Trafiken och dess inverkan på samhället har alltmer
kommit i centrum för den politiska debatten.
Utvecklingen tenderar nu allt snabbare att närma sig den
punkt där de negativa effekterna väger tyngre än
fördelarna. Det är därför hög tid att stanna upp, analysera
effekterna och trafiksystemen för framtiden, och då både
med tanke på personlig frihet, effektivitet och inte minst
miljön.
Det är endast med en fast politisk styrning som vi kan
behålla bilismens fördelar, öka kollektivtrafikens
marknadsandel, hushålla bättre med resurserna, skapa en
bättre service för medborgarna och sluta upp med att göra
våld på vår livsmiljö.
Det finns idag en bred enighet om att goda
kommunikationer har en avgörande betydelse för den
framtida utvecklingen av samhället och näringslivet. I vårt
land har vi vant oss vid de stora möjligheter som
privatbilismen ger möjlighet till.
Målet för trafikpolitiken i Skåne måste vara att
åstadkomma en god trafikförsörjning och miljö i
landskapets alla delar. Det måste vara samhällets uppgift att
ansvara för en trafikförsörjning som fungerar inom de olika
trafikgrenarna.
Utvecklingen går allt snabbare
Utvecklingen inom trafik- och transportområdet går allt
snabbare. Ny och renare teknik presenteras. Antalet fordon
ökar snabbt. Den samlade trafiken är en av de största
producenterna av miljöfarliga och hälsovådliga ämnen. Det
är en politisk uppgift att hejda denna utveckling och skapa
en trafikapparat som är anpassad till de fysiska och
miljömässiga gränser som krävs i ett samhälle som tar
hänsyn till medborgarnas livsmiljö och trivsel.
Trenderna inom det trafikpolitiska området kan
sammanfattas på följande sätt:Ett ökat bilinnehavEtt
ökat resandeRenare fordonÖkad godstrafik
Spårbunden trafik svårt konkurrenslägeFlygtrafiken
ökarKollektivtrafiken stagnerarInternationell
utveckling över nationsgränserna.
Trafikolyckor drabbar oss hårt med mänskliga tragedier
och höga samhällskostnader som resultat. Trafiken i våra
tätorter vållar otrivsel och oro hos samhällsinnevånarna.
Avgaser, trängsel och olyckstillbud har ersatt
promenadstråkens relativa lugn.
Av alla försurande kväveoxidutsläpp kommer inte
mindre än mellan 60 och 70 %
från vägtrafiken. Varje år strömmar det ut ca 200 000
ton kväveoxider från vägtrafiken i naturen.
Skadorna på våra skogar och sjöar ökar i omfattning.
Skogsdöd är en realitet även i vårt land.
I Skåne har biltrafiken uppvisat en ökning med mellan 3
och 5 %
per år under de fem senaste åren. Detta är en
utveckling som måste brytas. En möjlighet att kraftigt
reducera minska koldioxidutsläppen från trafiken är
alternativa bränslen och motorer.
Skåne är ett landskap av starkt skiftande karaktär. Här
finns landsbygdens glesbygd, men även storstadens hets.
Här finns områden med goda allmänna kommunikationer,
men här finns också stora områden där bilen kommer att
vara nödvändig även i framtiden för persontransporter till
och från arbetet, serviceinrättningar, fritidssysslor m.m.
Kraftfull politik för färre bilresor
För att nå målet med en reducerad biltrafik i framtiden
krävs det beslut som leder till en minskning av behovet av
resor med egen bil. Detta innebär bland annat en kraftigt
ökad service med allmänna kommunikationsmedel och
bättre samhällsplanering. Det är troligt att det även
kommer att krävas repressiva åtgärder mot bilismen i form
av begränsningar för biltrafiken, förändrad fysisk planering,
införande av områdesavgifter m.m.
En målsättning bör vara att genom olika politiska
åtgärder föra över 25 %
av resorna längs de större pendelstråken till allmänna
kommunikationsmedel. Detta innebär en ökning med
mellan 5 och 15 %.
Målsättningen bör vara 50 %
mellan orter med spårbunden trafik. Denna nivå var
1989 ca 30--40 %.
