Hargshamn
De senaste årens högkonjunktur har inneburit en mycket positiv utveckling i Uppsala län. Även i den norra länsdelen har förhållandena varit gynnsamma. Näringslivet i denna länsdel är dock fortfarande mycket ensidigt sammansatt och känsligt för konjunkturella och strukturella förändringar. Under de senaste månaderna har också antalet varsel ökat kraftigt. I slutet av 1991 kommer Dannemora Gruva att läggas ned.
Sedan invigningen 1989 av fraktlinjen Hargshamn-- Nystad har transportvolymerna på leden såväl med lastbil som med järnväg ökat snabbt. Prognoserna för de närmaste åren tyder på en fortsatt god volymtillväxt. Hargshamn har valts av finsk storindustri som det mest ekonomiska och miljömässigt mest lämpliga läget för transporter över Östersjön, med endast en kort sträcka genom skärgård. Miljömässigt stora vinster uppnås också genom att man kan avlasta Stockholmsområdet från tung trafik genom att transporterna sker västerut från Hargshamn via järnvägen Hargshamn--Örbyhus till stambanan eller väg 292 till E4:an och vägar genom Bergslagen.
Med en mer omfattande öststatshandel kan man förvänta en ökad positiv utveckling för den nya färjeleden. Hargshamn har i dag och kommer därför att ha en mycket stor betydelse för näringslivet i den norra länsdelen. Verksamheten kommer emellertid att få betydelse för en mycket vidare region. Bl.a. kommer förutsättningarna för näringslivet i Bergslagen att förbättras. Varje sådan insats är viktig. Av regionalpolitiska skäl är det således mycket angeläget att Hargshamn utnyttjas och ges förutsättningar för en långsiktigt god utveckling.
Stora investeringar har gjorts i hamnen i Hargshamn. Dessa investeringar har i huvudsak genomförts genom insatser från det privata näringslivet och från kommunalt håll. I en fortsatt utbyggnadsetapp kommer ett nytt industriområde i anslutning till hamnen i Hargshamn att anläggas. Också i Örbyhus där länsjärnvägen ansluter till stambanan planeras ett verksamhetsområde med bl.a. en godsterminal för hantering av gods som kommer via färjorna i Hargshamn.
Även statliga insatser erfordras för att hamnverksamheten skall ge bästa möjliga effekter. Investeringar krävs bl.a. i länsjärnvägen Hargshamn-- Örbyhus och i anslutningsvägen från hamnen till väg 76. Dessa investeringar har inte kunnat rymmas i länets planer för de närmaste åren. Inför kommande fördelningar av ramar till trafikanläggningar eller andra beslut om tilldelning av resurser för investering i infrastruktur är det enligt vår mening viktigt att man beaktar Hargshamns synnerligen positiva förutsättningar och att man fördelar resurser så att erforderliga investeringar kan göras i både väg- och järnvägsnätet.
Bandelen Hargshamn--Örbyhus är klassificerad som en länsjärnväg. När malmtransporterna från Dannemora upphör kommer trafikuppgifterna på bandelen emellertid att vara av helt nationell och internationell karaktär. Länsstyrelsen har därför begärt att bandelen överförs till stomjärnvägsnätet. I sitt beslut om stomnätsplanen har banverket angivit att särskilda utredningar kommer att genomföras före nästa planeringsomgång beträffande eventuella omklassificeringar av banor. Enligt vår mening är de skäl för en omklassificering av Hargshamnsbanan som länsstyrelsen anfört helt övertygande och utgångspunkten för banverkets utredning måste vara att bandelen överförs till stomnätet.
Mälarbanan
Järnvägen är ett miljövänligt transportmedel. Mälardalen hör till våra mest folkrika regioner med många resande. Projektet ''Mälardalsbanan'' är viktigt för att förbättra kommunikationerna i Mälardalen. Banverket har nu gjort sin prioriteringslista över vilka järnvägar man tänker satsa på. Glädjande nog ligger Mälardalsbanan högt på den listan.
