Att det sker investeringar i infrastruktur är av
synnerligen stor vikt för utvecklingen av hela vårt läns
näringsliv. Vi föreslår därför i denna motion omfattande
satsningar på vägar, järnvägar och flyg i Värmland.
Vägnätet utgör en mycket viktig del i länets
kommunikationssystem. Detta eftersom det för flertalet
orter i länet inte finns andra möjligheter än vägtransporter.
En av orsakerna härtill är att ett flertal järnvägssträckor
lagts ner under senare år. T. ex. på sträckan Arvika--Årjäng
har trafiken lagts ner och rälsen rivits upp. Under förra året
upphörde även trafiken på NKlJ-banan mellan Hagfors och
Deje. Detta har gjort att transporter -- och då framförallt
tunga sådana -- har flyttats över på väg.
Under senare år har det förvisso skett vissa förbättringar
mellan Årjäng och Arvika och även på länsväg 62 mot
Hagfors. Detta är dock inte på långt när tillräckligt. Det
finns fortfarande långa sträckor som är av undermålig
standard. Därför finns ett stort behov av investeringar.
Även på övriga Värmlandsvägar är investeringsbehovet
stort.
Nödvändigt med tillräckliga resurser
Utöver ordinarie anslag till vägväsendet har regeringen i
sin budgetproposition aviserat en extra satsning på
infrastrukturen med totalt 20 miljarder fram till år 2000.
Detta anser vi vara en riktig inriktning, men det är viktigt
att de olika regionerna får sin rättmätiga del av denna
satsning. För Värmlands län föreligger det mycket stora
medelsbehov för att kunna få godtagbara vägar och
järnvägar. Därför måste erforderliga medel anslås för detta
ändamål.
För perioden 1991--2000 har Värmlands län tilldelats 142
milj kr
i nu gällande riksvägsplan. Dessa medel räcker endast
till ett projekt, nämligen E 18
Valnäs--Slottsbron. För att kunna klara erforderliga
investeringar för riksvägar bedömer vägförvaltningen i
Värmlands län ett medelsbehov av ca 1,4 miljarder under
denna period.
När det gäller anslagen för länstrafikanläggningar, som
även inrymmer objekt för länsjärnvägar och
kollektivtrafikanläggningar, har länet tilldelats ca 180 milj
kr för perioden 1991--2000. Här bedömer vägförvaltningen
medelsbehovet till ca 700 milj kr för perioden. Således är
det en stor differens mellan aktuellt behov och tilldelade
medel. Därför måste Värmland tilldelas tillräckligt med
medel från det aviserade infrastrukturanslaget.
Många viktiga projekt
Det finns inom länet många angelägna projekt som inte
inrymmes i nuvarande medelstilldelning. För att med kort
varsel kunna starta olika projekt om resurser ställs till
förfogande är det viktigt att projekteringsarbetet har den
framförhållning som erfordras.
Det finns flera angelägna projekt på E 18 genom
Värmland. Utöver sträckan Valnäs--Slottsbron, där medel
finns anslagna, så är det sträckan Hån--Riksgränsen. Denna
sträcka upp mot gränsen är besvärlig genom sina branta
backar utan stigningsfiler. Under vintertid är problemen
synnerligen besvärliga och orsakar ofta trafikhinder. Här
har också den tunga trafiken ökat markant under senare år.
Ett annat viktigt projekt på E 18 är länsgränsen--
Karlskoga. Här har länsstyrelserna i Värmland och Örebro
gjort en gemensam framställan om medel. Denna väg är
mycket viktig för trafiken till och från Värmland.
Ett annat angeläget projekt är vägarna 61 och 234 förbi
Kil resp Fagerås. Även i övrigt är förbättringar nödvändiga
på vägarna 61, 62, 63, 234 och 242.
På grund av kommande olympiad i Lillehammer 1994
kommer vägarna i västra Värmland bli hårt frekventerade.
Dessa ''olympiavägar'' har idag en undermålig standard.
Den förväntade trafikökningen stärker ytterligare kravet på
upprustning av dessa vägar. Redan idag belastas vissa vägar
hårt av ''Norgetransporter''. T.ex. väg 885, där sträckan
Trötvik--Hundviken bör upprustas och beläggas.
