Behovet av infrastrukturella insatser på det
trafikpolitiska området är stort på många håll i landet.
Infrastrukturen har en mycket strategisk betydelse för hela
samhällsutvecklingen. Därför måste också insatserna göras
i områden där de ur regionalpolitisk synpunkt har stor
betydelse.
Jämtlands län är mycket känsligt för tillgången till goda
kommunikationer eftersom länet har ett perifert läge, en
liten folkmängd spridd över en stor yta och ett glest nät av
företag med långa avstånd från varandra.
Vägar
En särskilt viktig infrastrukturåtgärd i Norrlands inland
är en bra vägstandard.
Jämtlands län har länge släpat efter. Det allmänna
vägnätet i länet omfattar ca 45 km väg per 1 000 invånare.
Genomsnittet för landet är endast 12 km per 1 000
invånare. Ca 55 % av de allmänna vägarna i länet har
beläggning, medan motsvarande siffra för riket är 70 %.
I inget annat län utförs, i absoluta tal, ett så stort
trafikarbete (mätt i fordonskilometer) på allmänna vägar
med slitlager av grus som i Jämtlands län. Drygt 12 % av
trafikarbetet i länet utförs på sådana vägar medan
medelvärdet för landet är endast 3 %. På 1/3 av det
allmänna vägnätet råder tjällossningsrestriktioner under i
genomsnitt två månader årligen (längsta avstängningstid är
3,5 månader). Det finns totalt endast 450 km grusvägar på
landets huvudvägnät, över hälften av dem i Jämtlands län!
Att förbättra vägnätet är mycket viktigt för att underlätta
för människor att bo och arbeta i glesbygden.
Regionalpolitiken har också fått ett allt större genomslag
i den fördelning av pengar som Vägverket gjort de senaste
åren. Innevarande år hamnar länet exempelvis som
nummer tre i landet vid fördelning av anslaget för
länstrafikanläggningar. Detta är en utveckling som måste
fortsätta. Även om Vägverket organiseras om och en ny syn
på investeringar och underhåll kan skönjas, måste den
regionalpolitiska målsättningen bibehållas. Övergången
från objektsyn till struktursyn när det gäller investering och
underhåll av vägar får inte leda bort från detta mål.
Det fattas totalt sett pengar till vägväsendet. En ny
finansieringsform är därför välkommen. Detta kan bidra till
att skogslänens ytterligare behov tillgodoses.
Järnvägar
Järnvägen är ett nödvändigt transportalternativ för
många företag i Jämtlands län. Förutom att den är
miljövänlig, trafiksäker och energisnål är den det bästa
alternativet när det gäller att transportera tungt och
skrymmande gods. Inlandsbanan utgör en viktig trafiklänk
för transporter av torv, skogsråvara, cementprodukter och
vägtrummor för att nämna några av de produkter av tungt
gods som tillverkas och förädlas av företag som har
etablerat sig vid Inlandsbanan som en följd av dess
transportkapacitet.
När det gäller persontrafiken föreligger förslag från
kommunikationsdepartementet om att huvudmannaskapet
skall överföras till länstrafikbolagen. Vår uppfattning är att
persontrafiken skall vara sammanhållen och ligga under
en trafikutövare för hela sträckan Mora--Gällivare
även efter den 10 juni 1991.
Den turisttrafik som bedrivits under några år har visat
att det finns möjlighet att med rätt marknadsföringsinsatser
tillföra Inlandsbanan ett betydande passagerarunderlag.
Sommarturismen 1990 gav 17 000 passagerare och
skapade 180 000 gästnätter för turistföretagen efter banan.
Det ger ett betydande försörjningstillskott för glesbygden i
norrlands inland. Man beräknar att Inlandsbanans
turisttrafik genererar 150 årsarbeten.
Vi ser med tillfredsställelse att
kommunikationsdepartementet föreslår 80 milj.kr. för
upprustning av Inlandsbanan budgetåret 1991/92. Den
investeringsvolymen bör fortsätta under ytterligare ett antal
år för att uppnå en god standard för godstrafiken. Det krävs
omedelbara investeringar på bandelen Sveg--Mora. Där går
mer än 400 tungt lastade godsvagnar per vecka.
Inom Åre-Duved har de senaste åren skett en stor
utökning av hotell- och stuganläggningar. Även i
Storlienområdet pågår en utveckling av turistanläggningar.
Transporten av turister till området sker till stor del per
järnväg. Dock är järnvägstrafikens möjligheter att hävda
sin marknad i detta område begränsade med hänsyn till
bankapacitet och fasta anläggningars tillstånd. Om
järnvägen skall kunna svara upp mot de krav som ställs i
samband med expansionen av turistnäringen måste
kapacitetsinvesteringar göras i järnvägsanläggningar
parallellt med turistnäringens program.
