Älvsborgs län är till ytan det största i Götaland och med en befolkning på omkring 450 000 invånare. Länet har dessutom -- frånsett de nordliga s.k. skogslänen -- den största andelen grusvägar av vägnätet av alla län. Andra län har en ''beläggningsandel'' på mellan 80 och 90 procent. Älvsborgs län har endast ca 70 procent belagda vägar.
Med hänsyn till vägarnas status, mängden broar och den höga trafikintensiteten har länet ett relativt lägre väganslag än andra jämförbara län.
Det som gör grusvägsproblematiken särskild besvärlig i Älvsborgs län är det förhållandet, att länet har betydligt mer högtrafikerade grusvägar än något annat län i södra Sverige. Vägnätet är nu så nedslitet, att vissa asfalterade eller på annat sätt belagda vägsträckor måste rivas upp.
Ett stort problem är den dåliga bärigheten på de mindre vägarna. I genomsnitt måste 25 procent av vägnätet stängas av för tung trafik under tjällossningen (6--8 veckor per år), vilket är betydligt mer än i andra län i södra Sverige. Detta är ett allvarligt hinder, särskilt för virkestransporter, vilket leder till förseningar och förluster för skogsnäringen. Men även andra nyttokörningar lider svåra avbräck.
Situationen är med andra ord oacceptabel. Även vid oförändrad total medelstilldelning är det rimligt, att Älvsborgs län erhåller ytterligare medel med hänsyn till både vägstruktur och trafikmängd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en annan fördelning av medel för upprustning och vidmakthållande av grusvägarna i Älvsborgs län.
Stockholm den 22 januari 1991 Lars Sundin (fp) Elver Jonsson (fp)