Betydelsen av goda kommunikationer ökar alltmer. Det
är nödvändigt för en regions näringsliv att ha tillgång till
snabba och säkra kommunikationer.
Järnvägar
Ett miljövänligt transportmedel, som i Sverige utnyttjas
i alldeles för liten utsträckning, är spårbunden trafik. I
dagsläget har tågtrafik svårigheter att hävda sig gentemot
bil, buss och flyg för personbefordran. När det gäller
godstransporterna har lastbilen tagit över en allt större
andel.
I många andra länder sker sedan flera år betydande
utbyggnader och modernisering av järnvägsnäten. Det är
ingen tillfällighet att dessa satsningar genomförs. Modern
järnvägstrafik är både miljövänlig och lönsam. I Sverige
sker inga motsvarande målmedvetna satsningar. Det är hög
tid att tänka om och satsa ordentligt på järnvägen.
Om järnvägstrafiken skall kunna konkurrera krävs
offensiva satsningar. Det befintliga järnvägsnätet har på
många håll alltför låg standard. Även den rullande
materielen är ofta mycket omodern. Detta medför onödigt
långa åktider och förseningar, som i sin tur medför
väntetider vid byten och försenad ankomst till arbetet. När
det gäller godstransporter växer ''just in time-principen'' i
omfattning. Företagen minskar nämligen sin
kapitalbindande lagerhållning och förlitar sig på snabba och
säkra transporter från sina leverantörer.
Mälarbanan
En järnvägsförbindelse, som ingående studerats, är
Mälarbanan; en snabbtågsförbindelse Stockholm --
Västerås -- Örebro. Mälarbaneprojektet startade 1985. Två
år senare redovisades en genomarbetad förstudie. När
riksdagen tog det trafikpolitiska beslutet 1988, utpekades
Mälarbanan som ett av de mest angelägna projekten att
genomföra.
Under 1988 analyserade SJ, Banverket och Mälarbanans
ledningsgrupp möjligheterna att finansiera delar av
Mälarbanan utanför statsbudgeten bl.a. med stöd av
regionens intressenter. Efter framställning från
Mälarbanans ledningsgrupp beslöt regeringen i januari 1989
att tillkalla en opartisk utredare, som gavs i uppdrag att med
utgångspunkt i Banverkets långsiktsplanering söka
samordna de olika intressenternas åtaganden vid en
utbyggnad av Mälarbanan. I utredarens uppdrag ingick att
göra motsvarande studie av Svealandsbanan d.v.s.
järnvägssträckningen söder om Mälaren. I november 1990
redovisades till kommunikationsdepartementet
utredningsuppdraget.
Av utredningen framgår bl a:
att miljömässiga och andra skäl talar för en utökning av
järnvägsutbyggnaden,
att investeringar i det svenska järnvägssystemet är klart
eftersatta,
att de av riksdagen i 1988 års trafikpolitiska beslut
angivna medlen för järnvägsupprustning är helt
otillräckliga.
Finansiering
Trafikutskottet har i samband med det trafikpolitiska
beslutet 1988 uttalat att TU inget har att erinra, om
spårutbyggnaden kring Mälaren kan finansieras genom
deltagande av såväl privata som allmänna intressenter.
Mälarbanans intressenter, kommun, landsting,
trafikhuvudmän och näringsliv, har därför bildat ett särskilt
bolag (MIAB), som svarar för utrednings- och
förhandlingsverksamhet. Förhandlingar har förts mellan
MIAB och den av regeringen utsedda utredningsmannen, i
vars uppdrag ingick att pröva finansieringsalternativ.
I dessa överläggningar har MIAB under vissa angivna
förutsättningar förklarat sig kunna bidraga med 700 milj kr
av en beräknad totalkostnad på 3 758 milj kr. I Plan 10 har
Banverket avsatt 1 203 milj kr. Staten skulle alltså behöva
tillskjuta ytterligare 1 855 milj kr.
För att förhoppningsvis i högre grad kunna engagera
näringslivet bör övervägas möjligheten att utnyttja
företagens investeringsfonder. På räntelösa konton har
företagen hos riksbanken ca 12 miljarder. I och med
skattereformens genomförande skall fonderna avvecklas
och vara helt borta 1996.
Genom att dels vidga användningsområdet för
investeringsfonderna, dels ändra frisläppsreglerna skulle
företagen ges möjlighet utnyttja fonderna inom ramen för
av riksdagen tillstyrkta samhällsekonomiska investeringar
inom det infrastrukturella området.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
[att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen
anförts om utnyttjandet av investeringsfonder för
infrastrukturinvesteringar,1]
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare statliga
medel för genomförande av Mälarbaneprojektet.
Stockholm den 10 januari 1991
Birger Andersson (c)
Rosa Östh (c)