En politik som syftar till att bromsa den stigande energikonsumtionen är både önskvärd och ligger rätt i tiden. Den landbaserade godstrafiken bör därför i högre grad än nu balanseras mot sjötransporter som är ett energisnålt sätt att frakta gods. Generellt förbrukar en lastbil fyra gånger så mycket bränsle som ett fartyg per tonkilometer. Tung vägtrafik står både för luftföroreningar och skapar bullerproblem. För att ta hand om långväga transporter är ett kust- och närsjöfartssystem ett alternativ, både till vägtrafiken och järnvägen. Sedan många år tillbaka sker en stor del av godstransporten på köl. Inom landet står sjöfarten för 30 miljarder tonkilometer. Fordonen fraktar 23 miljarder respektive 18 miljarder tonkilometer. En liten del, 9 %, av godstransportarbetet är närtransporter. Här rör det sig om mindre bilar som tar hand om dessa volymer. Det ingående problemet för kustsjöfarten är att i Sverige saknas konkurrens på lika villkor mellan fraktbärarna. Ett exempel är också att av gods som går i inrikes transporter är endast 1% utsatt för konkurrens.
Ser man till närsjöfartens utveckling i ett nära perspektiv, har trafiken varit i stort sett olönsam under 80- talet. Framförallt har det varit höga kostnader för omlastning i hamnarna -- 60--70 % av kostnaderna är när båtarna ligger i hamn. Som vi framhållit tidigare finns det inte konkurrensjämvikt mellan fraktbärarna. Varken bil eller järnväg betalar för sig när de lassar eller lossar gods i hamnarna. För att öka sjöfartens konkurrenskraft måste kostnaderna för överföring av godset från land till fartyget och vice versa kraftigt minimeras.
För västkustens och Bohusläns del är kustsjöfarten en gammal näring som efter tidigare tillbakagång är inne i ett expansivt skede. Här liksom på andra håll är det stora problemet kostnaderna i samband med lastning och lossning. En radikal lösning är att i så hög grad som möjligt mekanisera godshanteringen. Enligt transportforskningsberedningens (TFB) studie på området är ett sådant hanteringssystem en förutsättning för att sjötransporten överhuvudtaget skall kunna ta upp konkurrensen med landtransporterna. Den mekanisering det är fråga om är en övergång till ett lastbärarsystem, som möjliggör en enhetsberedning av godset genom huvuddelen av transportkedjan. Flertalet svenska hamnar torde ha förutsättningar för övergång till denna teknik -- i princip behövs kajutrymme och i efterföljande skede en näransluten transportlinje.
Som framgått inledningsvis står sjöfarten för en stor del av godstransporterna, där skogsprodukter utgör en väsentlig del. Vad det nu handlar om är hela det segment som stycke- och partigodset utgör. Det finns ett betydande intresse från näringslivets sida att gå in ekonomiskt, i syfte att pröva och utvärdera nya system för godshantering, inte minst med tanke på styckegodset. TFB har tillgång till statliga medel på området, som bör kunna tas i anspråk. Resurserna är emellertid begränsade. De stora vinster samhällsekonomin och miljön skulle göra genom att kustsjöfarten blev ett verkligt alternativ till andra fraktformer, bör motivera riksdagen att se positivt på en förstärkning av TFB:s resurser.
Vi vill vidare i denna motion även något beröra utbildningssidan inom sjöfartsnäringen. Inom ungdomsskolan finns på några håll i landet utbildning i riktning mot yrken ombord på fiskefartyg och inom handelsflottan. På grund av de dåliga tiderna för svensk sjöfart har elevantalet vid t.ex. Sjöbefälsskolan i Göteborg varierat våldsamt. Efter mycket låga siffror i slutet av 80- talet, har vinden vänt. Idag kan man inte ta emot alla sökande. Utsikterna framöver är goda då handelsflottan i världen står inför en mycket kraftig tillväxt. Enligt uppgift från The Baltic and International Maritime Conference, BIMCO, som är världens största sjöfartsorganisation, behövs i världen 36.000 sjömän och lika många befäl fram till sekelskiftet.
Det som i redarkretsar upplevs som otillfredsställande är att eleverna har för lite praktisk erfarenhet av sjölivet. För att visa på en väg att lösa problemet har Billströmska folkhögskolan på Tjörn startat en navigationslinje, där teori varvas med praktik ombord på ett fartyg. Ett rederi på Tjörn har startat en vidareutbildning i samma riktning.
De ungdomar som går igenom den här typen av utbildning, där stor vikt läggs vid sjömanskap, kommer till Sjöbefälsskolan med en gedignare bakgrund än andra.
Med avseende på den stora bristen på utbildningsplatser vid Sjöbefälsskolan, Chalmers (5 sökande till varje plats), de ljusa framtidsutsikterna för sjöfarten, vore det med tanke på dagens arbetsmarknadspolitiska läge en god investering att ge ungdomar ökade möjligheter till studier och insikter i maritima yrken.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällsekonomiska satsningar på kustsjöfarten särskilt vad gäller nytt system för godshantering i hamnar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökat antal utbildningsmöjligheter för yrken inom handelsflottan.
Stockholm den 21 januari 1991 Kenth Skårvik (fp) Leif Olsson (fp)