Betydelsen av goda kommunikationer ökar alltmer. Det är nödvändigt för en regions näringsliv att ha tillgång till snabba och säkra kommunikationer.
Järnvägar
Ett miljövänligt transportmedel, som i Sverige utnyttjas i alldeles för liten utsträckning, är spårbunden trafik. I dagsläget har tågtrafik svårigheter att hävda sig gentemot bil, buss och flyg för personbefordran. När det gäller godstransporterna har lastbilen tagit över en allt större andel.
I många andra länder sker sedan flera år betydande utbyggnader och modernisering av järnvägsnäten. Det är ingen tillfällighet att dessa satsningar genomförs. Modern järnvägstrafik är både miljövänlig och lönsam. I Sverige sker inga motsvarande målmedvetna satsningar. Det är hög tid att tänka om och satsa ordentligt på järnvägen.
Om järnvägstrafiken skall kunna konkurrera krävs offensiva satsningar. Det befintliga järnvägsnätet har på många håll alltför låg standard. Även den rullande materielen är ofta mycket omodern. Detta medför onödigt långa åktider och förseningar, som i sin tur medför väntetider vid byten och försenad ankomst till arbetet. När det gäller godstransporter växer ''just in time-principen'' i omfattning. Företagen minskar nämligen sin kapitalbindande lagerhållning och förlitar sig på snabba och säkra transporter från sina leverantörer.
Mälarbanan
En järnvägsförbindelse, som ingående studerats, är Mälarbanan; en snabbtågsförbindelse Stockholm -- Västerås -- Örebro. Mälarbaneprojektet startade 1985. Två år senare redovisades en genomarbetad förstudie. När riksdagen tog det trafikpolitiska beslutet 1988, utpekades Mälarbanan som ett av de mest angelägna projekten att genomföra.
Under 1988 analyserade SJ, Banverket och Mälarbanans ledningsgrupp möjligheterna att finansiera delar av Mälarbanan utanför statsbudgeten bl.a. med stöd av regionens intressenter. Efter framställning från Mälarbanans ledningsgrupp beslöt regeringen i januari 1989 att tillkalla en opartisk utredare, som gavs i uppdrag att med utgångspunkt i Banverkets långsiktsplanering söka samordna de olika intressenternas åtaganden vid en utbyggnad av Mälarbanan. I utredarens uppdrag ingick att göra motsvarande studie av Svealandsbanan d.v.s. järnvägssträckningen söder om Mälaren. I november 1990 redovisades till kommunikationsdepartementet utredningsuppdraget.
Av utredningen framgår bl a:
att miljömässiga och andra skäl talar för en utökning av järnvägsutbyggnaden,
att investeringar i det svenska järnvägssystemet är klart eftersatta,
att de av riksdagen i 1988 års trafikpolitiska beslut angivna medlen för järnvägsupprustning är helt otillräckliga.
Finansiering
Trafikutskottet har i samband med det trafikpolitiska beslutet 1988 uttalat att TU inget har att erinra, om spårutbyggnaden kring Mälaren kan finansieras genom deltagande av såväl privata som allmänna intressenter.
Mälarbanans intressenter, kommun, landsting, trafikhuvudmän och näringsliv, har därför bildat ett särskilt bolag (MIAB), som svarar för utrednings- och förhandlingsverksamhet. Förhandlingar har förts mellan MIAB och den av regeringen utsedda utredningsmannen, i vars uppdrag ingick att pröva finansieringsalternativ.
I dessa överläggningar har MIAB under vissa angivna förutsättningar förklarat sig kunna bidraga med 700 milj kr av en beräknad totalkostnad på 3 758 milj kr. I Plan 10 har Banverket avsatt 1 203 milj kr. Staten skulle alltså behöva tillskjuta ytterligare 1 855 milj kr.
För att förhoppningsvis i högre grad kunna engagera näringslivet bör övervägas möjligheten att utnyttja företagens investeringsfonder. På räntelösa konton har företagen hos riksbanken ca 12 miljarder. I och med skattereformens genomförande skall fonderna avvecklas och vara helt borta 1996.
Genom att dels vidga användningsområdet för investeringsfonderna, dels ändra frisläppsreglerna skulle företagen ges möjlighet utnyttja fonderna inom ramen för av riksdagen tillstyrkta samhällsekonomiska investeringar inom det infrastrukturella området.
Med hänvisning till det anförda hemställs
[att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om utnyttjandet av investeringsfonder för infrastrukturinvesteringar,1]
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare statliga medel för genomförande av Mälarbaneprojektet.
Stockholm den 10 januari 1991 Birger Andersson (c) Rosa Östh (c)
1 1990/91:FiU201