I de större tätorterna kan biltrafiken reduceras, då det
går att erbjuda goda allmänna kommunikationer.
De socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Skåne
vill verka för:att den miljövänliga personbilen skall ha en
plats även i framtidens transportsystematt medverka till
att koldioxidutsläppen på sikt minskaratt hejda
utsläppen av miljö- och hälsovådliga ämnen från
biltrafikenatt resor till och från arbetsplatsen i ökad
omfattning sker med kollektivtrafikatt satsa på en
kraftigt ökad service med allmänna
kommunikationsmedelatt målsättningen för
kollektivtrafikens marknadsandel av resorna längs de större
pendelstråken skall uppgå till minst 25 % och mellan orter
med spårbunden trafik skall målsättningen vara 50 %att
med en aktiv parkeringspolitik minska söktrafiken i de
större tätorterna.
Fysisk planering
I den fysiska planeringen av samhället fastställs mycket
av ramarna för trafikapparaten långt in i framtiden. Det är
i arbetet med stads-, trafikleds- och översiktsplaner m.m.
som vi effektivast kan påverka den framtida trafiken.
Exploatering av nya bostadsområden och
industriområden måste ske på ett sådant sätt att en rationell
kollektivtrafik underlättas. För att erhålla snabba
förbindelser bör särskilda kollektivtrafikleder mellan
bostadsområden och industriområden byggas.
Exploateringsområden skall planeras så att
resandeunderlaget för kollektivtrafiken maximeras.
Biltrafiken i tätorternas centrum och i bostadsområdena
bör minskas. Centrumkärnorna i tätorterna är
handelscentrum och skall så förbli. Detta innebär en
satsning på ökad trivsel, grönare torg och gator där gång-
och cykeltrafik prioriteras.
Miljökonsekvensutredningar
När nya trafikleder planeras är det viktigt att miljö- och
trafikkonsekvenserna noga utreds. Detta gäller såväl
trafiksäkerhetsmässigt som utsläpp av miljöfarliga ämnen
och uppkomsten av buller. Redan under planeringsstadiet
bör dessa faktorer diskuteras och finnas med i underlag för
projektering och upphandling.
Vi socialdemokratiska riksdagsledamöter från Skåne vill
verka för:att vid all fysisk samhällsplanering sträva efter
en trafikapparat anpassad till ett samhälle som tar hänsyn
till livsmiljö och trivselatt före utbyggnad av nya
trafikleder genomföra miljökonsekvensutredningar.
Miljömässiga mål för trafiken
Det övergripande målet för samhällets trafikpolitik är att
erbjuda medborgarna och näringslivet en tillfredsställande,
säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga
kostnad.
Trafikens miljöproblem består till stor del av problem
med luftföroreningar. Dessa utgör inte bara ett hot mot vår
hälsa, utan orsakar även långsiktiga skador på växtlighet,
mark och vatten samt på byggnader och kulturminnen.
Miljöstörningarna från trafiken i form av buller berör
många människor. Det är 35--40 % av befolkningen som
utsätts för bullernivåer som överskrider acceptabla
riktvärden vid bostaden (55 dBa). (Källa:
naturvårdsverket)
Särskilt berörda är de större tätorternas centrala delar
och bostäder utefter större trafikleder. För att komma
tillrätta med trafikens negativa hälsoeffekter måste
bullernivåerna sänkas.
En situation med trängsel i gatunätet förstärker trafikens
negativa effekter på miljö och hälsa. Stillastående trafik
förvärrar avsevärt luftföroreningarna. Kollektivtrafiken
drabbas av sämre framkomlighet. Därför bör särskilda
bussfiler införas där så är möjligt. Det är oacceptabelt med
en permanentad trafiksituation som innebär ett stopp i
trafiksystemet. Ett rationellt, effektivt och miljövänligt
transportsystem fordrar minskade trafikstockningar och
minskad trängsel.
