Riksväg 50, som passerar genom Östergötland, utgör en viktig nord--sydlig länk i Mellansverige.
Trafiken på denna väg är av betydande omfattning. Särskilt den tunga trafiken har under de senaste åren ökat betydligt, vilket medfört att underhålls- och nyinvesteringsbehoven också ökar.
Riksväg 50 har betydelse inte bara lokalt och regionalt, utan är också en viktig nationell länk. Ett problem som blivit alltmer aktuellt i och med att trafiken ökat är att riksväg 50 fått olika prioritet i olika län. Ett exempel är Örebro län som gör en stor satsning på riksväg 50 med betydande ombyggnader, vilket givetvis förbättrar trafiksäkerheten och framkomligheten där. Men, problemet dyker upp på andra sidan länsgränsen, eftersom Östergötland ej haft möjlighet att samtidigt göra motsvarande satsning på riksväg 50.
Det övergripande kravet är att den statliga väghållningen skall vara ändamålsenlig och rationell samt att infrastrukturen under 90-talet effektivt skall stödja en nödvändig återhämtning av konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt samt en ökad regional balans. Vidare skall trafiksäkerheten höjas ytterligare och miljölagstiftningens mål infrias, även om vägtrafiken fortsätter att öka.
Vägverket har initierat ett utvecklingsprojekt (FORS) med syfte att:utveckla Vägverkets kompetens i systemanalys för långsiktig planering.fördjupa kunskaperna om huvudvägnätets funktion.
Perspektiven i transport- och vägplaneringen lyfts i projektet från enskilda objekt till system av vägar. På detta sätt fördjupas kunskaperna om vägarnas betydelse för ekonomisk utveckling och regional balans. Med systemsyn kommer kunskaperna om trafiksäkerhet och trafikens miljöpåverkan att vidgas.
Vägverkets utvärderingar av offentliggjorda långsiktiga trafikprognoser för samordnad investeringsplanering, tillsammans med egna prognoser, visar att betydelsen av vägar som förenar flera funktioner och är gemensamma för stora delar av landets hushåll och företag, ökar i framtiden.
I FORS-projektet konstaterar man att den mellanregionala funktionen innebär att samma länkar i hög grad kanaliserar stora delar av landets långväga flöden samt att de mest betydelsefulla väglänkarna, som fyller en gemensam inom- och mellanregional funktion, i dag omfattar drygt 500 mil. De utgör kärnan av väginfrastrukturen i landet. I projektet utpekas vägar som ska ingå i ett s.k. robust vägnät. Där återfinns riksväg 50 under benämningen Askersundsleden, sträckan Hallsberg-- Motala--Ödeshög.
Av miljö- och framkomlighetsskäl behövs på den del som sträcker sig genom Östergötland dels förbifart vid Vadstena, dels omfattande ombyggnadsåtgärder i Motala.
Klagomålen från boende längs riksväg 50, genomfarten i Motala, har ökat och gäller framför allt bullerstörningar från den tunga trafiken.
Som en följd av anpassningen till EG kommer allt tyngre fordonsekipage att tillåtas på de större vägarna. Högsta tillåtna totalvikt ökar stegvis från 51 ton till 60 ton, samtidigt som högsta tillåtna axel/boggitryck också ökar.
Om de ombyggnader som för närvarande planeras längs riksväg 50 kommer till utförande medför det att genomfartstrafiken i Motala och Vadstena ökar. Den tunga trafiken kommer att öka mest, samtidigt som fordonen blir tyngre -- därmed ökar också störningarna.
En ny förbindelse i Motala över eller under Motalaviken (del av Vättern) skulle totalt sett minska störningarna från den nord-sydgående trafiken genom tätorten. Den skulle dessutom ge bättre framkomlighet och transportekonomi.
Vi motionärer menar att det är nödvändigt att se vägsystemen i ett större sammanhang, för att undvika att samma väg ges olika prioriteringar i olika län med påföljd att trafikmiljön förbättras i en del län, men, på grund av sambandet, leder till försämringar i trafikmiljön på en annan del av samma väg.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksväg 50s stora betydelse som nord--sydlig länk i det nationella transportsystemet.
Stockholm den 24 januari 1991 Sonia Karlsson (s) Torsten Karlsson (s)