med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt

I propositionen görs på flera ställen markeringar
angående vikten av satsningar på landets infrastruktur. När
det gäller var och i så fall hur mycket pengar regeringen är
beredd att satsa på olika konkreta projekt är emellertid
otydlighet ett alltför utmärkande drag i propositionen.

De enda av regeringen tydligt prioriterade
satsningarna synes vara ett antal projekt i Stockholm,
Göteborg och Malmö. Detta innebär ett oacceptabelt stöd
till en fortsatt koncentrationspolitik. I stället måste de
infrastrukturella satsningarna göras på ett sådant sätt att
hela Sveriges möjligheter att leva förstärks.

I propositionen framhålls helt riktigt Mälardalen som ett
av de viktigaste och mest prioriterade områdena för
satsningar på infrastrukturen. Emellertid har
propositionen, som ovan nämnts, en i grunden alltför
storstadsinriktad profil. Det är viktigt att landets tunga
industri- och handelsregioner också får del av
tillväxtskapande insatser. Inre Mälardalen -- Sveriges fjärde
största region -- tillhör dessa regioner.

I Mälardalen har två banprojekt utretts mycket noga,
Mälarbanan och Svealandsbanan. Av för oss outgrundlig
anledning omnämns dessa projekt alltför diffust i
propositionen.

När den övergripande trafikpolitiken behandlades 1988
togs dessa projekt upp och riksdagen anslöt sig till
utskottets förslag om att de skulle prioriteras. Därtill
förutsatte riksdagen att en projektering omgående skulle
starta för Mälarbanan som redan då var väl utredd.

Vi hävdar att det som i propositionen omnämns som
järnvägssatsningar i Mälardalen skall uttolkas att avse de
båda ovannämnda projekten med sträckningar från
Hallsberg via Örebro, Arboga och vidare mot Stockholm på
norra (Mälarbanan) respektive södra (Svealandsbanan)
sidan om Mälaren. I detta avseende bör riksdagen enligt vår
mening i ett tillkännagivande förtydliga propositionens
lydelse enligt vårt förslag.

Svealandsbanan bör snarast -- som framförts i motion
1990/91:T533 av Anders Svärd (c) och Karl-Erik Persson (v)
under allmänna motionstiden -- byggas vidare mot Oslo
varvid den första etappen bör gälla sträckan Örebro --
Karlskoga.

Som starka skäl för vårt förslag vill vi ytterligare anföra:

att Mälarbanan och Svealandsbanan har en fast
organisation med stor regional representation,

att banorna är väl utredda,

att det föreligger en genomförd förhandling med av
regeringen utsedd förhandlingsman,

att behoven av bättre kommunikationer på järnväg i
Mälardalen är väl dokumenterat i olika utredningar.

Syftet bör vara att åstadkomma ett genomförandeavtal
före sommaren 1991. Utbyggnad av järnvägsnätet i
Mälardalen skulle på det sättet, utöver att det är nödvändigt
ur regionalpolitisk synpunkt på lång sikt, kunna bli ett
positivt tillskott för att skapa omedelbar sysselsättning på
den vikande arbetsmarknaden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Mälar- respektive
Svealandsbanornas utsträckning från Hallsberg till
Stockholm.

Stockholm den 6 mars 1991

Anders Svärd (c)

Karl-Erik Persson (v)

Lars Ernestam (fp)

Gudrun Norberg (fp)

Ann-Cathrine Haglund (m)