Vi socialdemokratiska riksdagsledamöter från Skåne vill
verka för:att nivåerna för utsläpp av skadliga ämnen skall
nedbringas till nivåer som naturvårdsverket angivit som
riktvärden för luftkvaliteten i tätorteratt
bullerstörningarna från trafiken skall reduceras särskilt där
höga bullernivåer uppmätts och där bullret är ett allvarligt
hälsoproblematt nivåerna för buller som anses vara
oacceptabla skall följa naturvårdsverkets
rekommendationeratt trängseln i tätorternas gatunät
skall nedbringas och framkomligheten för kollektivtrafiken
förbättras genom bättre trafikplanering.
Kostnader och finansiering av trafikinvesteringar
Den vanligaste formen för finansiering av
trafikinvesteringar idag är budgetfinansiering och
efterföljande direkta avskrivningar. Det innebär att t.ex. en
kommun genom löpande intäkter finansierar investeringar
som ger avkastning först på längre sikt.
En allt större trafikvolym har medfört ökade behov av
investeringar i trafikanläggningar. Det innebär satsningar
på både kollektivtrafik och vägnät. Den sedvanliga
finansieringen via kommunalskatt, landstingsskatt och
statsbidrag är, med nuvarande skattesatser och
bidragsnivåer, långt ifrån tillräcklig för att möta de växande
anspråken inom trafiksektorn.
Det finns anledning att diskutera andra
finansieringsformer för trafikinvesteringar. En inriktning
bör vara att näringslivet, som är stora vinnare på
investeringar i infrastrukturen, i större utsträckning än idag
är med och bekostar dessa.
De finansieringsformer som står till förfogande kan vara
finansiering i offentlig regi eller privat finansiering med
garanti och kontroll från stat och kommun.
Kapitalmarknaden möjliggör olika former av lån.
Utrustning i form av fordon kan ''leasas''.
Trafiken bör i ökad utsträckning bära de
samhällsekonomiska kostnader som den ger upphov till. En
vägledande princip bör vara att trafiksektorn genom skatter
och avgifter skall bära de extra kostnader som en
trafikökning medför, så kallade marginalkostnader.
Mot bakgrund av principer med marginalkostnadspriser
kan olika varianter av finansiering tänkas. Som exempel
kan nämnas läges- och anslutningsavgifter, lokala
fastighetsskatter, regional moms, lokala
arbetsgivaravgifter, lokala miljöavgifter på drivmedel samt
områdesavgifter.
Vi socialdemokratiska riksdagsledamöter från Skåne vill
verka för:att samhället även i fortsättningen har ett
avgörande inflytande över beslut om trafikinvesteringar
att olika former för finansiering av trafikinvesteringar
prövas utöver traditionell skattefinansieringatt trafikens
tillväxt i större utsträckning bär sina egna kostnader och att
marginalkostnadspriser utgör underlag för
trafikinvesteringarnas finansieringatt olika former av
lokala/regionala avgifter övervägs för finansiering av
trafikinvesteringar i områdetatt näringslivet i större
omfattning medverkar vid finansiering av
trafikinvesteringar.
Biltullar och vägavgifter
Ett sätt att begränsa biltrafiken och finansiera
investeringar i trafiksystemet är att införa avgifter på
bilkörning i tätorternas centrala delar, så kallade biltullar.
Bilavgifterna ger minskade trafikmängder i tätorternas
miljökänsliga delar. Samtidigt genereras stora intäkter som
skall ses som en miljöavgift som skall komma trafiksystemet
tillgodo. Det är angeläget att kommunerna ges laglig rätt att
vid allvarliga trafikproblem pröva systemet med bilavgifter.
Bilavgifter och biltullar avser trafiken i tätorterna. För
vägnätet i övrigt kan konstateras att under 1990-talet
kommer stora krav att ställas på underhåll och
investeringar. Sannolikt räcker inte den traditionella
skattefinansieringen. Ytterligare tillskott av resurser
behövs. Ett sätt att åstadkomma detta är att låta trafiken
längs större vägleder direkt betala för den gjorda
investeringen i form av vägavgifter. Den frågan bör därför
bli föremål för prövning, varvid fördelnings- och
regionalpolitiska synpunkter beaktas.
