I budgetpropositionen föreslår regeringen att
transportstödet för Norrland förändras den 1 januari 1992.
På grund av systemets konstruktion kommer dock inte
anslagen att beröras förrän från och med budgetåret
1992/93.
Förslaget innebär attNuvarande godstransportstöd
bibehålls med central administration av transportrådet,
men koncentreras mot de inre delarna av stödområdet och
mot de längsta transporterna.Godstransportstödet för
transporter under 400 km slopas i hela landet.
Godstransportstödet i Värmlands, Kopparbergs och
Gävleborgs län slopas utom för Torsbys, Malungs, Moras,
Orsas, Älvdalens och Ljusdals kommuner, där stödet i
stället höjs från 10 % till 30 % på transporter över 400
km.Godstransportstödet i Västernorrlands län slopas i
Sundsvalls, Timrås och Härnösands kommuner, men höjs i
Ånge kommun från 20 % till 30 % för transporter över 400
km.Godstransportstödet i Västerbottens och
Norrbottens kustland sänks från 35 % till 20 %.De
frigjorda resurserna (ca 70 milj.kr.) överförs till anslaget
Regionala utvecklingsinsatser under industridepartementet
budgetåret 1992/93.
Godstransportstöd har under ett antal år fungerat på ett
alldeles förträffligt sätt. Det kom till för att göra Sverige
rundare så att de norrländska företagen skulle kunna
komma ut på den internationella marknaden på likvärdiga
villkor som företag i Syd- och Mellansverige. Stödet har
också uppfattats som neutralt konkurrensmässigt mellan
företagen och har haft en obyråkratisk organisation.
Detta stöd har inneburit att många småföretag har
kunnat utvecklas på ett mycket positivt sätt i
Norrlandslänen. Men det har också inneburit att de delar av
storföretag, som på socialdemokratiskt initiativ blev
utlokaliserade under 1960-talet, har kunnat växa och i dag
utgör stabila motorer i det norrländska näringslivet.
Förslaget i budgetpropositionen innebär en försämring
av stödet som vi inte kan acceptera.
Det är vår bestämda uppfattning, att om det finns en
ambition att fortsätta utveckla Norrland, måste man i stället
utveckla transportstödet.
Den förändring av stödet som nu föreslås kommer att
innebära att man på sikt kommer att få en förflyttning av
sysselsättningen närmare den stora marknaden som är Syd-
och Mellansverige, samt ute i Europa.
För vissa regioner innebär förslaget att det generella
stödet försämras dramatiskt. Västerbottens- och
Norrbottenskusten, som nu är i den näst förmånligaste
stödzonen hamnar i den lägsta stödzonen. Med tanke på
avstånden till de stora marknaderna är detta oacceptabelt
ur rättvisesynpunkt.
Förslaget innebär en kostnadsbesparing på 20 milj.kr. Vi
har förståelse för att man i det nuvarande statsfinansiella
läget vill dra ner på kostnaderna. Besparingen bör dock inte
ske på det sätt som regeringen föreslagit.
Som alternativ föreslår vi att stödet till
persontransporter och till datakommunikationskostnader
slopas, vilket innebär en besparing på ca 10 milj.kr. Vidare
bör lägsta bidragsgrundande fraktkostnad kunna höjas,
vilket ger stora besparingar i administrationen. Dessutom
kan stödet för transporter kortare än 400 km i nuvarande
stödzon 1 slopas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett bibehållande av nuvarande
godstransportstöd med central administration av TPR,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i första hand nedskärningar
sker genom att stödet till persontransporter och
datakommunikationskostnader slopas och i andra hand, om
så erfordras, att stödet till transporter under 400 km slopas.
Stockholm den 24 januari 1991
Mats Lindberg (s)
Rinaldo Karlsson (s)