Riksdagen har beslutat om skyldighet för alla taxiägare
att ha inmonterat nya taxametrar i sina bilar fr o m 1991-01-
01. Beslutet togs trots upprepade påstötningar från skilda
håll om avsevärda brister med de nya taxametrarna, som
därtill betingade mycket höga kostnader.
Verkligheten idag, då beslutet således redan trätt i kraft,
är att fabrikanterna av taxametrarna i betydande
omfattning inte klarat av att leverera dem. Det är alltså en
omöjlighet för ett antal taxiägare att vara laglydiga!
Erfarenheterna av de taxametrar, som har monterats in,
vittnar exakt om det som påtalades innan beslutet togs,
nämligen att de är bristfälliga.
Enligt arbetstidslagen får ett arbetspass
sammanhängande inte omfatta mer än 6 timmar utan
vilorast. För taxi förekommer i många fall körningar, som
omfattar mycket lång tid. Inte minst är detta fallet i
Norrland. De nya taxametrarna är så snillrikt konstruerade,
att det inte går att avbryta körningen för att ta en paus och
samtidigt få avbrottet registrerat. Systemet inbjuder till rent
fiffel från chaufförernas sida för att kunna få kostnaderna
för de registrerade körningarna att gå ihop. Detta kan inte
vara rimligt.
De nya taxametrarna klarar ej heller att registrera
transporter av samhällskörningar, t ex färdtjänster,
sammankopplade med transporter av andra resenärer.
Ett stort problem för framför allt landsbygdstaxi uppstår,
när extrachaufförer av någon anledning måste sättas in.
Dessa glömmer mycket lätt de nya taxametrarnas
funktioner mellan de gånger körningar sker, vilket medför
besvärande komplikationer.
Taxi på landsbygden har betydligt sämre förutsättningar
än tätortstaxi att klara de mycket stora investeringar, som
det är fråga om beträffande de nya taxametrarna. I
tätorterna är möjligheterna till dubbelpass avsevärt större.
Kostnaden är ca 70.000 kronor per fordon för taxameter och
efterbehandling av data. Detta innebär att kostnaderna för
varje körning blir avsevärt större än tidigare, vilket
självfallet drabbar kunden. Därtill kommer att
mervärdeskatten ytterligare driver upp priset. Risken är
påtaglig för att särskilt landsbygdstaxi tappar kunder av
kostnadsskäl.
Till bilden hör att vid uppvaktningar, som riksförbundet
Fria Taxi gjort hos såväl kommunförbundet som
riksförsäkringsverket, har båda dessa deklarerat att från
deras sida ej föreligger något krav på registrerande och
kvittoskrivande taxametrar.
Det finns enligt min mening ingen vettig anledning att
vidhålla kravet om skyldighet för alla taxiägare att installera
nya taxametrar. Det är ett rimligt krav att de taxiägare, som
ännu ej gjort installationen, befrias från skyldigheten
därtill. Även de taxiägare, som önskar återgå till att
använda sina tidigare taxametrar, skall ha rätt att göra
detta.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beträffande taxametrar i taxibilar beslutar i
enlighet med vad som anförts i motionen.