med anledning av prop. 1990/91:158 Ett avtal mellan Sverige och Danmark om en fast förbindelse över Öresund

Frågan om fasta förbindelser mellan Sverige och
Danmark har varit diskuterad under mycket lång tid.
Dröjsmålet har föranletts av att det är två regeringar och två
parlament som skall enas i en mycket stor fråga.

Nu har man lyckats och föreslår en kombinerad tåg- och
bilbro mellan Malmö och Köpenhamn.

Man gör det utifrån handels-, trafik- och
regionalpolitiska utgångspunkter. Men man gör det i strid
med stora grupper miljöengagerade människor. Vi anser
inte att förslagets miljömässiga och ekonomiska
konsekvenser har analyserats tillräckligt.

1. Alla insatser måste sättas in för att begränsa
miljöförstörelsen. I detta sammanhang synes vägtrafiken
utgöra det stora och växande problemet. Propositionen
hävdar att när bron står färdig i slutet av seklet eller början
av 2000-talet kommer samtliga bilar att vara försedda med
katalysatorer. Det stämmer säkert, men katalysatorerna
begränsar endast en del av bilarnas utsläpp. Fortfarande är
den stora frågan om CO 2-utsläpp, 
det som så aktivt bidrar till att uttunna
ozonskiktet, olöst.

Olika miljöorganisationer och miljöaktiva i Skåne
hävdar att den ytterligare belastning i övrigt, som en ökad
vägtrafik medför, inte är godtagbar i den del av Skåne som
redan idag är mycket utsatt. Även länsstyrelsens
miljövårdsenhet var kritisk till projektet. Deras rapport
togs tyvärr aldrig med som underlag för länsstyrelsens tidiga
ställningstagande.

Enligt propositionen kommer vattengenomströmmning,
utbytet av vatten mellan Kattegatt och Östersjön, inte att
påverkas av de betongpelare som kommer att bära upp
bron. Muddring kommer att göras för att garantera
vattenströmningen. Även här är meningarna delade mellan
olika intressenter.

2. Det betonas i propositionen att hela projektet skall
finansieras med avgifter. Regeringen säger dessutom att de
svenska anslutningsvägarna skall finansieras av det
överskott som avgifterna kommer att inbringa. Det är
oklart hur man definierar anslutningar. Hela Öresundsbron
bygger på en ökad ekonomisk aktivitet i Malmöområdet
med en ökning av vägtrafiken. Det måste leda till en
utbyggnad av vägsystemet ganska långt bort från
Malmöregionen. Detta påpekades och förutsattes av
länsstyrelserna i Halland, Kristianstad m.fl. när
Öresundsdelegationens förslag var ute på remiss. I ett läge
när det svenska vägväsendets underhåll släpar efter och
man söker nya finansieringskällor, är det en fördel att först
klara ut samtliga ekonomiska konsekvenser av
broprojektet.

3. Utvecklingen i Europa förstärker knappast motiven
för en bro. Vid en titt på Europakartan förefaller det oss
som om vägen över Danmark snarast förlänger avstånd och
restid till den europeiska kontinenten. Den danska
regeringen har visserligen förklarat att man är beredd att
arbeta för en fast förbindelse över Femer Bält, men det
gäller under förutsättning att hänsyn till miljö och ekonomi
kan tillgodoses. Skall Öresundsbron bli något annat än en
lokalbro mellan Malmö och Köpenhamn bör det ingå en
garanti från den danska regeringens sida att bygga bron
över Femer Bält.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet att att ytterligare belysa
de miljömässiga och ekonomiska konsekvenser som en fast
förbindelse över Öresund medför.

Stockholm den 16 april 1991

Margareta Winberg (s)

Torgny Larsson (s)

Anneli Hulthén (s)