Nu när många människor upptäckt, att vi måste värna om vår miljö, är det viktigare än någonsin, att vi satsar på den spårbundna trafiken. Vi vet också att allt fler människor skulle föredra att ta tåget framför bilen om möjligheten fanns. Stockholm expanderar kraftigt och en snabb utbyggnad av Mälarbanan skulle också lösa många av trafikproblemen i och kring Stockholm. Arbetspendlingen in till Stockholm från Enköping och Håbo är också omfattande. Det är därför viktigt att tågstopp även planeras i Håbo. Håbo kommun har avsatt mark för nytt stationsområde intill centrum där även bussterminalen finns. Det blir även parkeringsmöjligheter för den som måste åka bil till tåget.
Mälarbanan kan enligt tillgängliga beräkningar bli ett lönsamt projekt. Planer finns utarbetade. Enligt banverket måste man dock vänta till slutet av decenniet med utbyggnad av enkelspår på vissa delar mellan Stockholm och Västerås. Det tycker vi är fel. Denna sträcka torde höra till de mer ekonomiskt fördelaktiga, varför utbyggnaden bör starta snarast möjligt. Vi vill i detta sammanhang understryka att folkpartiet liberalerna i sin partimotion om infrastruktur förespråkat en investeringsram på 40 miljarder för järnvägen.
E 18
Vägverket har gjort stora förbättringar på E 18 mellan Enköping och Bålsta. Vägen har nu standard som motortrafikled. Utbyggnaden till motorväg pågår men takten har tyvärr dragits ned och bygget beräknas bli klart minst ett år senare än vad som från början beräknades.
Detta är mycket beklagligt främst med tanke på de många trafikolyckor som inträffat sedan den nya leden invigdes. Vi anser att vägverket måste ges de resurser som krävs för att motorvägen skall kunna tas i bruk enligt de ursprungliga planerna 1992.
E 4
E 4 är en betydelsefull pulsåder. Dels för norra delen av Sverige, dels för Uppsala län. För att dessa landsdelar skall fungera och framförallt utvecklas krävs goda kommunikationer. I dag svarar inte vägen upp emot de kraven. Situationen är otillfredsställande för närboende. E 4 klarar inte standarden vad gäller miljö, trafiksäkerhet och trafikbelastning. Ett utredningsarbete har startats för att redovisa förslag som gör det möjligt att åtgärda dagens brister.
Uppsala län är i hög grad ett genomfartslän varför satsningar på såväl järnväg som vägar är viktiga.
Sjöfart
Sjöfart till och från Mälaren hindras i dag av att den s k motorvägsbron i Södertälje inte är öppningsbar efter brohaveri.
I vattendom fastslås att bron skall kunna höjas till 42 m. Den nu begränsade seglingsfria höjden, 26 m, kostar transportköparna pengar i form av högre frakter. De slutliga konsumenterna drabbas av högre priser på de varor som transporteras sjövägen. Exportmöjligheter kan bortfalla.
Genom blygsamma investeringar i Södertälje kanal skulle fartygsstorlekarna kunna öka väsentligt. Detta innebär då också krav på högre seglingsfri höjd. Miljökrav vid transport av t.ex. ammoniak för med nödvändighet med sig fartyg över 26 m höjd.
Vidare saknar Mälaren den statliga isbrytarservice som t.ex. Vänern har. Detta trots att höga farledsvaruavgifter för utrikes gods tas ut. De skilda förutsättningarna för Vänertrafik respektive Mälartrafik kan inte motiveras utifrån rationella ekonomiska utgångspunkter.
Det är alltså utomordentligt viktigt av många skäl att E4-bron omgående återställs i enlighet med gällande vattendom att Södertälje sluss och kanal hålls utvecklingsbara för sjöfart att Mälaren skall omfattas av samma service genom sjöfartsverket som Vänern.
Kultur
En liberal kulturpolitik måste sträva efter att så många som möjligt blir delaktiga av kultur i olika former. I årets budgetproposition saknas den sista tredjedelen av regeringens utlovade kultursatsning på 300 milj.kr. För Musik i Uppland är detta katastrofalt.
I Uppsala påbörjades 1976 uppbyggnaden av en professionell kammarorkester. Detta möjliggjordes genom ett samarbete mellan landstinget, Uppsala kommun och staten. Fram till 1981 bidrog staten med ca halva lönekostnaden för en tjänst. Sedan 1981 har inga statliga medel utgått förrän 1990 då Musik i Uppland fick del av regeringens kultursatsning. Vi anser att de utlovade grundbeloppen bör utgå till Musik i Uppland.
