdspersonal för studier.
Möjligheter för lärare och studerande från central- och
östeuropeiska länder att följa undervisningen, forskningen
och den praktiska vården i Sverige borde kunna skapa
förutsättningar för en starkt förbättrad hälso- och sjukvård
inklusive tandvård i de central- och östeuropeiska länderna.
Ett stort problem i sammanhanget är att de kostnader
som är förknippade med undervisning och auskultationer
samt för de gäststuderandes resor och uppehälle inte kan
finansieras med medel från universiteten eller landstingen.
De möjligheter som öppnats för personer från de baltiska
republikerna att under vissa perioder arbeta i Sverige på ett
sådant sätt att de, när de återvände hem, kunde bidra till
utvecklingen där, löser inte heller finansieringsproblemet.
De på detta sätt öppnade arbetsmöjligheterna synes främst
vara anpassade för praktiktjänstgöring inom industrin.
Inriktningen av biståndet till Central- och Östeuropa bör
därför utformas så att det inom detta skapas ekonomiska
förutsättningar för lärare, studerande och kliniskt
yrkesverksamma inom medicin och odontologi att studera
som gäster i Sverige. På detta sätt skulle kunskaper om
modern hälso- och sjukvård inklusive tandvård snabbare
kunna spridas i Central- och Östeuropa och bidra till
förbättring av folkhälsan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktning av biståndet till
Central- och Östeuropa för utbildning i hälso- och sjukvård
inkl. tandvård.
Stockholm den 17 januari 1991
Inger Koch (m)
Elisabeth Fleetwood (m)
Karin Söder (c)
Jan-Erik Wikström (fp)