Både bilavgifter och vägavgifter är tveksamma ur
fördelningspolitisk synpunkt. De drabbar bilisten
oberoende av betalningsförmåga och utan hänsyn till
behovet av att använda bilen. De bör därför användas
undantagsvis t.ex. vid besvärande miljösituationer i
tätorters centrala delar eller vid väginvesteringar med så
hög standard att ett avgiftsuttag kan vara motiverat.
Vi socialdemokratiska riksdagsledamöter från Skåne vill
verka för:att möjligheter ges för kommuner att vid behov
använda system för bilavgifteratt trafiken i högre grad
bidrar till finansiering av nya större trafiklederatt
intäkter från bilavgifter och vägavgifter används till
utbyggnad av trafiksystem med prioritering av
kollektivtrafiken på väg och järnvägatt avgiftsbeläggning
av trafik på vissa trafikleder också måste bedömas utifrån
fördelnings- och regionalpolitiska synpunkter.
Förbindelser med Danmark och kontinenten
Det är av strategisk betydelse för Sveriges framtid som
exportnation att näringslivets transporter fungerar på ett
effektivt sätt. Om kommunikationerna byggs ut och
moderniseras kan kostnaderna sänkas och transportvägarna
förkortas. Detta leder till förbättrade exportmöjligheter för
det svenska näringslivet.
Skandinavien
Det är nödvändigt för Sverige att upprätthålla effektiva
och rationella förbindelser dels med kontinenten, dels med
Danmark--Själland. En fortsatt satsning på att utveckla
sådana förbindelser ter sig mycket viktiga för vår region.
Två tredjedelar av svensk export är berörda av Skånes
kommunikationer med grannländerna.
Östeuropa -- en ny marknad 1989
var året för de stora förändringarna i Östeuropa.
Den samhällsomvandling som startat kommer också att
innebära en mer öppen attityd till omvärlden. Handels-,
informations- och tjänsteutbytet mellan öst och väst
kommer att skjuta fart. Denna utveckling kräver att vi i
Skåne planerar för bättre kommunikationer med
framförallt Polen och östra Tyskland.
I detta sammanhang och med hänvisning till
ovannämnda utveckling i Östeuropa är det viktigt att slå
vakt om och utveckla Trelleborgs, Ystads och Malmös roller
för direkttrafiken till kontinenten.
Beakta miljökonsekvenserna
Ökade transporter av gods och personer innebär ökad
miljöbelastning. För att minimera utsläppen från
utrikeshandelns trafik är det viktigt att vi i all planering av
nya eller moderniserade transportvägar beaktar
miljöaspekterna. Detta innebär bland annat en ökad
satsning på spårbunden godstransport till och från utlandet.
Satsningar på så kallad kombitrafik måste intensifieras för
att styra över mer av godstransporter från lastbil till
järnväg.
Öresundsförbindelser
Utredningar och diskussioner pågår mellan den svenska
och danska regeringen om fasta förbindelser mellan Malmö
och Köpenhamn. I detta sammanhang är det viktigt att få
klarlagt hur kollektiv- och järnvägstrafiken kan utvecklas
på den ev. fasta förbindelsen. Detta är viktigt främst ur
miljösynpunkt.
Hänsyn måste tas till konsekvenserna för miljö,
sysselsättning, näringsliv, ekonomi och sociala förhållanden
i ett riks- och regionalpolitiskt perspektiv. Det är viktigt att
peka på att en satsning på fasta förbindelser över Öresund
måste innehålla även en kraftfull satsning på västkustbanan.
En förlängning av en fast järnvägsförbindelse med
Danmark bör även innehålla elektrifiering av Malmö--
Ystad-banan samt en spårbunden pendeltrafik mellan
Sturup och Kastrup.
En viktig funktion för rationell internationell trafik är
tullväsendet. Socialdemokraterna i Skåne anser att det är
samhällets skyldighet att upprätthålla en sådan tullservice
att ''just-in-time''-begreppet även skall fungera i realiteten.
