De tunga fordonen innebär genom sin storlek och tyngd
särskilt stora risker. De har långa årliga körsträckor vilket
innebär hög exponering i trafiken. Vid olyckor med tunga
fordon inblandade blir följderna oftast svåra. De tunga
fordonens bromsar har betydligt mindre prestandareserv än
de lätta fordonens i förhållande till minimikraven. Det är
därför av särskilt stor vikt att de säkerhetspåverkande
systemen hos de tunga fordonen inte tillåts ha några brister
till följd av exempelvis eftersatt underhåll.
Det är mot denna bakgrund oroväckande att Sverige, i
motsats till de flesta andra länder i Västeuropa, har lång tid
innan tunga fordon tas in till sin första kontrollbesiktning.
Svensk Bilprovnings statistik visar också på alltför höga
anmärkningstal vid den första kontrollbesiktningen. Detta
är en fara för trafiksäkerheten.
Inom EG gäller sedan 1983 ett direktiv, som innebär att
medlemsländerna skall låta sina tunga fordon (över 3,5 tons
totalvikt) genomgå en årlig säkerhetskontroll av ungefär
samma omfattning som den svenska kontrollbesiktningen.
EG-direktivet anger att besiktningen skall ske för första
gången innan fordonets brukandetid överskrider ett år.
I Norge är kontrollen årlig redan från första året, men
av resursskäl kallas bara ca 38 % av lastbilarna, ca 25 % av
bussarna och ca 30 % av de tunga släpvagnarna till periodisk
syn. Som komplement sker en relativt omfattande kontroll
på väg. För närvarande utförs ca 300 000 sådana kontroller
per år.
I Finland är kontrollen av lastbilar och släpvagnar årlig
redan från första brukandeåret, medan bussarna
kontrolleras två gånger per år från ibruktagandet.
I vårt land däremot gäller att lastbilar och bussar inom
totalviktsintervallet 3,5--12 ton skall inställas till årlig
kontrollbesiktning från och med det kalenderår som infaller
två år efter det år som anges i fordonets
årsmodellbeteckning, och då inom en termin som bestäms
av registreringsnumrets slutsiffra. Reglerna innebär att
brukandetiden fram till den första kontrollbesiktningen
maximalt kan vara upp till tre år och åtta månader. Den
faktiska brukandetiden torde vara ca två och ett halvt år i
genomsnitt.
För lastbilar och bussar över 12 tons totalvikt samt för
alla släpvagnar gäller motsvarande regler utan någon
koppling till registreringsnumrets slutsiffra. Inställelsen kan
således ske när som helst under det kalenderår som infaller
två år efter det år som anges i fordonets
årsmodellbeteckning. Härigenom kan brukandetiden fram
till den första kontrollbesiktningen maximalt uppgå till tre
och ett halvt år. Genom att flertalet sådana besiktningar
sker sent under det aktuella kalenderåret torde
genomsnittstiden fram till den första kontrollbesiktningen
vara närmare tre år. Tiden mellan påföljande besiktningar
är för dessa fordonskategorier maximerad till 14 månader.
I fråga om bussar gäller att sådana som används för
yrkesmässig personbefordran skall inställas till sin första
kontrollbesiktning ett år tidigare än ovan angivits.
Nyligen utkom Bilprovningen med en speciell rapport
över kontrollbesiktningarna av tunga fordon i april och maj
1989. I denna redovisas resultatet av en mera detaljerad
analys, där man bl.a. gjort en uppspaltning på olika ålders-
och totalviktsklasser inom respektive fordonskategori.
Det framgår bl.a. att i åldersgruppen 2--3 år
underkändes 29 % av släpvagnarna över 20 tons totalvikt
och 10-12 % av de tyngsta lastbilarna men endast några få
procent av de tyngsta bussarna, som praktiskt taget
uteslutande går i yrkesmässig trafik och således besiktigats
minst en gång tidigare.
Vidare kan man notera att bussar i olika storleksklasser
har väsentligt olika underkännandefrekvens. I
totalviktsklassen över 18 ton underkändes totalt 11 %, i
klassen 14--18 ton totalt 12 %, men i klassen upp till 14 tons
totalvikt hela 36 %.
I klassen upp till 14 tons totalvikt återfinns
huvuddelen av de bussar som inte används i yrkesmässig
trafik. För bussarna i denna klass skiljer sig inte
besiktningsresultaten nämnvärt från lastbilarnas av
motsvarande storlek, medan bussarna i de tyngre klasserna
är betydligt bättre än motsvarande lastbilar.
I åldersgruppen 2--3 år fick över hälften av lastbilarna
över 18 och släpvagnarna över 20 tons totalvikt
anmärkningar. I rapporten finns också indikationer på att
anmärkningsfrekvenserna för vissa feltyper vad gäller t.ex.
kommunikationssystemet (strålkastare, lyktor, signaler och
reflexer m.m), karosseriet och bromssystemet i en del är
högre i åldersgruppen 2--3 år än i gruppen 4--5 år.
Detta gäller för såväl lastbilar som släpvagnar.
Resultaten kan inte anses tyda på att vi i Sverige skulle
ha så mycket bättre underhåll av den tunga fordonsparken,
att det motiverar en mer än dubbelt så lång tidsfrist fram
till den första kontrollbesiktningen som i vår omvärld. En
skärpning av nuvarande regler är därför starkt motiverad.
AB Svensk Bilprovning har i en skrivelse till
Trafiksäkerhetsverket i början av 1989 föreslagit att de
tunga fordonen skall inställas till sin första
kontrollbesiktning ett år tidigare än nu är fallet. Man har
därvid framhållit att detta endast skulle leda till begränsade
kostnadsökningar för fordonsägarna, som ändå tvingas ta
fordonen ur den normala driften för inställelse hos
Bilprovningen i flertalet fall, på grund av kravet på årlig
kontroll av kilometerräknare. Andelen
kilometerskattepliktiga fordon är 97,4, 99,8 respektive
99,9% i totalviktsklasserna 7--12 ton, 12--18 ton respektive
över 18 ton, och 85,6 % i totalviktsklassen 3,5--7 ton.
Praktiskt taget samtliga tunga släpvagnar är
kilometerskattepliktiga. I fråga om de tunga bussarna
betyder Bilprovningens förslag ingen egentlig förändring.
Endast bussar som inte används i yrkesmässig trafik berörs.
Även flertalet av dessa är kilometerskattepliktiga.
Bilprovningens skrivelse har emellertid inte föranlett
någon åtgärd hos Trafiksäkerhetsverket.
Det synes vara klart motiverat att de tunga fordonen vid
inställelsen hos Bilprovningen för kontroll av
kilometerräknarutrustning redan året efter det som anges i
årsmodellbeteckningen även genomgår kontroll av
säkerhetspåverkande system och av avgasutsläpp. En sådan
förändring innebär emellertid bara ett steg på vägen mot en
anpassning till vad som gäller inom EG. Samtidigt som
kontrollbesiktningen av fordonen över 3,5 tons totalvikt
tidigareläggs ett år bör därför ett arbete startas inom
ansvariga myndigheter i syfte att omforma reglerna till full
överensstämmelse med gällande EG-direktiv.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en tidigareläggning av de tunga
fordonens första kontrollbesiktning.
Stockholm den 24 januari 1991
Lennart Pettersson (s)
Nils T Svensson (s)
Sören Lekberg (s)