Sammanfattningsvis bör framhållas beträffande
järnvägar:Sammanhållen trafik med en enda
trafikutövare för hela sträckan Mora--Gällivare bör
eftersträvas för persontrafik som bedrivs med
motorvagnståg även efter den 10 juni 1991.Bandelen
Sveg--Mora bör upprustas omgående.Behovet av
järnvägsinvesteringar på sträckan Östersund--Storlien bör
tillgodoses.
Svegs flygplats
Sveg-flygets tillkomst var en följd av att Jämtlands län
fördes över från Uppsala till Umeå sjukvårdsregion.
Riksdagen uttalade i samband med detta beslut att en
nödvändig förutsättning för beslutet var att
kommunikationerna till Umeå skulle förstärkas.
En sådan åtgärd var att ge möjlighet för innevånarna i
Härjedalen att göra patient- och besöksresor med flyg till
Umeå. Statligt stöd till denna flygverksamhet har utgått. I
budgetpropositionen 1986/87:100 anför
kommunikationsministern:
Inom det angivna beloppet, 5 milj.kr., bör vidare ett
bidrag utgå till huvudmännen för Sveg-flyget mellan Sveg--
Arlanda--Umeå. Flygtrafiken etablerades som en följd av
riksdagens beslut om att Jämtlands län skulle föras över från
Uppsala till Umeå sjukvårdsregion. Med hänsyn till
kostnaderna för trafiken har ett stöd utgått till
huvudmännen inom ramen för bussbidragssystemet.
Eftersom bussbidragssystemet successivt avvecklas bör
fortsatt stöd till Sveg-flyget utgå inom ramen för det av mig
nu förordade anslaget. Jag anser att ett bidrag bör utgå
under en treårsperiod med 600 000 kr. per år. Underskottet
i trafiken för innevarande år har av företrädare för Sveg-
flyget beräknats till 1,3 milj.kr.
I proposition 1988/89:100 (sid. 140) fullföljer
kommunikationsministern sitt tidigare löfte. Han anför:
Luftfartsverket har för nästa budgetår föreslagit ett
anslag på 16 milj.kr. Jag förordar emellertid ett oförändrat
anslag på 15 milj.kr. Av beloppet bör liksom tidigare 10
milj.kr. kunna användas för bidrag till drift av kommunala
flygplatser i skogslänen med regionalt betydelsefull
linjetrafik. Resterande belopp disponeras dels för bidrag till
i första hand investeringar i befintliga flygplatser i
skogslänen för att etablera eller utveckla befintlig reguljär
flygtrafik, dels för bidrag till huvudmännen för Sveg-flyget.
Som jag framhöll i budgetpropositionen år 1987 utgår detta
specialdestinerade stöd under en treårsperiod. Kommande
budgetår utgör det tredje och därmed sista året enligt
riksdagens beslut med anledning av 1987 års
budgetproposition. Bidrag till Sveg-flyget bör därefter utgå
till flygplatsen i Sveg efter samma principer och villkor som
gäller för övriga flygplatser i skogslänen.
Det som förändras genom den föreslagna åtgärden är att
bidraget om 600 000 kr./år till själva flygverksamheten
försvinner och bidrag utgår därefter endast till kostnaden
för driften av själva Svegs flygplats. Till driften räknas då
inte själva flygverksamheten. Detta är en väsentlig
försämring för ekonomin vid Sveg-flyget och medför att
kostnaderna i hög grad övervältras på kommunen och
landstinget.
Med hänsyn till de ambitioner som statsmakterna
uttalade i samband med att länet tillfördes Umeå
sjukvårdsregion har staten ett särskilt ansvar för att
Svegs flygplats skall kunna drivas vidare på ett acceptabelt
sätt. Om det specialdestinerade bidraget dras in nu kommer
svårigheterna att bli oerhört stora för Sveg-flyget. Sveg-
flyget behöver få tid på sig att klara begränsningen av
bidragen.
Det är också viktigt att ett specialdestinerat stöd till
flygverksamheten inte utestänger möjligheterna för Svegs
flygplats att -- på samma sätt som gäller flygplatser i alla
andra skogslän -- få bidrag hos luftfartsverket till driften av
flygplatsen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande fortsatta
regionalpolitiska prioriteringar i fördelningen av vägmedel
över landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsning på järnvägar i Jämtlands
län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av fortsatt statligt stöd
till flygverksamheten vid Svegs flygplats.
Stockholm den 25 januari 1991
Rune Berglund (s)
Margareta Winberg (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)