Det är bra att regeringen föreslår ett folkhälsoinstitut. Här kan kunskap samlas och information baserad på denna kunskap spridas.
I denna motion tar vi upp den del av propositionen som rör alkohol och då speciellt ur ett kvinnoperspektiv.
Efter motbokens avskaffande 1955 har allt fler kvinnor börjat dricka alkohol. Debutåldern har sänkts, vilket är allvarligt med tanke på att missbruk utvecklas snabbare hos unga människor. Andelen kvinnliga alkoholmissbrukare i Sverige uppskattas till 60 000; det går en kvinnlig alkoholist på fem manliga.
Länge har man trott att kvinnliga alkoholister var ett särdrag av manliga. Nu vet vi att kvinnliga alkoholister har sin egen problematik och att deras drickande delvis har en annan karaktär än männens.
Vi kan idag urskilja tre grupper av kvinnliga missbrukare:den unga kvinnan, tonåringen eller strax däröver som dricker kraftigt och öppet tillsammans med pojkar. Bakom hennes drickande som alltså är socialt accepterat, döljer sig som regel en komplicerad problematikden medelålders kvinnan med socialt fungerande liv, förvärvsarbetande med bra jobb och utbildning, man och barn. Skälen till hennes drickande är ofta relationsproblem, stress och ibland kroniska besvär. Hon använder vin och medicin som lugnande och avslappnande medelden äldre kvinnan, änka eller frånskild, som dricker på grund av ensamhet.
Kvinnors missbruk är både biologiskt och socialt olikt männens. Kvinnokroppen reagerar starkare och snabbare än mannens kropp. Socialt är kvinnans alkoholism dold i det längsta.
En icke så uppmärksammad del av missbruk utgör läkemedelsmissbruket. Det kan också hållas dolt under en lång tid, eftersom tabletter inte luktar.
Dagligen använder mellan 80 000 och 120 000 människor i Sverige lugnande medel. Årligen skrivs det ut 3,5 miljoner recept för sömnsvårigheter, oro och ångest. Detta är en ordination till en miljon människor. Drygt 60 % av recepten skrivs ut till kvinnor Storkonsumtion finns i de äldsta åldersgrupperna Utskrifterna har minskat något sedan 1971Försäljningen uppvisar stora regionala skillnader.
Vården för kvinnor
Behandling av kvinnor med alkoholproblem är ett tämligen outforskat område. Kvinnor söker sjukvård, läkare, äter mer medicin än män. Men det saknas behandlingsforskning med speciell inriktning på kvinnliga alkoholister. Alkoholiserade kvinnor är ofta svårbehandlade, troligen därför att de är svårare att identifiera och därmed nå och motivera för behandling. Skam, fruktan, inte minst för barnen, och självförakt kan verka förlamande.
Det finns således enligt vår mening all anledning att ägna frågan om kvinnor och alkohol stor uppmärksamhet. Det är ett underprioriterat område i den svenska politiken. En grundläggande förutsättning för en alkoholpolitik är att den sätts i sitt helhetssammanhang. Där får socialtjänstlagen som den kom till uttryck 1982 tjäna som god grund för hur vi ser på människan i samhället. Demokrati, solidaritet och delaktighet är de ord som uttrycker vår grundläggande syn på hur vi skall bemöta våra medmänniskor, med och utan problem. Det förebyggande arbetet med rätten till ett gott arbete, bra barnomsorg till alla barn, sex timmars arbetsdag, kvalitet i skolan, jämställdhet mellan kvinnor och män, är mål på kort och lång sikt som skapar ett samhälle med en lägre alkoholkonsumtion än idag. Dessutom anser vi att följande specifika krav är särskilt angelägna när det gäller kvinnor och alkohol:En EG- integration/ett medlemskap får inte innebära en mera tillåtande alkoholpolitik. Den restriktiva linje vi har i Sverige måste hävdas i förhandlingarna inför avtalet om medlemskap. Detta är en viktig förutsättning för att nå WHO:s mål om hälsa för alla.Graviditetsperioden är en viktig tid då kvinnor är särskilt mottagliga för information. Denna bör intensifieras när det gäller kvinnor och alkohol. Vård för alkoholberoende gravida kvinnor saknas nästan helt. Fler sådana platser behövs om man skall kunna nå målet 0 alkoholskadade nyfödda barn.Kvinnors särskilda behov av forskning måste tillgodoses.Vården av idag är utformad av män för män. Fler kvinnliga vårdplatser behövs och personalen måste bearbetas i sin syn på manligt och kvinnligt.Särskilda insatser måste göras i skolan för att göra flickor synliga så att deras självkänsla stärks.Flickor måste också göras medvetna om skillnaden mellan dem och pojkarna vad gäller att tåla alkohol.Kontroll av läkemedelsförskrivningen måste till för att göra det omöjligt att gå från en läkare till en annan och få recept. Kommunerna måste även fortsättningsvis inta en restriktiv hållning när det gäller utskänkningstillstånd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behoven av att ytterligare uppmärksamma frågan om kvinnor och alkohol i samhället
Stockholm den 8 maj 1991 Margareta Winberg (s) Maj Britt Theorin (s) Ines Uusmann (s) Lahja Exner (s)