Goda kommunikationer är en viktig förutsättning för
hela landets utveckling.
Kraven från Östergötlands länsstyrelse, kommuner och
näringsliv på förbättringar av vägar och broar är stora och
välgrundade. Anpassningen till EG:s fordonsvikter har
kraftigt ökat behovet av ytterligare anslag till länet.
Östergötlands problem är de otillräckliga anslagen till
vägar, beläggningssidan och kraven på brosidan, problemen
har ökat med tanke på att Sverige ska anpassa sig till EG:s
bestämmelser.
Några speciellt viktiga objekt på riksvägssidan är värda
att titta närmare på. För såväl länet som riket är det viktigt
att ''landets viktigaste väg'' E 4 snarast blir utbyggd till
motorväg på hela sträckan Jönköping--Stockholm.
I planen ingår den pågående utbyggnaden av sträckan
Lövstad--Norrköping. Inriktningen av planeringen för
objektet ''Förbifart Norrköping'' är att kunna starta 1992 för
att kunna medge ett tidigare trafikinsläpp.
Ett annat riksvägsobjekt som är av vikt för såväl
framkomlighet som miljö är ''Sörbyleden och Hulje--
Bornholm'' i Mjölby, som skulle kunna byggstartas redan i
år om medel fanns tillgängliga.
Vad gäller driftåtgärder på det allmänna vägnätet i länet
har för 1991 endast erhållits cirka 182 milj.kr. att jämföra
med det redovisade behovet av cirka 265 milj.kr., vilket
innefattar medel för att inte ytterligare eftersläpning skall
uppstå och samtidigt att en viss återhämtning av tidigare
eftersatt underhåll skall kunna ske.
De största problemen kommer att återfinnas på
beläggningssidan och brosidan. Sålunda har behovet på
beläggningssidan bedömts till 70 milj.kr. under 1991 medan
årets budget medger en insats av cirka 37 milj.kr. Behovet
på brosidan uppgår till 20--25 milj.kr. per år att jämföras
med de cirka 10 milj.kr. som årets budget medger.
Den totala längden av det allmänna vägnätet i länet
uppgår till 460 mil. Av dessa är fortfarande 133 mil
grusvägar. Den belagda andelen uppgår således till 71 %.
Enligt transportvisionen är målet år 2000 att ha en
beläggningsandel av 80 %. Med nuvarande budgetram
klaras endast 2--2,5 mil per år. Den totala kostnaden för att
nå målet 80 % uppgår till cirka 170 miljoner kronor.
I den nyligen beslutade ''Bärighetsplanen'' där
näringslivet deltar i finansieringen för att kunna upplåta
vägnätet för EG:s fordonsvikter får i Östergötlands län
dessa medel endast användas till riksvägar och primära
länsvägar medan planen i skogslänen (Värmland,
Kopparberg, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland,
Västerbotten och Norrbotten) omfattar alla allmänna vägar
och även vissa enskilda vägar.
Det bör här observeras att Östergötland har en
betydande skogsareal på 607 tusen ha. Tillväxten i skogen
ligger över medeltalet i riket: 5,5 skogskubikmeter mot 3,8
för landet i övrigt. Avverkningen i länet uppgår till 2,6
miljoner skogskubikmeter per år.
För att klara virkestransporterna krävs omfattande
bärighetshöjande åtgärder.
Det behov som föreligger för att klara EG-
bestämmelserna på det allmänna vägnätet uppgår till cirka
250 miljoner kronor. Som exempel på viktiga länkar kan
nämnas vägen mellan Norrköping och Skärblacka, där
årligen 1 miljon ton trä- och pappersprodukter passerar.
Beträffande de enskilda vägarna kan rent allmänt sägas
att med en relativt måttlig anslagsökning skulle dessutom
mycket värdefulla insatser kuna göras för skogsbruk och
lantbruk men också för att hålla landsbygden levande.
För de enskilda vägarna med statsbidrag, till vilka inga
bidrag ur bärighetsplanen utgår till länet, kommer också
stora problem att uppstå. När cirka 90 % av det allmänna
vägnätet blir upplåtet för tyngre laster kommer krav att
ställas på de enskilda väghållarna att de också skall upplåta
vägar och broar för dessa laster.
45--50 % av de enskilda vägarna i länet kräver
omlastning från bil till släp beroende på antingen dålig
framkomlighet, dålig anslutning till allmän väg eller att
vändplats saknas.
På det statsbidragsberättigade enskilda vägnätet finns
114 broar av vilka endast 37 klarar EG-standarden. För år
1992 fördelas 19,9 milj.kr. till de sju skogslänen.
Östergötlands problem är som ovan beskrivits likartade
dem som skogslänen får speciella medel för att lösa. Jag
anser att infrastrukturfondens medel i stor omfattning bör
komma Östergötland till del. Därmed kommer näringslivet
i länet att kunna utvecklas på ett mer positivt sätt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastruktursatsningar i
Östergötlands län.