Frågor som gäller boendemiljön för besättningen på
svenska fartyg regleras i fartygssäkerhetslagen (6 kap. § 7)
och vidare enligt fartygssäkerhetsförordningen (1988:594).
Det är sjöfartsverket som utformar bestämmelser och
utövar tillsyn.
Ombordanställda på svenska handelsfartyg tillbringar
halva året på sin arbetsplats, i många fall månader i sträck.
Utöver arbetstiden måste de av naturliga skäl också vara
ombord på sin fritid, dag som natt under dygnets 24 timmar.
Fartyget som arbetsplats fungerar som ett litet samhälle.
Människorna ombord lever tätt inpå varandra med de
fördelar och nackdelar som detta kan innebära.
Förhållandet innebär ett socialt slitage genom sin ensidighet
och att man gnuggas tätt mot varandra.
Vi som arbetar och bor i land kan motverka detta slitage
genom att vi när vi vill kan uppsöka behövlig ensamhet i vår
bostad. Många ombordanställda har inte den möjligheten
eftersom de tvingas dela bostad med kanske för varje resa
okända människor.
De bostäder som finns ombord håller dessutom många
gånger inte den standard som vi som bor och arbetar i land
finner naturlig. Vissa bostäder saknar dagsljus, det saknas
ibland hygienutrymmen som dusch, tvättfat och toalett. I de
ombordanställdas mässar och dagrum saknas ibland
dagsljus.
Vi finner sådana förhållanden föråldrade och olämpliga.
Bestämmelser om besättningsutrymmen i fartyg bör ändras
i syfte att snarast uppnå mera ''land''-liknande förhållanden.
Det gäller rätt till enkelhytt, det gäller hyttstandard med
hygienutrymmen och det gäller tillgång till dagsljus i hytter,
mässar och dagrum.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bättre boendemiljö på fartyg.
Stockholm den 24 januari 1991
Jan Andersson (s)
Christer Skoog (s)