Vi socialdemokratiska riksdagsledamöter från Skåne vill
verka för:att ytterligare förbättra förbindelserna med
våra grannländer och kontinentenatt i planering och
modernisering av förbindelserna med utlandet låta
miljöfrågorna få en avgörande betydelseatt ett beslut
gällande fasta förbindelser med Danmark bland annat
måste innehålla följande satsningar:
upprustning av dubbelspår på västkustbanan på sträckan
Lund--Helsingborg och Ängelholm--Halmstad med tunnel
under Hallandsåsen för snabbtåg,
elektrifiering av sträckan Malmö--Ystad samt utredning om
elektrifiering Ystad--Tomelilla--Simrishamn,
satsning på pendeltåg Malmö--Hässleholm--Kristianstad
samt en kraftig upprustning av Blekinge kustbana,
satsning på järnväg/tunnel genom Malmö, så att Malmö C
kan få en genomgående tågtrafik till Köpenhamn,
beslut om en successiv utbyggnad av ett spårburet
trafiksystem i sydvästra Skåneatt större satsningar görs
på så kallad kombitrafik.
Flygtrafik
Flygtransporter får en allt större betydelse för samhället
och dess medborgare. I Skåne finns tre större flygplatser,
Sturup, Ängelholm/Helsingborg och Everöd/Kristianstad.
Dessutom finns mindre flygplatser för taxiflyg och
helikoptertrafik. Det är av stor vikt för en fungerande
transportsektor i Skåne att vi socialdemokrater slår vakt om
landskapets flygplatser.
Sturups flygplats är väl rustad för att kunna ge god
service till näringsliv, samhällsorgan, turism och enskilda.
Det är därför viktigt att Sturup i framtiden i större
omfattning blir ett komplement till Kastrup där
utbyggnadsmöjligheter i stort sett saknas. På sikt bör en
järnvägsförbindelse till Sturup etableras. För Skånes del är
det viktigt att kunna utveckla trafiken med nya linjer när det
främst gäller internationella linjer.
Då det gäller Ängelholm/Helsingborgs flygplats så har
trafiken på denna ökat betydligt de senaste åren. Det är av
stor vikt för hela nordvästra Skåne att vi slår vakt om och
hävdar den stora betydelse som flygplatsen har för
regionen.
Everöd/Kristianstads flygplats har stor betydelse för hela
östra landskapet. Flygplatsen har god standard och det är av
stor vikt att nuvarande statsbidrag till denna flygplats
bibehålles för att säkra framtida trafik.
Vi socialdemokratiska riksdagsledamöter från Skåne vill
verka för:att Skåne även i fortsättningen skall ha tre väl
fungerande flygplatser.
Godstransporter
I framtiden kommer det att ske en förändring av typen av
godstransporter. Värdet av transporterna kommer att öka
liksom kraven på snabba och punktliga transporter. ''Just-
in-time'' är det nya begreppet för godstransport. I det
skånska landskapet kommer godstransportflödets ökning
framförallt att ske i de västra delarna och i anslutning till
exporthamnarna.
Ur miljösynpunkt är det viktigt att så stor del av
godstransporterna som möjligt sker med spårbunden trafik.
En målsättning måste vara att bevara och utveckla den
spårbundna godstrafik som idag finns i Skåne. Det är viktigt
att god service med spårbunden godstrafik lämnas till alla
delar av näringslivet i hela Skåne. Även lokala och
småskaliga lösningar som ett komplement till SJ:s
övergripande godstrafik bör stimuleras och stödjas.
Transporter med lastbil bör främst vara till och från
närmaste omlastningsstation till järnväg.
Den godstrafik som trots allt måste ske med lastbil skall
ha tillgång till en god vägstandard som tillgodoser
framkomlighet och säkerhetskrav. För att undvika
lastbilstrafik i tätorterna bör satsningen på kringfarter
fortsätta.
Skåne har genom sitt geografiska läge blivit en
skandinavisk utpost mot överiga Europa. Från
Helsingborg, Landskrona, Malmö, Trelleborg och Ystad
utgår ca 75 %
av Sveriges totala godsmängd till utländska hamnar.
Nästan all skeppning av transporter som sker med järnväg
går via dessa hamnar, framförallt från Trelleborg.
