Förbättringar i infrastrukturen är den mest verksamma
åtgärden för att stärka näringslivet, ekonomin och
utvecklingsmöjligheterna i olika delar av landet.
Investeringar i infrastrukturen är i allmänhet
samhällsekonomiskt mycket lönsamma. Trots att detta
många gånger framhållits av ansvariga politiker, inte minst
i regionalpolitiska sammanhang, har vi för närvarande en
situation med kraftigt eftersatt vägunderhåll och en
eftersläpning i utbyggnaden av vägnätet i stora delar av
landet, bland annat i Västmanland.
De medel som i statsbudgeten anslagits för investeringar
i vägnätet har inte ens täckt kostnaderna för att hålla
nuvarande vägkapital på oförändrad nivå. Underhållet av
vägnätet är kraftigt eftersatt. Nedslitna och dåligt
trafikanpassade vägar bromsar inte bara
utvecklingsmöjligheterna, utan de bidrar också till ökad
miljöförstöring och till försämring av trafiksäkerheten.
Moderata samlingspartiet har de senaste åren
motionerat om en ökning av väganslagen. Genom att höja
anslaget till vägar kan nödvändiga investeringar göras i det
svenska vägnätet. Inte minst behöver flera vägavsnitt inom
Västmanlands län rustas upp.
Västmanland är ett starkt industriberoende län. Det
geografiska läget ger Västmanland goda
framtidsmöjligheter. Inom den befolkningstäta Mälardalen
finns stora utsikter och strävanden till samarbete och
integrering av näringsliv, bostadsmarknad och utbildning.
En av förutsättningarna för att utveckla en stark
Mälardalsregion är en kraftigt förbättrad infrastruktur.
I ett decentraliserat tätortsmönster -- som i norra
Mälardalen och Bergslagen -- är hög tillgänglighet och säker
vägtrafik förutsättningar för att kunna utveckla ett allt mer
kunskapsoch kommunikationsberoende yrkes- och
näringsliv. Betydelsen av snabba och säkra
kommunikationer ökar i och med att Sverige får del av den
dynamiska utvecklingen inom EG. För ett industrilän som
Västmanland är förbättrade kommunikationer som
erbjuder snabba och säkra res- och transportalternativ till
kontinenten avgörande för länets tillväxt.
Utvecklingen mot en gemensam Mälardalsmarknad
kommer att ytterligare öka kraven på god vägstandard.
Regionen har ett stort trafikflöde med särskilt tät biltrafik
utefter sträckan E3/E18. För Västmanlands län är E18
huvudpulsådern. Här har trafiken ökat mest och förväntas
göra det även framdeles. Sträckan Enköping--Bålsta i
Uppsala län har öppnats som motortrafikled 1989 och
kommer att bli motorväg 1993.
Nästa avsnitt på E18 som skyndsamt måste förbättras är
sträckan Köping--Arboga samt E3/E18-sträckan Arboga--
Örebro. Dessa mycket hårt trafikerade vägsträckor är bitvis
i undermåligt skick och de är starkt olycksdrabbade.
Satsningar på vägunderhåll och vägupprustning för ökad
framkomlighet på den hårt trafikerade vägen Köping--
Arboga--Örebro är även nödvändiga för att minska
påfrestningarna på miljön. Genom köbildningar belastas i
dag miljön hårt av ökade avgasutsläpp.
Även andra vägsträckor inom Västmanland är i stort
behov av upprustning t.ex. riksväg 70 förbi Sala liksom
riksväg 67 förbi Tärnsjö i länets östra delar.
I Bergslagen har naturen skapat förutsättningar för goda
förbindelser i nord--sydlig riktning. De rika tillgångarna på
malm, skogsråvara och vattenkraft frammanade tidigt även
ett vägnät i öst--västlig riktning. Detta gjorde det möjligt att
utnyttja och i stor utsträckning bibehålla Bergslagens
egenart, dess industri, kultur, handel och traditioner.
Riksväg 68 utgör den nutida pulsådern genom
Bergslagen tvärs över landet. Den ingår som en central del
i det vägsystem som förenar regionens industrigrupper med
Gävle i öster och med Örebro och Göteborg i väster.
Riksväg 68 är därigenom en viktig sammanhållande
interregional väg och den är av stor betydelse för närings-
och samhällsliv, för kultur och för en allt mer ökande
turism. Den gör mer än någon annan väg -- verklig eller
tänkt -- skäl för namnet ''Bergslagsdiagonalen''. En
upprustning av den befintliga ''Bergslagsdiagonalen'' måste
ske före byggandet av eventuella nya vägsträckningar i
Bergslagen.
Västmanlands vägnät är i akut behov av underhåll och
upprustning och Västmanland måste därför tilldelas ökade
väganslag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ökning av väganslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en upprustning av vägnätet i
Västmanland.
Stockholm den 10 januari 1991
Karin Falkmer (m)
Birgit Henriksson (m)