Stambanan är Norrlands ''livsnerv'' och utgör ofta det
enda realistiska alternativet för studie- och arbetsresor.
Jämtlandsfjällens turistströmmar är också beroende av
kommunikationerna längs denna sträckning, liksom stora
volymer gods. Det finns alltså stora transportvolymer, såväl
människor som gods.
Det gäller att göra järnvägstrafiken så intressant så att
den kan konkurrera med både flyg och bil. För Bollnäs och
Ovanåkers del är avståndet till Stockholmsregionen inte
längre än att uppsnabbade förbindelser utgör ett mycket
konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Idag är restiden
Stockholm--Östersund ca 6,5 timmar varför många föredrar
att ta flyget. Kan man i stället minska restiden till 5 timmar
vilket är möjligt med ''snabbare'' tåg så kommer många att
välja tåget.
För att förbättra möjligheterna måste snabbtågstrafik
inrättas. De bantekniska förutsättningarna för snabbtåg
eller snabbare tåg är mycket stora. Redan idag går det att
köra snabbare tåg, d.v.s. med en hastighet på 160
km/timmen med endast smärre förändringar. Det behövs
bl.a. dubbelspår på en del sträckningar.
Idag finns det 5 dubbelturer på sträckan Stockholm--
Bräcke--Östersund. Före kl. 14.00 går det ej att komma till
Östersund från Stockholm. Mellan kl. 7.00 och 12.00 finns
det inte någon avgång från Östersund. Detta är exempel
som visar att förbindelserna inte är speciellt tillgängliga.
Åtminstone en tur i vardera riktningen behövs för att
uppfylla kraven på god service.
Tursnabbare, turtätare och tursäkrare tågturer måste till
för att öka resandefrekvensen. Det behövs en satsning på
infrastrukturen för att skapa förutsättningar för människor
att arbeta och bo i inre Norrland.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om snabbtåg på norra stambanan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare en dubbeltur längs
norra stambanan.
Stockholm den 25 januari 1991
Karin Starrin (c)
Stina Eliasson (c)