Länsstyrelsen har vid upprättande av flerårsplanerna
prioriterat följande fem områden:Iståndsätta och
vidmakthålla beläggningarna.Satsa på väg 62 längs
Klarälven jämte vissa delar av vägarna 61, 63, 172, 177, 234
och 242.Förstärka och bygga om svaga, äldre broar.
Byggande av viktiga förbifarter.Belägga vältrafikerade
grusvägar.
Vi delar länsstyrelsens uppfattning om prioritering och
anser det väsentligt att dessa olika projekt blir genomförda.
I Värmland finns ca 29 mil vältrafikerad grusväg som
skulle behöva beläggas under den kommande
tioårsperioden. För detta ändamål erfordras årligen ca 20--
25 miljoner. För att säkra grusvägnätets upprustning bör
dessa medel ''öronmärkas''.
Länets övriga 150 mil landsbygdsvägnät är också hårt
belastat av tung trafik. Därför är det viktigt inte minst för
skogsnäringen att dessa anslag tillförs utökade medel.
Järnvägar i Värmland
Satsningarna i infrastruktur omfattar även järnvägen.
Här är det av stor vikt att bandelen Stockholm--Karlstad--
Charlottenberg--Oslo får den genomgripande upprustning
som är nödvändig. Genom införande av snabbtåg skulle
Värmland få en markant förbättring av kommunikationerna
med Stockholmsområdet. Sträckan mellan Stockholm--
Oslo via Charlottenberg är den kortaste järnvägssträckan
mellan de två huvudstäderna. Det finns därför all anledning
att göra framtidssatsningar på denna sträcka.
Även tågtrafiken Karlstad--Kil--Göteborg måste
förbättras. För att ge denna sträcka nödvändiga
förutsättningar till utökad trafik måste nödvändiga
investeringar utföras.
Staten har sedan något år tillbaka lagt över ansvaret för
pendeltrafiken med tåg inom länet på Värmlandstrafik AB.
Detta innebär en stor merkostnad för VTAB. För det
gångna året har Transportrådet bidragit med driftstöd. För
nästa budgetår utgår det inget stöd ifrån statens sida. Detta
kommer att innebära en merkostnad om 12 miljoner för
VTAB att köra med tåg istället för buss. Om inte staten tar
denna merkostnad måste landstinget och kommunerna
täcka dessa kostnader. Kommunernas ekonomi är redan
tidigare hårt pressad. Vi menar därför att det måste vara en
statlig angelägenhet att klara av denna merkostnad. En
omprioritering bör därför ske.
NKlJ -- den privatägda, smalspåriga banan mellan
Hagfors och Deje -- lades ner under förra året. En majoritet
i riksdagen beslutade dock att banverket skulle få i uppdrag
att göra en förnyad utredning om möjligheterna att bredda
denna bana. Någon sådan utredning har inte gjorts. Vi
hemställer därför att regeringen snarast föranstaltar om en
utredning i enlighet med riksdagsbeslutet.
Ny flygplats i Värmland
Värmland behöver en ny länsflygplats. Detta eftersom
nuvarande flygplats är olämplig av miljöskäl.
En projektstyrelse bestående av representanter från
landstinget, länsstyrelsen och Karlstads kommun har
nyligen inlämnat en koncessionsansökan för en ny flygplats
vid Mellerudstorp. Behandlingen av denna ansökan
beräknas vara klar så att byggandet av den nya flygplatsen
kan påbörjas vid mitten av 1990-talet.
Nuvarande flygplats i Karlstad är statlig. Eftersom bl.a.
koncessionsnämnden för miljöskydd förklarat denna
flygplats för olämplig, anser vi det vara en primär skyldighet
för staten att svara för nödvändiga investeringar i en ny
flygplats.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att inom av riksdagen beslutat anslag för väginvesteringar
tilldela Värmland anslag i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bättre kommunikationer för
Värmland när det gäller sträckan Stockholm--Karlstad--
Charlottenberg--Oslo samt sträckan Karlstad--Kil--
Göteborg,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kostnadsansvaret för
pendeltrafiken inom Värmland,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om NKlJ-banan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens ansvar för byggande av
en ny trafikflygplats.
Stockholm den 18 januari 1991
Kjell Ericsson (c)
Göthe Knutson (m)
Jan Hyttring (c)
Gullan Lindblad (m)
Isa Halvarsson (fp)