Båtlivet är en av Sveriges stora folkrörelser med över två
miljoner utövare spridda över hela landet. Det har en bred
social spridning och berör människor i alla socialgrupper.
Genom den starka anknytningen till ett aktivt föreningsliv,
det finns över 1 000 båtklubbar och -sällskap, har det i
grunden en mycket viktig social funktion.
I dag finns det 1,3 miljoner fritidsbåtar om man
medräknar kanoter och surfingbrädor. De flesta är små och
öppna och lämpade för dagsturer, korta utflykter och
fisketurer. Men ca 400 000 är av den storleken att de på
något sätt kräver insatser från samhällets sida. Det kan gälla
såväl hamnar som utprickning, farleder eller en fungerande
sjösäkerhet.
Båtlivet är i hög grad en familjeaktivitet med ett högt
rekreationsvärde. Ofta är aktiviteterna och verksamheterna
förlagda till skärgårdsområden och glesbygder där turismen
blir så mycket mer värd än i storstaden eller på den särskilt
utbyggda turistorten.
I en rapport från Sveriges turistråd (Rapport 1987:3)
gjord i samarbete mellan turistrådet, kommunförbundet,
Svenska turistföreningen och båtorganisationerna pekas på
många åtgärder i syftet att förbättra båtlivet i Sverige, bl.a.
genom information, åtgärder i gästhamnar, utvecklad
service, samverkan kring det lokala båtlivet, farleder och
sjökort samt en förlängd säsong.
Sjöfartsverket som är ansvarigt för utprickning, fyrning,
sjökort, sjöräddning m.m., något som i hög grad berör
båtlivet och fritidsbåttrafiken, framhåller att båtlivet i ökad
grad självt måste stå för sina kostnader.
Inom miljöområdet fordras det i dag också ökade
insatser för att kunna bevara eller förbättra den miljö som
båtlivet behöver. Rent vatten och rena stränder är en
förutsättning för båtliv och båtturism.
För att klara utvecklingen av båtlivet krävs ekonomiska
resurser. Riksdagen har 1987 beslutat om en registrering av
alla fritidsbåtar över en viss längd eller motorstyrka. En
registreringsavgift på 30 kr. beslutades.
Enligt vår uppfattning är det angeläget att båtlivet
utvecklas i vårt land. Den registreringsavgift som beslutades
1987 har inte gett några utvecklingsmöjligheter för båtlivet
eftersom avgiften enbart täcker administrativa kostnader.
För att klara ett bättre båtliv, bättre sjökort och utprickning
för fritidsbåtar, hamnar och bättre miljö i skärgården bör
avgiften höjas. Avgiften bör användas för båtlivets
utveckling i Sverige.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en höjning av
registreringsavgiften för fritidsbåtar i syfte att utveckla
båtlivet i Sverige.
Stockholm den 24 januari 1991
Lennart Nilsson (s)
Nils T Svensson (s)