Med tanke på den stora utlandstrafiken är det viktigt att
kommunikationslederna håller en hög standard.
Kustnära sjöfarten
Skåne är ett landskap med lång kustremsa. Runt denna
kust finns ett flertal väl utbyggda hamnar med god
kapacitet. Kommunerna har genom satsningar i
hamnanläggningar och infrastruktur byggt upp ett
transportsystem med goda utsikter för framtiden.
Fartygstransporter är gynnsamma ur energi- och
miljösynpunkt. Mycket mer av det svenska och
internationella transportarbetet kan göras med sjöfart.
Utvecklingen i öststaterna kommer troligen att leda till ett
uppsving för sjötransporter med kustfartyg och mindre
transportbåtar. Detta är en utveckling som vi
socialdemokrater hälsar med tillfredsställelse.
Vi socialdemokratiska riksdagsledamöter från Skåne vill
verka för:att den kustnära sjöfarten stimuleras och byggs
ut.
Farligt gods
Skånes ovannämnda situation med mycket hög mängd
godstrafik medför att en stor mängd farligt gods
transporteras längs våra kuststräckor, vägar och järnvägar.
Det är viktigt att myndigheterna noga följer trafiken och att
resurser skapas för tillsyn och övervakning. Erfarenheter
visar att det förekommer allvarligt slarv med farligt gods.
Varje kommun bör i lokala trafikföreskrifter noga ange
lämpliga vägar för farligt gods. På övriga vägar skall denna
trafik endast tillåtas efter dispens. För det övergripande
vägnätet bör länsstyrelsen fatta motsvarande beslut. De
gällande föreskrifterna bör regelbundet ses över och
uppdateras.
Bestämmelser och rutiner för transporter av farligt gods
bör ses över och nya skärpta säkerhetssystem utvecklas för
såväl väg som järnväg och sjöfart. Vid utbyggnad av
järnvägar måste problemet med transporter av farligt gods
genom tätorter beaktas. Ett heltäckande
trafikövervakningssystem med alla farligt-godstransporter
inlagda bör allvarligt övervägas.
När en olycka med farligt gods inträffar är det av största
vikt att saneringsarbete påbörjas omgående. Arbetet får
inte bromsas p.g.a. osäkerhet vad gäller ansvar för
transport, ersättning för skador m.m. Socialdemokraterna
ämnar verka för att kommunala garantier finns för
omedelbara saneringsåtgärder i avvaktan på utredning om
vem som ansvarar för transport och ersättning för
eventuella skador.
Vi socialdemokratiska riksdagsledamöter från Skåne vill
verka för:att fortsätta satsningen på utbyggnad av
kringfarter runt samhällen för minskad trafik i tätorterna
att Malmö--Ystad-banan elektrifierasatt vägarna i Skåne
förbättras så att EG:s lastbestämmelser tillgodosesatt
västkustbanan rustas uppatt godstransporter i första
hand bör ske med järnvägatt en översyn av gällande
regler och bestämmelser för transporter med farligt gods
genomförsatt införa ett heltäckande trafikövervaknings-
/ledningssystem för farligt godsatt garantier finns för
omedelbara saneringsåtgärder när en olycka med farligt
gods skeratt organisera transporterna av farligt gods,
t.ex. färjetransporterna, så att uppehållstiderna i tätorterna
minimeras.
Vägfrågor
Skånes vägnät är genom stort invånarantal, utspridd
bebyggelse och stor genomgående trafik till och från
kontinenten mycket hårt belastat. Trafikmängderna och
olycksfrekvensen på huvudvägarna ligger långt över
riksgenomsnittet. Många tätorter har genomgående
huvudvägar som innebär stora lokala problem med
luftföroreningar, buller och trafiksäkerhet. Dessa fakta
talar för en kraftig ökning av väganslagen till Skåne.
Till ovannämnda kan läggas följande:Infarterna till
Malmö har redan idag större trafik än vad de har kapacitet
förMellersta och östra Skåne behöver för sin utveckling
bättre vägar mot Malmö--Lund och
HelsingborgsområdenaVägunderhållet är eftersatt med
200--250 milj.kr. För att inte åstadkomma kapitalförstöring
måste underhållet av vägarna öka.
