Bergslagen är en region som under 1970- och 1980-talen drabbats hårt av nedläggningar och strukturförändringar inom gruvhanteringen och stålindustrin. Många orter i Bergslagen har förlorat sin helt dominerande industri. För att en region av Bergslagens karaktär skall kunna överleva och utvecklas behövs en differentiering av regionens näringsliv. Men för att företag skall flytta till regionen eller för att nya företag startas och utvecklas behövs en väl fungerande infrastruktur. En mycket viktig del av en väl fungerande infrastruktur är goda kommunikationer. Om detta råder politisk enighet.
Riksdagen fastställde år 1988 grunderna för trafikpolitiken. Enligt riksdagsbeslutet skulle det övergripande målet för trafikpolitiken vara att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning. Järnvägen är ett miljövänligt transportsystem.
Bergslagspendeln
Järnvägssträckningen Tillberga--Fagersta--Ludvika har en mycket låg trafikstandard. Insikten om en nödvändig upprustning av järnvägen låg bakom projektet Bergslagspendeln -- en järnvägssträckning Kolbäck-- Ramnäs--Fagersta--Ludvika, med utmärkta anslutningsmöjligheter till järnvägstrafiken mot Stockholm. Staten har genom att anvisa medel i den s k Bergslagspropositionen klart tagit ställning för en ordentlig upprustning av järnvägstrafiken enligt projektet Bergslagspendeln.
Upprustningen av järnvägssträckningen är i full gång. Anvisade medel räcker emellertid inte. Den första kostnadskalkylen togs fram under stor tidspress och får betraktas som översiktlig. Banverket har vid ytterligare analyser kommit fram till att totalkostnaden för järnvägssatsningen blir betydligt högre än den första preliminära beräkningen.
För både Västmanlands och Kopparbergs län har situationen, genom kostnadsfördyringen, blivit ohållbar. För Västmanlands län anvisade vägverket genom beslut i mars 1990 medelsramar för investeringar i länets länstrafikanläggningar uppgående till totalt 162 milj kr varav 48 milj kr 1991 och 38 milj kr vardera åren 1992--1994.
Samtidigt har investeringskostnader för färdigställandet av Bergslagspendeln för åren 1991-1994 beräknats till 187 milj kr. Av detta framgår att de av Vägverket tilldelade investeringsramarna till Västmanlands län inte ens räcker till att färdigställa Bergslagspendeln. Samma kostnadsproblem som gäller för Västmanlands län gäller också för Kopparbergs län.
Ett järnvägsprojekt kan sällan nyttiggöras förrän projektet är helt genomfört. Därför är det ytterst angeläget att utbyggnaden av Bergslagspendeln kan fullföljas enligt ursprungliga planer. Utbyggnaden av Bergslagspendeln är en viktig utvecklingsfråga för hela Bergslagen. Denna bedömning underströks av regeringen år 1987 då regeringen anvisade medel till västra Bergslagen. Dessa medel möjliggjorde påbörjandet av projektet Bergslagspendeln. Regeringen har alltså ett stort ansvar för att projektet kan fullföljas planenligt.
Till detta kommer länens behov av medel för investeringar i länsvägar och kollektivtrafikanläggningar. De nuvarande ramarna räcker som tidigare framhållits inte ens till fullföljandet av Bergslagspendeln. Några medel som medger byggande av någon annan väg- eller kollektivtrafikanläggning finns inte. Detta är en orimlig situation. Givetvis behövs i Västmanlands län och i Kopparbergs län, som på annat håll i landet, regelbundet kompletterande investeringar i länsvägar, statskommunvägar och kollektivtrafikanläggningar. Det är därför nödvändigt att staten tillskjuter särskilda medel för att investeringar i Bergslagspendeln skall kunna fullföljas. Då kan dessutom nödvändiga investeringar i länsvägar, statskommunvägar och kollektivtrafikanläggningar göras. Detta betyder mycket för länens fortsatta utveckling.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att anvisa särskilda statliga medel för att investeringarna i Bergslagspendeln skall kunna fullföljas enligt de ursprungliga planerna.
Stockholm den 16 januari 1991 Birger Andersson (c) Göran Engström (c)