I många kommuner med fraktgodshamnar och
gästhamnar för det rörliga båtlivet förekommer att båtar
som sjunkit helt eller delvis utgör ett problem. Som
exempel kan nämnas att i Eskilstuna kommun har man
sedan 1981 haft problem med ett sjunket fartyg som ligger
på grunt vatten i närheten av gästhamnen.
Även i åar och mindre vattendrag finns en mängd
småbåtar som ligger kvar året runt och hindrar
framkomligheten både för andra båtägare och fritidsfiskare.
Den nuvarande lagstiftningen ger inte kommunerna
möjlighet att flytta på de båtar som utgör ett hinder
eftersom risk för kraftiga skadestånd från en båtägares sida
kan komma att uppstå.
Liknande problem förekom tidigare i många kommuner.
Då gällde det bilar som var felparkerade eller
miljöstörande.
Efter en lagändring löstes problemet på ett bra sätt
genom att kommunen på ägarens bekostnad har rätt att
flytta fordonet. I samband med flyttningen av exempelvis
ett bilvrak övergår detsamma i kommunens ägo. Genom ett
sådant förfarande undviks också eventuella skadestånd
gentemot kommunen.
En liknande lagstiftning skulle vara tillämpningsbar även
för båtar och båtvrak. Detta skulle underlättas genom ett
tillägg till nu gällande lagstiftning rörande flyttning av fartyg
i allmän hamn så att bestämmelserna skulle gälla även
utanför allmän hamn.
Riksdagen avslog 1989 motioner i samma syfte. Vi anser
emellertid att den nuvarande lagstiftningen är otillräcklig.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ändrad lagstiftning
avseende flyttning av fartyg.
Stockholm den 24 januari 1991
Reynoldh Furustrand (s)
Olle Svensson (s)
Alf Egnerfors (s)