Vi socialdemokratiska rikdagsledamöter från Skåne vill
verka för:att underhållet av de skånska vägarna
förbättras och utökas för undvikande av kapitalförstöring
att trafiksäkerheten förbättrasatt sydöstra och mellersta
Skånes trafikleder mot Helsingborgs- och
Malmöregionerna förbättras.
Järnvägar -- spårbunden trafik
De flesta järnvägar i Skåne anlades för mer än hundra år
sedan och systemet är i sin linjesträckning föga anpassat till
dagens behov. Samtidigt har den tekniska utvecklingen på
området gått långsamt. Det är dock till järnvägarna som vi
knyter stora förhoppningar inför framtiden då de är
energisnåla och med eldrift har en liten miljöpåverkan.
Liksom för vägtrafik utgör Skåne ett transitområde för
trafiken till och från kontinenten förutom för Sverige också
för Norge och Finland. Detta ger järnvägarna i Skåne en
nyckelroll för hela landet och utnyttjandet belastar systemet
hårt. Trots detta har Skåne endast en dubbelspårig järnväg
som mellan Malmö och Lund är landets näst mest
trafikerade (efter den så kallade getingmidjan i Stockholm).
Lund--Kävlinge är den enkelspåriga sträcka i landet som
har mest trafik.
För västkustbanan ligger SJ:s prognoser vad gäller
godstrafiken på en fördubbling och för södra stambanan en
ännu större ökning. Dessa transporter är närmast en
riksfråga, men för Skånes del är det viktigt att det också
finns spårkapacitet för våra regionala persontransporter.
Ett annat skånskt intresse måste vara att bangårdar där
tågsätten sammansättes får en placering där farligt gods
förvaras på betryggande avstånd från
befolkningskoncentrationer och genomfarten ger minst
störning.
För att möta den ökade godsmängden och minska främst
den stora lastbilstrafiken måste investeringar i det skånska
järnvägsnätet ha hög prioritet.
Bannät
SJ:s förslag till nyinvesteringar i det svenska bannätet
inför 2000-talet innehåller två alternativ. Båda innehåller
nödvändiga satsningar på en utbyggnad av västkustbanan.
Socialdemokraterna i Skåne anser att det är av stor vikt att
dessa planer genomföres. Västkustbanan är på vissa avsnitt
mycket hårt belastad och maximalt utnyttjad. En fortsatt
satsning på spårbunden trafik förutsätter därför en utbyggd
västkustbana.
Vad som för Skånes del saknas i planerna för en utbyggd
västkustbana är främst dubbelspår mellan Helsingborg och
Lund samt anknytning till Landskrona.
Annan spårbunden trafik
Inom M-län övervägs system med lägre
investeringskostnader för spår och vagnar än
konventionella järnvägar. Det system som undersöks --
Light-rail -- är närmast att jämföra med spårvagnar.
Vi socialdemokratiska riksdagsledamöter från Skåne vill
verka för:att satsningen på västkustbanan fullföljs samt
att hela västkustbanan blir dubbelspårig. Att ett tredje spår
anläggs på sträckan Malmö--Lundatt med hänsyn till
miljö-, ekonomi- och regionalpolitiska synpunkter den
sydsvenska riksbangården bör placeras i Hässleholmatt
trafiken med Pågatåg/lokaltåg/regionaltåg byggs ut inom
regionen på bansträckor med stort resandeunderlag. Ett
samarbete med angränsande trafikhuvudmän bör också
prövasatt aktivt arbeta för införande av snabbspårvagn
på sträckor med hög pendling och stort resandeunderlag
att öka de statliga investeringarna i terminalanläggningar
och de skånska delarna av stambanornaatt sträckan
Malmö--Ystad snarast elektrifieras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den trafikpolitiska utvecklingen
i Skåne.
Stockholm den 23 januari 1991
Johnny Ahlqvist (s)
Gunnar Nilsson (s)
Lars-Erik Lövdén (s)
Ingegerd Anderlund (s)