Vårt förslag kan förverkligas inom ramen för den extra satsning på 60 miljoner kr på kulturområdet som folkpartiet liberalerna föreslår i sin kulturmotion.
Regional TV
Den sista vita fläcken på den regionala TV-kartan suddades ut den 31 augusti 1987. Det nya programmet ABC-nytt skulle kunna ses av alla tittare i Stockholms och Uppsala län, ''från Skutskär i norr till Järna i söder, från kusten i öster till Enköping i väster'' enligt en reporter.
Men fortfarande finns vita fläckar på TV-kartan. I vissa områden i södra delen av Uppsala län kan endast de som har tillgång till kabel-TV se ABC-nytt. Under tidigare valrörelser har nackdelarna med att inte hela länet haft möjlighet att följa de regionala valdebatterna klart framkommit. Nu stundar en ny valrörelse och vi anser det av största vikt, att de vita fläckarna i Uppsala län försvinner.
ABC är Sveriges tredje största nyhetsprogram och täcker, enligt vad som sägs, ett område med 1,8 miljoner invånare. I verkligheten kan programmet ine tas in i hela sändningsområdet, dvs. områdets västra och norra delar har större eller mindre mottagningsproblem. De befintliga sändarna når helt enkelt inte fram. Konsekvensen är, förutom att ett stort antal personer inte kan se ''sina'' regionala TV-nyheter, att länsmyndigheterna och andra har svårt att nå fram med vital information, t.ex. vid katastroftillbud. Länsstyrelsen i Uppsala län har tidigare påtalat detta för Sveriges Televisions styrelse.
Tullkammaren
Förslag har framförts att tullkammaren i Uppsala skall dras in. Vi anser, att detta vore ytterst olämpligt. Uppsala är Sveriges fjärde största kommun och huvudort i den mest expansiva regionen i landet. En enkel, effektiv, personlig, säker närservice är viktig för såväl större som mindre företag. Den måste också vara snabb. I dag klarar tullen att vara på plats för tullkontroll inom 10 minuter, vilket är omöjligt om personalen t ex skall resa från Arlanda.
Tullkammaren i Uppsala utför årligen ca 500 fältkontroller. Den ökade restiden från Arlanda är minst en timme tur och retur och oftast utförs kontrollen av två tjänstemän i par. Detta kontrollbehov kvarstår -- och kommer att öka -- vare sig tullverket har fast stationerad personal i Uppsala eller ej. En centralisering medför varken effektivisering eller kostnadsminskning. Tvärtom blir följden av en nedläggning avsevärt försämrad service och högre kostnad för tullverket. Vi anser, att det bör finnas åtminstone en tullkammare i varje län och för Uppsala län är Uppsala kommun den mest lämpliga.
Etanolframställning
Våren 1990 beslutade riksdagen om en ny livsmedelspolitik. Beslutet innebär en successiv marknadsanpassning och avreglering av jordbruket. Under övergången från en reglerad till en fri inhemsk marknad vidtas särskilda åtgärder för att underlätta anpassningen och omställningen till den nya situationen.
Enligt riksdagsbeslutet lämnas bl.a. ett omställningsstöd för areal som varaktigt ställs om från livsmedelsproduktion till alternativ användning.
Inom länsstyrelsen i Uppsala län har förutsättningarna för en ev. etanolanläggning utretts, vilken visade att länet är lämpligt för etanolanläggning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överföra länsjärnvägen Hargshamn--Örbyhus till stomjärnvägsnätet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av Mälarbanan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av E18,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om standarden på E4,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om E4-brons i Södertälje betydelse för sjöfarten i Mälaren,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Södertälje sluss och kanals betydelse för sjöfarten i Mälaren,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjöfartsverkets service,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till Musik i Uppland,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ABC-nytt i vissa delar av Uppsala län,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av en tullkammare i Uppsala,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etanolanläggning i Uppsala län.3]
Stockholm den 25 januari 1991 Barbro Sandberg (fp) Håkan Holmberg (fp)
1 1990/91:Kr330
2 1990/91:Sk704
3 1990/91:N449